Dagbarnvårdares kostnadsersättning är skattefri, och avdrag medges då inte heller för annat är kostnader vid särskilda förhållanden. För familjehem, jourhem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner är kostnadsersättningen skattepliktig och avdrag medges i vissa fall med motsvarande belopp, i andra fall med faktiska kostnader.
Läs också om vilka regler som gäller för skattefrihet och skatteplikt för omkostnadsersättningar i dessa fall.
Kostnadsersättning som betalas ut till dagbarnvårdare av en kommun ska inte tas upp till beskattning till den del ersättningen motsvarar kostnader i verksamheten (11 kap. 48 § IL). Dagbarnvårdaren får därför inte göra avdrag för utgifter som täcks av sådana ersättningar (12 kap. 3 § tredje stycket IL).
Skatteverket anser att sådan kostnadsersättning är skattefri även för en dagbarnvårdare som är anställd av en privat arbetsgivare som bedriver barnomsorgsverksamhet. Detta gäller bara under förutsättning att arbetsgivaren får kommunal barnomsorgspeng och tillämpar samma regler för beräkning av kostnadsersättningen som gäller för kommunalt anställda. Detta medför att dagbarnvårdaren inte heller i detta fall får göra avdrag för de utgifter som ersättningen ska täcka.
Privat anställda dagbarnvårdare som inte kan få skattefri kostnadsersättning enligt ovan får avdrag med visade faktiska kostnader. Om dagbarnvårdaren har fått kostnadsersättning ska avdrag medges med motsvarande belopp, men högst med beloppen i SKV M 2012:20 om inte dagbarnvårdaren kan visa att kostnaderna har varit högre på grund av särskilda förhållanden.
En kostnadsersättning som betalas ut av en kommun ska täcka familjedaghemmets kostnader för mathållning, slitage av möbler och övrig inredning samt mindre förbrukningsartiklar som diskmedel, tvättmedel och skurmedel, toalettpapper och hushållspapper samt tvål. Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen ska ersättningen även täcka kostnader för el och vatten. HFD uttalade att det ligger i sakens natur att mathållning, städning, tvättning och andra nödvändiga sysslor i samband med omsorg om dagbarn förutsätter förbrukning av el och vatten (RÅ 2001 ref. 78).
Om en dagbarnvårdare i sin verksamhet har haft kostnader som inte täcks av den skattefria ersättningen kan avdrag ändå i vissa fall komma ifråga. Avdrag medges enligt huvudregeln i 12 kap. 1 § IL för utgifter för att förvärva och behålla inkomster.
Det bör i dessa fall räcka att dagbarnvårdaren styrker vilka merkostnader som denne har haft på grund av särskilda förhållanden, och som den skattefria omkostnadsersättningen inte är avsedd att täcka. Skatteverket bör dock kontrollera att kommunen inte har betalat ut extra ersättning för merkostnader.
En dagbarnvårdare kan få större avdrag än vad som betalats ut i omkostnadsersättning om kostnaderna på grund av särskilda förhållanden har varit högre. Vad som menas med särskilda förhållanden har inte angetts närmare i lagtext eller förarbeten. Detta innebär att en bedömning får göras i det enskilda fallet.
De särskilda förhållandena bör dock gälla sådana kostnader som omkostnadsersättningen inte är avsedd att täcka. Som exempel kan nämnas att ett barn behöver specialkost på grund av allergi, diabetes eller liknande. Även mycket långa vistelsetider per dag, mer än nio timmar, kan ses som ett särskilt förhållande om det kan antas att ytterligare ett mål mat måste serveras.
Avdrag för ett särskilt inrett lekrum för dagbarnen medges i regel inte. I likhet med vad som gäller för avdrag för arbetsrum är praxis mycket restriktiv.
I ett mål har en dagbarnvårdare vägrats avdrag för kostnaden för ett lekrum för barnen i den egna bostaden. Rummet användes enbart för denna verksamhet. Dagbarnvårdaren hade dock inte visat att hon på grund av sin tjänst skulle ha behov av ett särskilt rum för barnen. Inte heller ansågs rummet ha blivit avskilt på ett sådant sätt att det inte längre ingick i bostadsutrymmena eller var inrett så att det inte kunde användas för bostadsändamål (RÅ 1979 1:41).
Tanken vid barntillsyn i familjedaghem är att barnet ska vistas i en hemmiljö. Att inreda ett särskilt lekrum kan därför inte anses påkallat av arbetsuppgiften (RÅ 1981 Aa 144).
I ett annat mål blev utgången densamma. En kommunalt anställd dagbarnvårdare i ett familjedaghem hade hyrt en lägenhet där barnomsorgen bedrevs på grund av att maken hade skiftarbete och behövde vara ostörd under dagtid. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att lägenheten hade hyrts på grund av dagbarnvårdarens egna familjeförhållanden och inte på grund av något krav kopplat till att ta hand om barnen i familjedaghemmet. Hyreskostnaden var en privat levnadskostnad som inte är avdragsgill. För att avdrag för ett ytterligare utrymme utöver familjebostaden skulle medges, krävs att barntillsynen inte skulle ha kunnat utövas på ett godtagbart sätt om inte det ytterligare utrymmet hade hyrts (RÅ 1991 ref. 35).
Ersättning för leksaker och lekmaterial ingår inte i omkostnadsersättningen. I regel tillhandahåller arbetsgivaren lekmaterial till familjedaghemmet och några kostnader uppstår då inte för dagbarnvårdaren. Om arbetsgivaren betalar ut särskild ersättning för lekmaterial får dagbarnvårdaren avdrag med motsvarande belopp utan att någon särskild utredning behöver lämnas. Detta förutsätter att det kan antas att ersättningen har beräknats med hänsyn till vad som skäligen kan anses normalt gå åt för att täcka kostnaderna för lekmaterial. Större avdrag medges då endast om kostnaderna har varit högre på grund av särskilda förhållanden (se ovan).
Om arbetsgivaren varken tillhandahåller lekmaterial eller betalar kostnadsersättning får dagbarnvårdaren avdrag med de faktiska kostnaderna.
I ett mål fick en kommunalt anställd dagbarnvårdare i ett familjedaghem avdrag för inköp av en tvillingvagn och en barnstol. Dagbarnvårdaren hade två dagbarn i sådan ålder att barnvagn och barnstol krävdes för deras vård. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att den tvillingvagn och barnstol som dagbarnvårdaren hade köpt var nödvändiga hjälpmedel i hennes tjänst som dagbarnvårdare.
Den kostnadsersättning som hon fick från kommunen var inte avsedd att täcka kostnaderna för dessa inköp. Dagbarnvårdaren fick därför avdrag för kostnaderna (RÅ 1980 1:48).
Ett barn kan vistas hos dagbarnvårdaren både under dagen och natten under ett och samma dygn. Dagbarnvårdaren får då omkostnadsersättning både för dagvistelsen och för natten. Den skattefria ersättningen avser då både dagvistelsen och vistelsen på natten. Avdrag bör i sådana fall bara medges om dagbarnvårdaren kan visa att kostnaden har varit högre på grund av särskilda förhållanden (se ovan).
Kostnader för att använda egen bil för att ta sig till livsmedelsaffären bör i regel inte ses som en avdragsgill merkostnad. Det får anses som troligt att inköp för den egna familjen sker samtidigt som inköp till dagbarnvården. Någon merkostnad uppstår därmed inte.
Likaså bör bilresor eller andra utgifter för resor med dagbarnen i regel inte ses som en avdragsgill merkostnad. I ett mål kom HFD fram till att omkostnadsersättningen visserligen inte har varit avsedd att täcka kostnader för bilresor med dagbarn, men dagbarnvårdaren vägrades avdrag för bilresorna eftersom hon inte hade visat att kostnaderna varit nödvändiga för att fullgöra tjänsten (RÅ 1981 Aa 144). Om det däremot framgår av anställningsavtalet mellan kommunen och dagbarnvårdaren att utflykter ska företas med dagbarnen, bör dagbarnvårdarens kostnader för detta vara avdragsgilla motsvarande visade faktiska kostnader.
När det gäller omkostnadsersättningar till en ”värdfamilj” i så kallade flerfamiljsystem eller familjedaggrupper bör 25 procent av ersättningen betraktas som hyresersättning om inte annat visas. Hyresersättningen är i regel en skattepliktig intäkt av kapital, läs även om avdrag för de kostnader som uppstår i samband med uthyrningen. Resterande del ses då som ersättning för gjorda utlägg för mat och förbrukningsartiklar.
Om det finns ett anställnings- eller uppdragsförhållande mellan ”värdfamiljen” och kommunen bör Skatteverket göra en bedömning av om omkostnadsersättningen kan ses som ett utflöde av tjänsten. I ett sådant fall bör ersättningen betraktas som intäkt av tjänst, och avdrag medges med visade faktiska kostnader.
Nytt: 2017-06-30
Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden i en kommun tar emot barn för vård och fostran, eller vuxna för vård och omvårdnad, och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt (3 kap. 2 § SoF).
Sveriges kommuner och landsting (SKL) ger ut följande rekommendationer för familjehem:
Ett familjehem kan till skillnad mot ett HVB-hem inte bedrivas yrkesmässigt. Uppdraget att vara familjehem är knutet till den eller de personer som socialnämnden har bedömt vara lämpliga för ett visst barn. Ett familjehem består vanligen av en familj eller en ensamstående person. Familjehemsförälderns uppdrag är att ta hand om barnet på det sätt som ett barns föräldrar normalt gör. Familjehemmet kan inte lämna uppdraget vidare till en annan fysisk eller juridisk person. Uppdraget att vara familjehem grundar sig på den plan som upprättats för barnet. För att parterna – socialnämnden respektive familjehemmet – ska veta vad som gäller i olika avseenden finns ett skriftligt avtal som reglerar var och ens rättigheter och skyldigheter. Av avtalet ska det framgå vad uppdraget omfattar, ersättningar, försäkringar m.m.
Omkostnadsersättning betalas ut av kommunen för att täcka de merkostnader som uppstår när någon tar emot en person i hemmet. Omkostnadsersättningen består dels av schablonmässigt beräknade grundkostnader för livsuppehälle och bostad, dels av individuellt beräknade tilläggskostnader.
Som högsta omkostnadsersättning för olika åldersgrupper anges i SKL:s cirkulär 16:59 följande belopp uttryckt i procent av prisbasbeloppet:
Åldersgrupp |
Grundkostnad (schablon) |
Tilläggskostnad (högsta individuella inkl. grundkostnad) |
0–12 år |
105 % |
150 % |
13–19 år |
120 % |
170 % |
Vuxna |
120 % |
170 % |
I grundkostnaden ingår kostnader för livsuppehälle och del i de gemensamma hushållsutgifterna. Exempel på sådana utgifter är livsmedel, kläder, skor, personlig hygien, fickpengar, lek och fritid, förbrukningsvaror, möbler, husgeråd, textilier, tv, telefon och normalt slitage. Hänsyn har även tagits till att familjehemmet får en ökad förbrukning av el och vatten samt kostnad för normalt slitage av bostaden.
Barnets individuella behov kan medföra att det finns kostnader som tillkommer utöver grundkostnaden. Exempel på sådana tilläggskostnader är barnomsorgsavgift och skolbarnomsorgsavgift, kostnader för umgängesresor till föräldrar eller andra närstående, specialkost, glasögon eller linser, kostsamma fritidsaktiviteter, semesterresor samt kostnader för färdtjänst. När det gäller tilläggskostnader ska det finnas ett underlag hos utbetalaren som visar att det finns utgifter som tillkommer utöver grundkostnaden och vilka det är.
I vissa speciella fall kan kommunen betala ut omkostnadsersättning för personlig utrustning för barnet, utöver grund- och tilläggskostnader. I dessa fall finns inga schabloner. Exempel på sådan utrustning är cykel, moped eller dator. För att ersättning för extra utrustning ska kunna behandlas som en omkostnadsersättning ska det finnas ett beslut hos kommunens socialnämnd. Detsamma gäller till exempel om familjehemmet behöver byta till en större och dyrare bostad, göra en ombyggnad eller köpa en större bil. Då kan i vissa fall ersättningen höjas med den merkostnad som uppkommer.
En omkostnadsersättning är i grunden skattepliktig för familjehemsföräldern (11 kap. 1 § IL). Men om en kommun har betalat ut omkostnadsersättning motsvarande grund- och tilläggskostnad enligt SKL:s rekommendationer får familjehemsföräldern avdrag med motsvarande belopp. Detsamma gäller omkostnadsersättning för extra utrustning eller för oförutsedda händelser utöver grund- och tilläggskostnad som kommunen har betalat ut och där det finns beslut från kommunens socialnämnd. Avdrag kan även medges för motsvarande belopp som socialnämnden har beslutat om för större bostad eller bil (RÅ 1979 1:41, RÅ 1981 Aa 144 och RÅ 1991 ref. 35). Familjehemsföräldern kan däremot inte få avdrag för andra kostnader än sådana som kommunen har ersatt.
Det som gäller för en kommun gäller även i de fall en familjevårdsenhet, ett så kallat konsulentföretag, betalar ut ersättning direkt till en familjehemsförälder. Ett konsulentföretag är ett företag som socialnämnden i en kommun har slutit avtal med och som har till uppgift att föreslå familjehem till socialnämnden samt att ge stöd och handledning till familjehem. Från och med den 15 april 2017 krävs tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för sådan verksamhet.
SKL:s cirkulär 08:81 och 16:59 är alltså vägledande antingen när en kommun eller ett konsulentföretag betalar ut ersättning direkt till familjehemsföräldern.
Avdragsbegränsningen om 5 000 kr gäller.
SKL:s cirkulär är däremot inte vägledande vid den skatte- och avgiftsmässiga bedömningen i de fall ersättningen betalas ut till en familjehemsförälder av någon annan än en kommun eller ett konsulentföretag.
Det förekommer till exempel att familjehemsföräldrarna har ett bolag i vilket de anger att familjehemsverksamheten bedrivs. Ett familjehem kan inte bedrivas yrkesmässigt. Om bolaget har gjort avdrag för kostnader som är hänförliga till familjehemmet så har bolaget betalat privata levnadskostnader för familjehemsföräldern. De utgifter som har betalats av bolaget ska därför beskattas som lön hos familjehemsföräldern. Ersättning som bolaget betalar ut till familjehemsföräldern är skattepliktig i sin helhet. Familjehemsföräldern kan få avdrag för de merkostnader som är hänförliga till familjehemsverksamheten. Detta gäller även de utgifter som har betalats av bolaget och som beskattats som lön hos familjehemsföräldrarna.
Avdragsbegränsningen om 5 000 kr gäller.
Tidigare:
Sveriges kommuner och landsting (SKL) ger ut rekommendationer om den ekonomiska ersättningen inom familjehemsvård av barn, unga och vuxna (SKL:s cirkulär16:59). Rekommendationerna tillämpas också för omsorgsvård i familjehem.
Omkostnadsersättning betalas ut för att täcka de merkostnader som uppstår när man tar emot en person i hemmet. Som högsta omkostnadsersättning för olika åldersgrupper anges i rekommendationen följande belopp uttryckt i procent av prisbasbeloppet (pbb).
Åldersgrupp |
Procent av pbb |
0–12 år |
150 % |
13–19 år |
170 % |
Vuxna |
170 % |
Omkostnadsersättningen består dels av schablonmässigt beräknade grundkostnader för livsuppehälle och bostad, dels individuellt beräknade tilläggskostnader.
Avdrag för kostnaderna för anställningen eller uppdraget medges med samma belopp som motsvarar den kostnadsersättning som har betalats ut. Avdragsbegränsningen om 5 000 kr gäller. Avdrag medges högst med SKL:s rekommenderade belopp, om inte mottagaren av ersättningen kan visa att de totala kostnaderna på grund av särskilda förhållanden har varit högre.
När den skattskyldige vill visa att kostnaderna varit högre än omkostnadsersättningen, eller om kostnadsersättningen överstiger schablonbeloppen, bör de kostnader som ska täckas av den löpande omkostnadsersättningen i regel kunna styrkas med ett underlag som visar hur utbetalaren räknat ut storleken på ersättningen. Detta förutsätter dock att ett sådant beräkningsunderlag innehåller uppgifter om vilka kostnader som ska täckas av omkostnadsersättningen och hur ersättningen fördelar sig på de olika kostnaderna.
Med särskilda förhållanden kan till exempel menas att den vårdade personen kräver specialkost på grund av matallergi, diabetes eller liknande eller att den vårdade har en funktionsnedsättning som medför extra kostnader.
Kostnader för att skaffa en större bostad för att kunna ta ett uppdrag som familjehem, eller ta emot ytterligare en person, är i de flesta fall en privat levnadskostnad eftersom bostaden samtidigt är familjens egen bostad. Om uppdragsgivaren har bidragit till kostnaden kan det dock ses som ett tecken på att den större bostaden behövs för uppdraget. Avdrag kan då medges i motsvarande mån (RÅ 1979 1:41, RÅ 1981 Aa 144 och RÅ 1991 ref. 35). Avdrag för högre driftkostnader för en större bostad ska inte medges.
Kostnader för att skaffa en större bil på grund av uppdraget behandlas på samma sätt.
Nytt: 2017-09-20
Enligt SKL:s cirkulär 16:59 ska 130 kr per månad betalas ut utöver den rekommenderade omkostnadsersättningen. Ersättningen är en kompensation för att det bara är kostnader som överstiger 5 000 kr som är skattemässigt avdragsgilla. Om en sådan ersättning betalas ut är den skattepliktig som lön, och avdrag medges inte eftersom den inte motsvaras av några kostnader i verksamheten.
Den ekonomiska ersättningen till kontrakterade jourhem betalas i form av arvode och omkostnadsersättning. Enligt SKL:s rekommendationer betalas omkostnadsersättning ut i form av en fast och en rörlig del (SKL:s cirkulär 16:59). Den fasta omkostnadsersättningen betalas ut oavsett om barn är placerade i jourhemmet eller inte, och den övriga delen betalas ut när barn finns placerat i hemmet.
Den fasta omkostnadsersättningen är enligt rekommendationerna 25 procent av prisbasbeloppet per månad om hemmet har 1–2 platser, och 50 procent av prisbasbeloppet om hemmet har 3–4 platser. Vilka kostnader som ska täckas av den fasta omkostnadsersättningen anges inte i rekommendationerna. De kontrakterade familjehemmen ska dock hålla en hög beredskap för att kunna ta emot ett barn med kort varsel. Det får antas att den fasta omkostnadsersättningen ska täcka utgifter som kan uppstå i samband med detta.
Den rörliga omkostnadsersättningen betalas ut enligt samma grunder som för de traditionella familjehemmen och de utgifter som ska täckas med ersättningen är desamma.
Avdrag för utgifterna för uppdraget bör medges motsvarande den ersättning som jourhemmet får för den rörliga omkostnadsersättningen i enlighet med de regler som redovisats för vård i familjehem.
När det gäller de kostnader som uppstår när inget barn finns placerat i hemmet bör avdrag medges motsvarande de faktiska merkostnader som jourhemmet kan visa.
Nytt: 2017-09-20
Enligt SKL:s cirkulär 16:59 ska 130 kr per månad betalas ut utöver den rekommenderade omkostnadsersättningen. Ersättningen är en kompensation för att det bara är kostnader som överstiger 5 000 kr som är skattemässigt avdragsgilla. Om en sådan ersättning betalas ut är den skattepliktig som lön, och avdrag medges inte eftersom den inte motsvaras av några kostnader i verksamheten.
För vård av eget barn medges inte avdrag från inkomst av tjänst. Detta gäller även om man har fått vårdbidrag enligt socialförsäkringsbalken. Däremot är den del av vårdbidraget som utgör ersättning för merkostnader skattefri (11 kap. 31 § andra stycket IL).
Uppdraget som kontaktfamilj eller kontaktperson förutsätter regelbundna möten och telefonkontakter med klienten. Dessutom förekommer övernattningar i kontaktfamiljens eller kontaktpersonens hem. Omkostnadsersättning betalas ut för att täcka de merkostnader som uppstår i samband med uppdraget.
SKL har gett ut rekommendationer för den ekonomiska ersättningen till kontaktfamiljer och kontaktpersoner enligt socialtjänstlagen (SKL:s cirkulär 16:60). Ersättningen betalas ut efter en individuell bedömning av vilka kostnader som kan uppkomma i samband med uppdraget.
Dygnsomkostnadsersättning ska enligt rekommendationerna betalas ut för en person per år enligt följande:
Åldersgrupp |
Procent av prisbasbeloppet |
0–12 år |
105–150 % |
13–19 år |
120–170 % |
Vuxna |
120–170 % |
För kontaktpersoner samt kontaktfamiljer eller stödfamiljer som grundar sitt uppdrag på lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har SKL utarbetat rekommendationer (SKL:s cirkulär 08:81 samt 16:61). Uppdragets omfattning ska framgå av uppdragsavtalet.
Tidigare:
För kontaktpersoner betalas omkostnadsersättning ut med 10–40 procent av prisbasbeloppet per månad.
Nytt: 2017-06-30
För kontaktpersoner betalas omkostnadsersättning ut med 10-40 procent av prisbasbeloppet per år.
Ersättningen betalas ut efter en individuell prövning av vilka kostnader som kan uppkomma i uppdraget.
För kontaktfamiljer eller stödfamiljer där den enskilde tillfälligt vistats (korttidsvistelse) för att ge anhöriga eller familjehem avlösning, beräknas omkostnadsersättningen på samma sätt som för kontaktfamiljer eller kontaktpersoner enligt socialtjänstlagen. Ersättningen betalas ut efter en individuell prövning av vilka kostnader som kan uppkomma i uppdraget.
Avdrag för kostnaderna för uppdraget bör medges med ett belopp som motsvarar den omkostnadsersättning som kommunen har betalat ut. Om omkostnadsersättningen är i enlighet med SKL:s rekommendationer behöver inte kostnaderna visas. Om den skattskyldige begär ett högre avdrag eller om kommunen har betalat ut en högre ersättning bör avdrag medges bara om det visas att kostnaderna på grund av särskilda förhållanden har varit högre.
Nytt: 2017-09-20
Enligt SKL:s cirkulär 16:60 och 16:61 ska 130 kr per månad betalas ut utöver den rekommenderade omkostnadsersättningen. Ersättningen är en kompensation för att det bara är kostnader som överstiger 5 000 kr som är skattemässigt avdragsgilla. Om en sådan ersättning betalas ut är den skattepliktig som lön, och avdrag medges inte eftersom den inte motsvaras av några kostnader i verksamheten.
Den ekonomiska ersättningen till övervakare inom kriminalvården fastställs av Kriminalvården. Uppdraget utförs till övervägande del ideellt, men ett mindre arvode och en mindre omkostnadsersättning betalas ut. Utöver det kan övervakare få ersättning för särskilda kostnader. Kostnadsersättningen ska täcka kostnader för till exempel kaffe, mat, biobiljetter och liknande små utgifter i samband med uppdraget.
Avdrag bör medges med ett belopp som motsvarar den kostnadsersättning som övervakaren har fått. Högre avdrag bör medges motsvarande de faktiska kostnader som övervakaren kan visa, utan att han eller hon behöver visa på särskilda förhållanden.