Utformning av föreläggande och hur föreläggandet följs

Ett föreläggande ska vara skriftligt

Det finns inte något uttryckligt krav, men det får sägas ligga i sakens natur att ett föreläggande ska vara skriftligt.

Föreläggandet ska innehålla

• namnet på den som föreläggandet riktas till
• vilket lagrum som åberopas
• uttrycket föreläggande
• tydliga besked om vad den som föreläggs ska göra
• upplysning om vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist som en åtgärd ska vidtas (normalt minst 5 dagar)
• upplysning om möjligheten att begära omprövning
• upplysning om möjligheten att begära undantagande av handling (gäller endast förelägganden som görs med stöd av TL, LSK eller SBL)
• i vissa fall ska upplysning ges om vilka uppgifter ett föreläggande inte får avse (gäller endast föreläggande som görs med stöd av SFL).

Svarstiden ska anpassas efter omständigheterna

Den svarstid som bestäms för att följa föreläggandet ska vara anpassad efter omständigheterna i det särskilda fallet. Det innebär att hänsyn ska tas till bland annat föreläggandets innehåll och omfattning. Den som föreläggs med stöd av bestämmelserna i 37 kap. SFL ska dock alltid få minst fem dagar på sig att följa föreläggandet (8 kap. 1 § SFF). Med dagar menas här vardagar.

”Lösbrev” eller delgivning?

Ett föreläggande utan vite kan normalt sändas i så kallat ”lösbrev”, d.v.s. som ett normalt frankerat brev, utan krav på mottagningsbevis eller liknande. Skulle det däremot i något särskilt fall finnas behov av bevis om att den som har förelagts har nåtts av föreläggandet kan delgivning användas.

Svar på föreläggande

Det finns inte några särskilda bestämmelser om hur ett svar på ett föreläggande ska lämnas. Däremot får Skatteverket avgöra hur en uppgift ska lämnas.

Det betyder att bestämmelsen i 14 § FL om muntligt svar kan tillämpas även när ett svar på ett föreläggande ska lämnas. Enligt paragrafens första stycke ska en part ges möjlighet att lämna uppgifter muntligt om detta kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång. Om ett muntligt svar är acceptabelt är beroende av bland annat vilka uppgifter Skatteverket har begärt men kanske framför allt av mängden eller omfattningen av de uppgifter Skatteverket frågat efter.

I de fall den som har förelagts utan vite inte gör det som framgår av föreläggandet kan därför revision eller tvångsåtgärder behöva användas. Revision kan t.ex. användas när den som har fått ett tredjemansföreläggande anser att det skulle medföra betydande arbete eller kostnader att fullgöra föreläggandet. De tvångsåtgärder som kan bli aktuella att använda är dels vitesföreläggande som regleras i 44 kap. SFL och bevissäkring som regleras i 45 kap. SFL.

Kompletterande information

Ett föreläggande utan vite får inte överklagas.