OBS: Detta är utgåva 2018.13. Sidan är avslutad 2023.
Bestämmelsen är endast tillämplig när köparen är någon annan än en beskattningsbar person.
För att bestämmelsen ska vara tillämplig ska följande tre förutsättningar vara uppfyllda (5 kap. 7 § ML):
den vara eller tjänst som förmedlas är omsatt inom landet.
Om dessa förutsättningar är uppfyllda är förmedlingstjänsten omsatt inom landet.
Bestämmelsen motsvaras av artikel 46 i mervärdesskattedirektivet.
Beskattningsland för förmedlingstjänsten avgörs uteslutande av var den underliggande omsättningen är gjord. Det spelar alltså inte någon roll varifrån förmedlingstjänsten tillhandahålls eller var mottagaren av förmedlingstjänsten finns.
Förmedlingstjänster som utförs för någon annans räkning i dennes namn och som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person regleras i bestämmelsen. Om den förmedlade varan eller tjänsten, d.v.s. huvudtransaktionen, är omsatt utomlands omfattas förmedlingstjänsten ändå inte av 5 kap. 7 § ML. I stället är förmedlingstjänsten omsatt utomlands enligt 5 kap. 1 § första stycket ML.
Bestämmelsen omfattar inte transaktioner när köparen av förmedlingstjänsten är en beskattningsbar person. I de fallen bestäms beskattningsland enligt huvudregeln i 5 kap. 5 § ML.
Förmedling av vara eller tjänst för någon annans räkning i dennes namn omfattar såväl förmedling i betydelsen att göra allt som är nödvändigt för att säljaren och köparen ska sluta avtal, som endast anvisning av säljare respektive köpare till en uppdragsgivare. Om betalning erhålls för förmedlad vara eller tjänst ska detta ske för huvudmannens räkning. Den ersättning förmedlaren erhåller är beskattningsunderlaget för förmedlingstjänsten.
Det är fråga om förmedling oavsett om det är säljaren eller köparen av huvudtransaktionen som är huvudman (artikel 30 i rådets genomförandeförordning [EU] nr 282/2011).
Skatteverket anser att det är fråga om en förmedlingstjänst enligt ML endast om tjänsten avser en eller flera huvudtransaktioner. Under förutsättning att förmedlingsersättningen är villkorad av att en eller flera huvudtransaktioner kommer till stånd ska tjänsten anses vara en tjänst som omfattas av de beskattningslandsbestämmelser som gäller för förmedling. Om ersättningen inte är villkorad av att en eller flera transaktioner kommer till stånd är det inte en förmedlingstjänst enligt ML utan ett annat tillhandahållande. Det finns inte något krav på att förmedlingsersättningen ska betalas ut i direkt anslutning till att huvudtransaktionen utförs eller att det måste finnas en specifik provisionsbetalning för varje enskild huvudtransaktion. Hur den specifika ersättningen för förmedlingen benämns i avtalet mellan parterna, t.ex. provision, ett fast belopp eller kostnadstäckning, är inte heller avgörande. Det har inte heller någon betydelse om huvudmannen är en beskattningsbar person eller inte. Detta innebär att även om huvudtransaktionen sker mellan två privatpersoner och därmed inte beskattas, så bestäms beskattningsland för förmedlingstjänsten enligt 5 kap. 7 § ML (Skatteverkets ställningstagande Omsättningsland – förmedling för annans räkning i dennes namn).
Bestämmelsen omfattar inte transaktioner när någon i egenskap av ombud i eget namn förmedlar mot ersättning en vara eller tjänst. I dessa fall är både förmedlaren och huvudmannen säljare respektive köpare av varan eller tjänsten (6 kap. 7 § ML). Beskattningsland för varan eller tjänsten ska då bedömas för såväl ledet mellan huvudmannen och förmedlaren som det mellan förmedlaren och den slutlige kunden enligt de allmänna reglerna. Detta gäller exempelvis vid försäljning i kommission.
Förmedlingstjänster som endast har indirekt anknytning till en fastighet omfattas av 5 kap. 7 § ML när den tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person.
Tjänster som består av att förmedla logi i hotellsektorn eller liknande omfattas av bestämmelserna om förmedlingstjänster när de tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person (artikel 31 och 31a.3 d i rådets genomförandeförordning [EU] nr 282/2011).
Däremot har förmedling av en fastighet, t.ex. fastighetsmäklartjänster, tillräckligt direkt samband med fastigheten och omfattas i stället av bestämmelsen som gäller beskattningsland för fastighetstjänster i 5 kap. 8 § ML (artikel 31a.2 p i rådets genomförandeförordning [EU] nr 282/2011 samt prop. 2009/10:15 s. 101).