På denna sida hittar du de skatterättsliga villkoren för ett pensionssparkonto.
Ett individuellt pensionssparande (IPS) på ett pensionssparkonto ska uppfylla de villkor som anges i 58 kap. 22–31 §§ IL (58 kap. 21 § IL). Ett avtal om IPS kallas pensionssparavtal. De kvalitativa villkoren för ett pensionssparkonto överensstämmer i stort sett med villkoren för en pensionsförsäkring.
Ett IPS är ett privat pensionssparande och kan därför inte användas av en arbetsgivare för att trygga en tjänstepension.
Ett pensionssparkonto ska föras av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige (58 kap. 22 § IL). Vilka sparformer som kan användas i ett IPS regleras i de civilrättsliga bestämmelserna (2 kap. LIPS).
Utbetalningar från ett pensionssparkonto (58 kap. 23 § IL) får bara göras för
Ett pensionssparavtal innehåller inga försäkringsinslag och kan därför inte omfatta sjukpension.
Med ålderspension avses en ersättning som betalas ut när pensionsspararen uppnår en viss ålder. Ålderspension kan vara livsvarig, d.v.s. betalas ut så länge pensionsspararen lever, eller temporär, d.v.s. betalas ut under en begränsad tid. Ålderspension betalas alltid ut till pensionsspararen själv, och det går därför inte att sätta in en förmånstagare till ålderspensionen (58 kap. 26 § IL).
Ålderspension får betalas ut tidigast när pensionsspararen har fyllt 55 år (58 kap. 24 § IL). Utbetalningen får påbörjas tidigare om
Som huvudregel ska ålderspensionen betalas ut under minst fem år. Om pensionssparavtalet ska upphöra när pensionsspararen fyller 65 år får ålderspensionen i stället betalas ut under minst tre år (58 kap. 25 § IL). Detta innebär att utbetalningarna senast måste påbörjas när pensionsspararen fyller 62 år.
Under de första fem åren ska ålderspensionen betalas ut med samma eller stigande belopp. Kravet på samma eller stigande belopp innebär dock att man bortser från sådana förändringar av beloppen som beror på kursutveckling i fondpapper eller inlåning i utländsk valuta (58 kap. 29 § IL).
Med efterlevandepension (58 kap. 27 § IL) avses en ersättning som efter pensionsspararens död betalas ut till
Efterlevandepension får bara betalas ut så länge den efterlevande lever och ska som huvudregel betalas ut under minst fem år. Det finns två undantag från kravet på en minsta utbetalningstid (58 kap. 28 § andra stycket IL). Efterlevandepensionen får betalas ut under en kortare tid än fem år
En efterlevandepension ska betalas ut med samma eller stigande belopp under de första fem åren (58 kap. 28 § första stycket IL). Kravet på samma eller stigande belopp innebär dock att man bortser från sådana förändringar av beloppen som beror på kursförändringar i fondpapper eller inlåning i utländsk valuta (58 kap. 29 § IL).
Ett pensionssparavtal ska innehålla villkor att rätten enligt avtalet, t.ex. en pensionsutbetalning, eller till tillgångarna på pensionssparkontot inte får pantsättas eller belånas.
Avtalet ska också innehålla de övriga villkor som gör att avtalet är ett pensionssparavtal. Ett pensionssparavtal får inte innehålla något villkor som är oförenligt med bestämmelserna om pensionssparavtal i 58 kap. IL och inte heller ändras så att det inte längre uppfyller villkoren för ett pensionssparavtal (58 kap. 30 § IL).
Rätten till behållningen på ett pensionssparkonto får bara överlåtas
En överlåtelse genom bodelning under äktenskapet utan att det pågår något mål om äktenskapsskillnad, d.v.s. en frivillig bodelning, omfattas av skattebestämmelsen ovan på samma vis som en överlåtelse genom bodelning vid en skilsmässa.
Vid en frivillig bodelning gäller särskilda bestämmelser om skattskyldighet för pensionsbelopp som faller ut från ett pensionssparkonto (3 kap. 22 § IL).
Ett pensionssparkonto får avslutas genom en utbetalning i förtid om behållningen på pensionssparkontot uppgår till högst ett prisbasbelopp (58 kap. 32 § första stycket IL).
Om pensionsspararen i andra fall vill få en utbetalning i förtid krävs att Skatteverket lämnar ett särskilt medgivande om att pensionssparkontot får avslutas eller att en del av kontobehållningen får betalas ut (58 kap. 32 § andra stycket IL).
Bestämmelserna i 58 kap. IL hindrar inte en återbetalning enligt 13 kap. 4 § ÄktB.
Om ett pensionssparavtal helt eller delvis upphör att gälla ska motsvarande del av behållningen på pensionssparkontot avskattas. En avskattning ska också göras för den del av behållningen som tas i anspråk på grund av utmätning, ackord eller konkurs (58 kap. 33 § IL).
En avskattning medför att behållningen räknas som en inkomst i inkomstslaget tjänst (10 kap. 3 § 5 IL) antingen för pensionsspararen själv eller för dennes eller förmånstagares dödsbo. Med behållning avses marknadsvärdet på tillgångarna på pensionssparkontot efter avräkning för den avkastningsskatt som är hänförlig till kontot.
Den del av behållningen på pensionssparkontot som har avskattats beskattas därefter på vanligt sätt, d.v.s. som inkomst av kapital. Detta innebär att bestämmelserna i 42 kap. 4 § IL inte längre gäller för den delen. De marknadsvärden som har använts vid avskattningen utgör anskaffningsvärde för tillgångarna. Detta gäller oavsett om tillgångarna t.ex. finns kvar i dödsboet eller om de har skiftats ut till dödsbodelägarna (prop. 1992/93:187 s. 201).
Till skillnad mot vad som gäller för en pensionsförsäkring, finns inga skatterättsliga bestämmelser om flytt av ett pensionssparavtal. Det finns däremot civilrättsliga bestämmelser om flytt av ett pensionssparavtal.