OBS: Detta är utgåva 2019.8. Sidan är avslutad 2023.
En anmälan om ett barns flytt ska undertecknas av barnets vårdnadshavare. Det finns särskilda regler för var ett barn ska vara folkbokfört.
För ett barn som har två vårdnadshavare gäller rätten och skyldigheten att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter vårdnadshavarna gemensamt.
Skatteverkets bedömning om var barnet bör folkbokföras ska normalt grunda sig på föräldrarnas uppgifter om barnets boende. Om vårdnadshavarna samstämmigt uppger att barnets faktiska boendeförhållanden ändrats kan detta godtas om det inte finns andra omständigheter som talar emot att uppgiften är riktig (7a § FOL). I samband med bedömningen kan det visa sig att barnet tidigare felaktigt folkbokförts i enlighet med en gemensam anmälan från vårdnadshavarna. Denna felaktiga folkbokföring kan påverka bedömningen vid en senare flytt.
Om ett barn under 18 år flyttar och endast en av vårdnadshavarna anmäler flytt ska den andra vårdnadshavaren alltid underrättas och ges tillfälle att samtycka till flyttanmälan för barnet. Detta gäller oavsett om barnet flyttar ensamt eller tillsammans med den som anmält flytten, och oavsett om barnet redan tidigare flyttat på detta sätt.
En vårdnadshavare som anmäler flytt i e-tjänsten flyttanmälan har möjlighet att aktivera ”e-samtycke”. Det innebär att den vårdnadshavare som inte är medflyttande kan gå in på e-tjänsten flyttanmälan på Skatteverkets hemsida och där svara på om han eller hon samtycker till barnets flytt.
Om den andra vårdnadshavaren inte samtycker till flyttanmälan eller inte svarar på Skatteverkets förfrågan avvisas anmälan som gjorts för barnet (30 § FOL). Skatteverket ska därefter utreda var barnet ska vara folkbokfört och eventuellt folkbokföra barnet utan anmälan. Skatteverket får då bestämma att barnets nya folkbokföring ska gälla från den dag då vårdnadshavaren folkbokfördes på fastigheten. Detta gäller endast när en förälder flyttar tillsammans med barnet. I annat fall folkbokförs barnet på den nya adressen från och med samma dag som beslutet fattades (35 § andra stycket FOL).
Utgångspunkten är att ett barn under 18 år ska folkbokföras enligt samma regler som gäller för vuxna, d.v.s. det avgörande för Skatteverkets bedömning är var barnet regelmässigt vistas. Frågan om var ett barn ska vara folkbokfört avgörs därmed med utgångspunkt i de faktiska vistelseförhållandena. Exempelvis folkbokförs ett barn hos den förälder som barnet faktiskt bor tillsammans med, även om den andra föräldern är ensam vårdnadshavare.
När ett barn regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på mer än en fastighet har barnet dubbel bosättning. Ett barn som har dubbel bosättning ska folkbokföras i första hand enligt huvudregeln nedan, i andra hand enligt dom eller avtal och i tredje hand enligt bedömning av egentligt hemvist.
Huvudregeln är att barn får folkbokföras hos den av vårdnadshavarna som de båda kommer överens om. Förutsättningarna för detta är enligt 7 a § FOL att:
Med uttrycket växelvis boende menas ett boende där barnet tillbringar sin dygnsvila hos sina vårdnadshavare i ”ungefär samma omfattning”. En skillnad på en dygnsvila per månad eller i samma omfattning med en annan förläggning av tiden är fortfarande att betrakta som växelvis boende.
Om det finns en dom eller ett avtal enligt föräldrabalken om ett barns boende ska detta ligga till grund för var ett barn ska vara folkbokfört (prop. 2012/13:120 s. 93 f.). Förutsatt att:
I första hand gäller folkbokföring enligt dom eller avtal när Skatteverkets prövning sker i nära anslutning till tidpunkten för domen eller avtalet och omständigheterna därför är desamma.
En annan förutsättning är att den fastighet och adress som barnet folkbokförs på är samma adress som framgår av domen eller avtalet. Om vårdnadshavarna är överens om en annan bosättning för barnet än som framgår av domen eller avtalet, har de möjlighet att vända sig till socialnämnden och begära att nämnden godkänner ett nytt avtal.
Om inte huvudregeln är tillämplig och det inte heller finns en dom eller ett avtal om ett barns boende som följs, ska barnet folkbokföras hos den förälder där Skatteverket anser att det har sin egentliga hemvist, utifrån samtliga omständigheter. Detta sker i det fall en gemensam anmälan från vårdnadshavare saknas, anmälan är avvisad eller Skatteverket ifrågasätter anmälan.
Med ursprungsbostad menas den bostad där familjen senast var bosatt och folkbokförd tillsammans. När ett barn får dubbel bosättning genom att en förälder flyttar från den gemensamma bostaden bör det förhållandet att barnet tillbringar en natt mer i veckan hos den förälder som flyttat inte anses medföra att barnets folkbokföring ska ändras så länge barnet tillbringar minst 40 % av sin dygnvila i ursprungsbostaden. Detta gäller så länge det finns en ursprungsbostad.
Om barnet tillbringar mindre än 40 % av sin dygnsvila i ursprungsbostaden ska barnet i stället folkbokföras där det tillbringar flest dygnsvilor.
Om det i stället är så att båda föräldrarna har flyttat från ursprungsbostaden anser Skatteverket att barnets egentliga hemvist är hos den förälder där barnet tillbringar flest dygnsvilor.
I de fall ett barn tillbringar lika många dygnsvilor hos båda sina föräldrar eller om vårdnadshavarna lämnar olika uppgifter om var barnet sover, ska Skatteverket utreda var barnet får anses ha sitt egentliga hemvist med hänsyn till samtliga omständigheter. Barnet ska folkbokföras där det har sitt egentliga hemvist (7 § FOL).
När barnet tillbringar lika många dygnsvilor hos båda sina föräldrar, exempelvis udda veckor hos modern och jämna veckor hos fadern, ska barnets egentliga hemvist avgöras med stöd av hur barnets boendesituation ser ut. Viktiga faktorer vid bedömningen är:
Områdesnärhet innebär att en av föräldrarnas bostad finns kvar i samma närområde där barnet tidigare har varit bosatt.
Aktuell bostad - Den av barnets bostäder som har varit oförändrad för barnet under längst tid och där en av barnets vårdnadshavare är folkbokförd.
Exempel på övriga omständigheter är om det finns en ensam vårdnadshavare, fritidsaktiviteter, dygnsvila hos andra personer än föräldrarna och om det finns något avtal om boende eller dom som inte efterföljs.
Ovanstående lista är inte uttömmande utan Skatteverket ska ta hänsyn till hela barnets boendesituation. Även om samtliga omständigheter ska tas med i bedömningen av var en person ska vara folkbokförd så framgår det av förarbetena till folkbokföringslagen att för den som saknar familj så har arbetsplatsens belägenhet en stor betydelse i denna bedömning (prop. 2012/13:120). Detta kan jämföras vid bedömningen av ett barns folkbokföring på så sätt att närheten till barnets förskola eller skola får en särskild betydelse på samma sätt som för en vuxens närhet till sin arbetsplats.
Ett barn under 18 år som studerar har sin egentliga hemvist tillsammans med sina föräldrar eller andra anhöriga och anses bosatt där även om han eller hon på grund av studierna regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet. Det samma gäller även för en studerande över 18 år så länge personen fortsätter en utbildning i grundskolan eller gymnasiet eller motsvarande utbildning som påbörjats innan personen fyllde 18 år. För en studerande under 18 år gäller däremot inte begränsning till någon särskild utbildningsform. Bestämmelsen gäller längst fram till att den studerande fyller 21 år (11 § FOL).
Om en elev börjar en påbyggnadskurs som ges på gymnasienivå inom Komvux efter det att han eller hon fyllt 18 år kan detta normalt inte anses utgöra fortsättning av en tidigare påbörjad skolgång.
En person som studerar på högskole- och universitetsnivå omfattas inte av bestämmelserna i 11 § FOL. En vuxen student på en högskola eller ett universitet som har dubbel bosättning ska folkbokföras där han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter har sin egentliga hemvist.
Bestämmelsen i 11 § FOL är inte heller tillämplig vid bedömningen av om ett barn ska folkbokföras i Sverige i samband med en flytt till Sverige eller om ett barn ska avregistreras i samband med en flytt från Sverige. Ett barn som har enkel bosättning i Sverige och som studerar vid en internatskola, folkbokförs hos en anhörig eller på ett elevhem. Detta gäller i de fall barnets föräldrar inte bor i Sverige. Motsvarande bedömning bör göras för ett barn som studerar i utlandet.
Om barnets bosättning hos föräldrarna har upphört, t. ex. genom att barnet har blivit sambo på studieorten, gäller inte reglerna om barns bosättning.
Ett barn under 18 år som tillbringar sin dygnsvila i en annan bostad än sina föräldrars bostad på grund av ett beslut om särskilt boende i bostad med särskild service för barn och ungdomar anses fortfarande vara bosatt hos sina föräldrar (11 § första stycket FOL).
Den boendeform som avses är reglerad i 9 § 8 LSS och innebär såväl boende i familjehem som boende i bostad med särskild service. Men undantaget i 11 § FOL är begränsat till boende i bostad med särskild service för barn och ungdomar utanför föräldrahemmet. För barn som har blivit placerade i ett familjehem efter ett beslut enligt LSS gäller huvudregeln att ett barn ska folkbokföras där det faktiskt vistas, alltså på familjehemmet. Observera att det ska finnas ett beslut av kommunen om att barnet är placerat i ett boende med särskild service för att bestämmelsen i 11 § FOL ska vara tillämplig.
En vistelse för ett barn i en bostad med särskild service ska behandlas på samma sätt som en vistelse för ett barn som på grund av grundskole- eller gymnasiestudier behöver tillbringa sin dygnsvila på en annan fastighet än föräldrarnas. Enligt bestämmelsen anses barnet fortfarande vara bosatt tillsammans med sina föräldrar och ska vara folkbokfört hos dem. Det gäller som längst till dess att barnet fyller 21 år (11 § andra stycket FOL).
Om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare får ett beslut om barnets folkbokföring även överklagas av endast en av dem (40 § FOL). Läs mer om att överklaga.