Livförsäkringsföretag

Vad är ett livförsäkringsföretag?

Ett livförsäkringsföretag är

• ett livförsäkringsföretag enligt 1 kap. 4 § FRL samt ett svenskt europabolag eller ett europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet
• ett utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Sverige med stöd av LUFV.

Ett livförsäkringsföretag ska uteslutande eller så gott som uteslutande driva direkt livförsäkringsrörelse eller rörelse avseende återförsäkring av livförsäkring (1 kap. 4 § FRL). Tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse avser, förutom försäkringar där utbetalningar av försäkringsbelopp är beroende av en eller flera personers liv, bl.a. vissa sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Det gäller sjuk- och olycksfallsförsäkringar som meddelas som tillägg till försäkringar som är kopplade till en eller flera personers liv samt i övrigt sjuk- och olycksfallsförsäkringar som gäller för en längre tid än fem år och som inte får sägas upp av försäkringsföretaget annat än under särskilda förhållanden som anges i försäkringsavtalet (2 kap. 12 § FRL).

Ett utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som företaget bedriver från ett fast driftställe här (39 kap. 2 § IL).

Inkomstbeskattning av ett livförsäkringsföretag

Ett livförsäkringsföretag kan beskattas med såväl inkomstskatt som avkastningsskatt (39 kap. 5 § IL). För ett livförsäkringsföretag som ska beskattas med avkastningsskatt undantas därför vissa inkomster och utgifter från inkomstskatt.

Ett livförsäkringsföretag ska inte ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning eller influtna premier. Utgifter för sådana inkomster och premier får inte dras av (39 kap. 3 § IL). Denna del av ett livförsäkringsföretags verksamhet beskattas i stället med avkastningsskatt.

Verksamhet som avser sjuk-, olycksfalls- och grupplivförsäkringar ska dock inkomstbeskattas enligt bestämmelserna för ett skadeförsäkringsföretag (39 kap. 4 § IL).

Bestämmelsen om att ett livförsäkringsföretag inte ska ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning infördes 1994. Av förarbetena framgår att bestämmelsen förutsätter att en gränsdragning görs mellan den verksamhet som avser förvaltningen av försäkringstagarnas kapital och den verksamhet som avser försäkringsföretagets egna rörelse (se prop. 1992/93:187 s. 170 och 210). Som ett exempel på vad som avses med intäkter i försäkringsföretagets egna rörelse nämns avkastningen på det egna kapitalet samt provisioner och avgifter som kan tas ut vid utförande av uppdrag åt utomstående (prop. 1992/93:187 s. 211 och 222).

För ett livförsäkringsföretags övriga verksamhet gäller i princip de vanliga reglerna för beräkning av resultatet av näringsverksamheten (prop. 1992/93:187 s. 210).

Förvaltning av försäkringstagarnas kapital

En gränsningsdragningsfråga är om en inkomst ska anses hänföra sig till förvaltning av kapital för försäkringstagarnas räkning och därmed vara undantagen från beskattning enligt inkomstskattelagen eller inte.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett överklagat förhandsbesked prövat frågan om s.k. kick back, inkomst i form av ”rabatt”, som ett livförsäkringsföretag får från ett fondbolag ska beskattas enligt inkomstskattelagen. Domstolen kom fram till att inkomsten ska anses hänföra sig till förvaltning av kapital för försäkringstagarnas räkning och därmed inte vara skattepliktig enligt inkomstskattelagen (HFD 2011 ref. 33).

Domstolen uttalar:

Bolagets innehav av fondandelar i investeringsfonder hos olika fondbolag utgör tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Innehavet av fondandelarna utgör en förutsättning för att fondbolagen ska betala tillbaka en del av förvaltningsavgifterna i form av fondrabatter. Såväl förvaltningsavgifterna som fondrabatterna utgår i förhållande till värdet av de förvaltade fondandelarna. Vid angivna förhållanden får enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening bolagets inkomst i form av fondrabatter anses hänföra sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. De aktuella inkomsterna ska således inte beskattas enligt IL. Förhandsbeskedet ska ändras i enlighet härmed.

Skatterättsnämnden har i ett inte överklagat förhandsbesked prövat frågan om hur ett vinstutdelande livförsäkringsbolag som bedriver försäkringsverksamhet inom tre huvudgrenar, individuell livförsäkring (dödsfallsrisker utan sparande), individuell sjuk- och olycksfallsförsäkring samt gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring, ska beskattas. Skatterättsnämnden uttalade att vid bestämmandet av kapitalunderlaget för avkastningsskatt ska den delen av verksamheten som motsvarar tillgångar och skulder avseende förvaltningen av individuell livförsäkring räknas med. Kapitalunderlaget för avkastningsskatt utgjordes av tillgångar som motsvarade de försäkringstekniska avsättningarna för tecknade individuella livförsäkringar efter avdrag för finansiella skulder. Skatteverket tolkar förhandsbeskedet så att kapitalunderlaget utgörs av tillgångar som efter avdrag för finansiella skulder uppgår till ett värde motsvarande de försäkringstekniska avsättningarna. Inkomster och utgifter hänförliga till bolagets övriga verksamhet ska beskattas enligt reglerna i inkomstskattelagen (SRN 2007-11-13, 87-07/D).

Fördelning av intäktsposter och kostnadsposter

Om ett försäkringsföretag ska dela upp en intäkts- eller kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, ska fördelningen göras på skäligt sätt (39 kap. 11 § IL).

Bestämmelsen har betydelse vid ett livförsäkringsföretags fördelning av skattepliktig verksamhet enligt inkomstskattelagen och sådan verksamhet som beskattas enligt reglerna om avkastningsskatt.

Högsta förvaltningsdomstolen har i två avgöranden prövat vad som kan anses utgöra en fördelning på skäligt sätt (RÅ 2010 ref. 8 och RÅ 2010 not. 9). Domstolen uttalar i referatmålet:

Om flera metoder var för sig uppfyller kravet på att fördelningen ska ske på ”skäligt sätt” bör den av den skattskyldige valda metoden ges företräde. I avsaknad av närmare vägledning faller det sig vidare naturligt att söka ledning i den skattskyldiges redovisning och fördelningen av intäkter och kostnader mellan olika försäkringsgrenar i resultatanalysen eftersom denna fördelning förutsetts återspegla hur olika försäkringsgrenar har bidragit till det samlade resultatet.

Såvitt framgår av utredningen i målet är bolagets metod för fördelning av kapitalavkastningen motiverad av affärsmässiga skäl och förenlig med etablerade försäkringsrättsliga principer. Annat har inte framkommit än att den del av kapitalavkastningen som inte hänförts till de inkomstbeskattade försäkringsgrenarna i sin helhet har tillskrivits de avkastningsbeskattade.

Särskilt om ränteavdrag

Nya regler med begränsning av avdragsrätten för ränta, och för vissa utgifter som särskilt definieras som ränta, träder i kraft den 1 januari 2019 och gäller även för livförsäkringsföretag. Det införs dels en generell begränsningsregel och dels riktade regler. De generella reglerna innebär att avdragsrätten kan begränsas för ett företag som har ett negativt räntenetto beräknat på visst sätt (24 kap. 21-29 §§ IL). De riktade reglerna tar sikte på räntor och skulder inom en intressegemenskap där skuldförhållandet har uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en skatteförmån (24 kap. 16-20 §§ IL).

Även de tidigare reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder gällde för livförsäkringsföretag. Där fanns en särskild kompletteringsregel för de fall när det företag i intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten var skattskyldigt till avkastningsskatt, exempelvis ett livförsäkringsföretag (24 kap. 10 d § andra stycket IL). De äldre reglerna upphörde att gälla 1 januari 2019 men tillämpas fortfarande för beskattningsår som börjar före den 1 januari 2019 (punkt 4 av övergångsbestämmelserna till SFS 2018:1206). De tidigare reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder finns i 2018 års utgåva under Inkomstskatt/Näringsverksamhet.

Ett svenskt försäkringsföretag som omfattas av 7 kap. FRL får inte dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av den lagen (24 kap. 9 § andra stycket IL). På samma vis får inte ett utländskt försäkringsföretag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av nationell lagstiftning som genomför det direktivet (24 kap. 9 § tredje stycket IL).

Särskilt om underprisöverlåtelse

Reglerna om underprisöverlåtelse gäller även livförsäkringsföretag. Ett livförsäkringsföretag får i en underprisöverlåtelse vara förvärvare bara i fråga om tillgångar som ingår i en sådan verksamhet som enligt 39 kap. 4 § IL ska beskattas enligt reglerna för skadeförsäkringsföretag (23 kap 14 § tredje stycket IL).

Särskilt om koncernbidrag

Ett livförsäkringsföretag omfattas av reglerna om koncernbidrag. Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att ett rörelsedrivande dotterbolag till ett livförsäkringsföretag har rätt till avdrag för koncernbidrag endast om samma belopp tas upp hos moderbolaget (RÅ 2006 not. 40). Rätt till avdrag för koncernbidrag förutsätter med andra ord att samma belopp tas upp hos mottagaren. Skatterättsnämnden har ansett att vid koncernbidrag i andra riktningen, från ett livförsäkringsföretag till dess rörelsedrivande dotterbolag, har livförsäkringsföretaget avdragsrätt för lämnat koncernbidrag eftersom bidraget i sin helhet ska tas upp till beskattning hos mottagaren (SRN 2010-09-09, 66 10/D).

Särskilt om överföring av periodiseringsfonder

En periodiseringsfond får föras över utan beskattningskonsekvenser vid överlåtelse av ett ömsesidigt livförsäkringsföretags hela försäkringsbestånd till ett försäkringsaktiebolag som bildats för ändamålet (30 kap. 14 § första stycket IL).

Övertagande av ett helt försäkringsbestånd

Om ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd tas över av ett annat försäkringsföretag, ska det överlåtande företaget inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift på grund av överlåtelsen. Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation (39 kap. 12 § IL).

Tillämpning av kontinuitetsregeln förutsätter att överlåtande och övertagande företag är skattskyldiga i Sverige (39 kap. 12 § andra stycket IL och prop. 2001/02:42 s. 22).

Kompletterande information

• Ett livförsäkringsföretag är skattskyldigt till avkastningsskatt.
• Lagervärdering av placeringstillgångar för försäkringsföretag (39 kap. 13 § IL).
• Beskattning av understödsföreningar.
• Särskild premieskatt för grupplivförsäkring.