Statligt stöd får inte ges till företag i ekonomiska svårigheter

Vad menas med ett företag i ekonomiska svårigheter?

EU-kommissionens förordning nr 651/2014 (GBER) innehåller regler för ett förenklat förfarande för statligt stöd utan godkännande från EU-kommissionen. Mottagaren av det statliga stödet får dock inte vara ett företag i svårigheter (artikel 1.4 c i GBER). Eftersom dessa omständigheter samtliga handlar om företagets ekonomi används nedan uttrycket ekonomiska svårigheter. Se vidare om begreppet företag här samt bilaga I, artikel 1 i GBER.

Tidpunkt för bedömning av om ett företag är i ekonomiska svårigheter

Tidpunkten för bedömningen av om ett företag är i ekonomiska svårigheter ska göras vid den tidpunkt då stödet anses beviljat. I detta sammanhang är den tidpunkten vanligtvis då företaget lämnar en skattedeklaration eller ansöker om återbetalning av skatt (prop. 2015/16:159 s. 44).

Företagets storlek påverkar bedömningen

I GBER finns följande fyra företagskategorier som har betydelse i olika sammanhang när man bedömer om ett företag har rätt till statligt stöd (bilaga I, artikel 2.1 GBER):

• stora företag
• medelstora företag
• små företag
• mikroföretag.

Med stora företag menas företag som har minst 250 anställda eller företag med en omsättning på minst 50 miljoner euro och en balansomslutning på minst 43 miljoner euro.

Med medelstora företag menas företag som har färre än 250 anställda och vars omsättning är mindre än 50 miljoner euro eller vars balansomslutning är mindre än 43 miljoner euro.

Med små företag menas företag som har färre än 50 anställda och vars omsättning eller balansomslutning är mindre än 10 miljoner euro.

Med mikroföretag menas företag som har färre än 10 anställda och vars omsättning eller balansomslutning är mindre än 2 miljoner euro.

Omständigheter som innebär att ett företag anses vara i ekonomiska svårigheter

Om ett företag uppfyller något av kriterierna nedan ska företaget anses vara i ekonomiska svårigheter.

Aktiekapitalet är förbrukat till hälften

Ett aktiebolag anses vara i ekonomiska svårigheter om mer än halva det tecknade aktiekapitalet är förbrukat på grund av ackumulerade förluster (artikel 2.18 a i GBER). Ett sådant aktiebolag får inte ta emot statligt stöd. I en årsredovisning finns uppgifter om det registrerade aktiekapitalet, men normalt inte uppgifter om det tecknade aktiekapitalet. I många fall uppgår det registrerade aktiekapitalet dock till samma belopp som det tecknade aktiekapitalet. Om aktiekapitalet har satts ned kommer det registrerade aktiekapitalet vara lägre än det tecknade aktiekapitalet.

Skatteverket anser att bedömningen av om aktiekapitalet är till hälften förbrukat kan göras med hjälp av uppgifterna om registrerat aktiekapital. Ett bolag har dock alltid rätt att få bedömningen gjord mot tecknat aktiekapital i stället för mot registrerat aktiekapital (2.18 a GBER).

För mikroföretag, små och medelstora aktiebolag gäller särskilda regler som innebär att aktiebolagen kan få ta emot statligt stöd även om halva aktiekapitalet är förbrukat:

• Mikroföretag, små och medelstora aktiebolag som har funnits i mindre än tre år anses inte vara i ekonomiska svårigheter även om mer än halva aktiekapitalet är förbrukat (artikel 2.18 a i GBER).
• Mikroföretag, små och medelstora aktiebolag anses inte vara i ekonomiska svårigheter även om mer än halva aktiekapitalet är förbrukat när det är fråga om statligt stöd som utgör ett riskfinansieringsstöd enligt artikel 21 i GBER. Detta gäller enbart inom sju år från den första kommersiella försäljningen som kvalificerade bolaget för riskfinansierings­investeringar (artikel 2.18 a i GBER).

Skatteverket anser att bedömningen av ett aktiebolags ekonomiska ställning ska göras utifrån en balansrapport för den senaste månaden, upprättad med tillämpning av bokföringslagens och årsredovisningslagens bestämmelser om årsredovisning. Eftersom månadsrapporter normalt inte är periodiserade bör i stället den senaste årsredovisningen kunna ligga grund för bedömningen av om ett aktiebolag är i ekonomiska svårigheter. En kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § ABL kan också ligga till grund för bedömningen av om ett aktiebolag är i ekonomiska svårigheter (Skatteverkets ställningstagande om ekonomiska svårigheter enligt EU:s allmänna gruppundantagsförordning).

Det egna kapitalet i ett handelsbolag eller kommanditbolag är förbrukat till hälften

Med företag där minst en ägare har obegränsat ansvar för företagets skulder avses handelsbolag eller kommanditbolag (bilaga II i direktiv 2013/34/EU). Om hälften av det bokförda egna kapitalet i ett sådant bolag är förbrukat ska bolaget anses vara i ekonomiska svårigheter och får inte ta emot statligt stöd (artikel 2.18 b i GBER).

För mikroföretag, små och medelstora bolag gäller dock särskilda regler som innebär bolagen kan få ta emot statligt stöd även om halva det egna kapitalet är förbrukat:

• Mikroföretag, små och medelstora bolag som har funnits i mindre än tre år anses inte vara i ekonomiska svårigheter även om mer än halva av det bokförda egna kapitalet är förbrukat (artikel 2.18 b i GBER).
• Mikroföretag, små och medelstora bolag anses inte vara ekonomiska svårigheter även om mer än halva det bokförda egna kapitalet är förbrukat när det är fråga om statligt stöd som utgör ett riskfinansieringsstöd enligt artikel 21 i GBER. Detta gäller enbart inom sju år från den första kommersiella försäljningen som berättigade bolaget till riskfinansieringsstöd (artikel 2.18 b i GBER).

Skatteverket anser att artikel 2.18 b GBER bör tillämpas på så sätt att ett handelsbolag eller kommanditbolag får anses vara i ekonomiska svårigheter om det bokförda egna kapitalet är negativt.

Skatteverket anser att bedömningen av ett handelsbolags eller kommanditbolags ekonomiska ställning ska göras utifrån en balansrapport för den senaste månaden, upprättad med tillämpning av bokföringslagens bestämmelser och årsredovisningslagens bestämmelser om årsbokslut eller årsredovisning. Eftersom månadsrapporter normalt inte är periodiserade bör i stället det senaste årsbokslutet eller årsredovisningen kunna ligga grund för bedömningen av om ett handelsbolag eller kommanditbolag är i ekonomiska svårigheter (Skatteverkets ställningstagande om ekonomiska svårigheter enligt EU:s allmänna gruppundantagsförordning).

Enligt GBER har ett handelsbolag eller ett kommanditbolag inte rätt till statligt stöd om bolaget är i ekonomiska svårigheter. Skatteverket anser att ett handelsbolag eller ett kommanditbolag inte är i ekonomiska svårigheter om det egna kapitalet i bolaget är positivt. Vid denna bedömning ska justering göras för bokslutsdispositioner som utgörs av avskrivningar utöver plan på inventarier (Skatteverkets ställningstagande Ekonomiska svårigheter enligt EU:s allmänna gruppundantagsförordning – underskott i handelsbolag).

Företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande

Ett företag anses vara i ekonomiska svårigheter om det är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran (artikel 2.18 c i GBER). Företaget får då inte ta emot statligt stöd.

Skatteverket anser att ett företag är i ekonomiska svårigheter om företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller kan antas vara på obestånd enligt presumtionsreglerna i KonkL.

Ett företag anses vara i ett kollektivt insolvensförfarande i följande situationer:

1. Om en domstol beslutat om konkurs eller företagsrekonstruktion för ett företag (såväl fysisk person som driver enskild näringsverksamhet som juridisk person).
2. Om Kronofogden har beslutat om att inleda skuldsanering eller F-skuldsanering för en företagare.

Företaget eller företagaren anses vara i ekonomiska svårigheter så länge det kollektiva insolvensförfarandet pågår. Motsvarande bedömning gäller för sådana kollektiva insolvensförfaranden i andra stater som omfattas av EU:s insolvensförordning.

Bedömningen av om ett företag är i ekonomiska svårigheter ska göras vid den tidpunkt då stödet anses beviljat. För Skatteverkets del är det tidpunkten då företaget lämnar en skattedeklaration eller ansöker om återbetalning av skatt. Om företaget är i ett kollektivt insolvensförfarande eller kan antas vara på obestånd enligt presumtionsreglerna i KonkL vid bedömningstidpunkten får inte statligt stöd ges. Företaget har dock möjlighet att visa att det inte är på obestånd fram till dess att Skatteverket fattar beslut.

Konkurs

En gäldenär som är på obestånd ska efter egen eller en borgenärs ansökan försättas i konkurs. Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig (1 kap. 2 § KonkL). Det finns vissa presumtionsregler om obestånd (2 kap. 7-9 §§ KonkL).

Företagsrekonstruktion

En förutsättning för att ett beslut om företagsrekonstruktion ska meddelas är att det kan antas att gäldenären inte kan betala sina förfallna skulder eller att en sådan oförmåga inträder inom kort. Ett beslut om företagsrekonstruktion får inte meddelas av domstolen om det saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås. En ansökan av en borgenär får bifallas endast om gäldenären har medgett ansökan (2 kap. 6 § FrekL).

Skuldsanering och F-skuldsanering

För att en gäldenär ska beviljas skuldsanering eller F-skuldsanering krävs att gäldenären är kvalificerat insolvent. Med det menas att gäldenären är så skuldsatt att hen inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid.

Företaget uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens

Ett företag som inte är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande, kan ändå uppfylla kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran. Även ett sådant företag ska anses vara ett företag i ekonomiska svårigheter. För svensk del blir detta i princip endast aktuellt när ett företag uppfyller kriterierna för att försättas konkurs.

Företaget som fått undsättningsstöd eller omstruktureringsstöd

Med undsättningsstöd menas ett stöd riktat till ett företag i ekonomiska svårigheter och som lämnas i akuta situationer, under en övergångsperiod. Det främsta syftet med ett sådant stöd är att hålla ett ekonomiskt försvagat företag flytande under den korta tid som krävs för att utarbeta en omstruktureringsplan eller likvidationsplan (punkt 26 i EU-kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i ekonomiska svårigheter, 2014/C 249/01). Ett företag som mottagit sådant stöd och ännu inte har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin anses vara ett företag i ekonomiska svårigheter och får inte motta statligt stöd (artikel 2.18 d i GBER).

Med omstruktureringsstöd avses ett mer permanent stöd som syftar till att återställa stödmottagarens långsiktiga lönsamhet på grundval av en realistisk, enhetlig och långtgående omstruktureringsplan (punkt 27 i EU-kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i ekonomiska svårigheter, 2014/C 249/01). Ett företag som har mottagit omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en pågående omstruktureringsplan anses vara ett företag i ekonomiska svårigheter och får inte motta statligt stöd (artikel 2.18 d i GBER).

Undsättningsstöd och omstruktureringsstöd är ovanliga.

Skuldsättningsgrad och räntetäckningsgrad hos stora företag

Stora företag som har en viss skuldsättningsgrad och räntetäckningsgrad anses vara i ekonomiska svårigheter och får därmed inte ta emot statligt stöd.

Följande två kriterier ska båda ha varit uppfyllda de senaste två åren för att ett företag ska anses vara i ekonomiska svårigheter (artikel 2.18 e i GBER):

• Företagets bokföringsmässiga skuldsättningsgrad har varit större än 7,5.
• Företagets räntetäckningsgrad beräknat med EBITDA har legat under 1,0.

Med de senaste två åren bör avses de två senaste räkenskapsåren innan den tidpunkt då stödet anses beviljat (prop. 2015/16:159 s. 48). Skatteverket anser att detta kan preciseras till att gälla de två senaste fastställda årsredovisningarna. Enligt 7 kap. 10 § ABL ska årsredovisningen behandlas på ordinarie bolagsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Om ett aktiebolag inte har behandlat årsredovisningen inom sex månader bör bedömningen av skuldsättningsgraden och räntetäckningsgraden göras med utgångspunkt från den preliminära årsredovisning som upprättats. Det kan t.ex. vara den årsredovisning som styrelsen ska lämna till revisorerna senast sex veckor före den ordinarie bolagsstämman (8 kap. 2 § ÅRL).

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden är ett finansiellt nyckeltal som beräknas med ledning av uppgifter i företagets balansräkning. I förenklad form är skuldsättningsgraden kvoten mellan skulder och eget kapital. Justering bör dock göras för obeskattade reserver som i årsredovisningslagens uppställningsform för balansräkningen har en mellanställning mellan skulder och eget kapital. Obeskattade reserver består av eget kapital till 78 procent och skatteskuld till 22 procent (aktuell bolagsskatt).

Skuldsättningsgraden beräknas därmed som summan av skulder och 22 procent av obeskattade reserver dividerat med summan av eget kapital och 78 procent av obeskattade reserver.

Räntetäckningsgrad

Räntetäckningsgrad är ett finansiellt nyckeltal som beräknas med ledning av uppgifter i företagets resultaträkning. Räntetäckningsgraden utgörs av kvoten mellan rörelseresultatet och räntekostnaderna. En beräkning av räntetäckningsgraden med EBITDA (earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) innebär att rörelseresultatet före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar divideras med räntekostnaderna.

Räntetäckningsgraden beräknat med EBITDA finns i flera språkversioner av artikel 2.18 e i GBER, men inte i den svenska språkversionen. Enligt prop. 2015/16:159 s. 47 är det därför rimligt att basera kriteriet för den punkten på den engelska språkversionen av GBER.