Vigsel

Vigsel enligt svensk lag

En svensk vigsel kan ingås antingen borgerligt, det vill säga i civil form, eller religiöst genom vigsel i ett trossamfund.

I Sverige är äktenskapet könsneutralt. Personer som ingår äktenskap med varandra kan vara en man och en kvinna, två kvinnor eller två män. Både svenska och utländska medborgare har enligt svensk lag rätt att ingå äktenskap genom vigsel i Sverige.

En svensk vigsel ska alltid föregås av en hindersprövning.

Svensk vigsel i Sverige

En svensk vigsel i Sverige är giltig om:

• vigselförrättaren är behörig att förrätta vigsel,
• de blivande makarna samtidigt varit närvarande och samtyckt till äktenskapet, och
• vigselförrättaren har förklarat dem som makar.

Om något av dessa villkor inte är uppfyllt är vigseln inte giltig i Sverige. Om det finns synnerliga skäl kan regeringen i efterhand godkänna en ogiltig vigsel, om den eller de som avsett att ingå äktenskap ansöker om det (4 kap. 2 § ÄktB).

Vigselförrättaren är skyldig att kontrollera att hindersprövning har gjorts

Vigselförrättaren ska alltid kontrollera att det finns en giltig hindersprövning innan vigsel kan förrättas. En hindersprövning är giltig i fyra månader från beslutsdagen. Vigselförrättaren kontrollerar detta med hjälp av intyg om hindersprövning som de blivande makarna lämnar till vigselförrättaren före vigseln (4 kap. 5 § ÄktB).

Hindersprövning som utfärdats av svensk ambassad eller lönat konsulat i utlandet är inte giltig för svensk vigsel i Sverige utan gäller bara för vigsel inför svensk vigselförrättare i utlandet (förordning [2009:264] om hindersprövning för vigsel inför svensk vigselförrättare utomlands).

Om vigselförrättaren har vigt ett par utan en giltig hindersprövning är vigseln fortfarande giltig om den uppfyller kraven för giltighet i 4 kap. 2 § ÄktB.

Om det visar sig att vigseln har skett utan någon giltig hindersprövning ska Skatteverket underrätta det organ som anmäler eller prövar frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande eller entledigande av vigselförrättaren. Om det dessutom visar sig att vigseln har skett i strid mot något äktenskapshinder ska Skatteverket även underrätta allmän åklagare (4 kap. 8 § ÄktB).

Vigselförrättaren ska underrätta Skatteverket om vigseln

Vigselförrättaren ska genast underrätta Skatteverket om en förrättad vigsel. Innan vigseln registreras i folkbokföringen ska Skatteverket kontrollera att det fanns en giltig hindersprövning vid vigseltillfället (4 kap. 8 § ÄktB).

När underrättelse om vigsel lämnas på det vigselintyg som utfärdats av Skatteverket i samband med hindersprövningen så behöver Skatteverket normalt inte göra några ytterligare undersökningar utan kan utgå från att en hindersprövning har gjorts. I annat fall begär Skatteverket att vigselförrättaren kompletterar med intyg om hindersprövning.

Vigselförrättaren måste vara behörig

Innan en vigsel registreras i folkbokföringen kontrollerar Skatteverket att vigselförrättaren var behörig. Vigselförrättaren anger normalt församlingens eller samfundets namn på vigselintyget eller lämnar andra uppgifter om sin behörighet. Om det saknas uppgifter som gör att vigselförrättarens behörighet inte går att kontrollera begär Skatteverket att vigselförrättaren styrker sin behörighet innan den förrättade vigseln kan registreras.

Kammarkollegiet för ett register över vigselförrättare med behörighet att viga inom Svenska kyrkan och andra samfund. Länsstyrelsen i varje län har förteckningar över borgerliga vigselförrättare.

Skatteverket registrerar även svenska vigslar för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige (1 § andra stycket FOL). Även i dessa fall kontrollerar Skatteverket att det funnits en giltig hindersprövning och att vigselförrättaren var behörig innan registrering sker.

Vigselförrättare inom Svenska kyrkan och andra trossamfund

Den som har förordnats som vigselförrättare enligt beslut från Kammarkollegiet får förrätta vigsel inom Svenska kyrkan eller annat trossamfund. Om en person inom ett trossamfund viger ett par utan att ha ett förordnande från Kammarkollegiet, så är vigseln inte giltig. Det gäller även präster inom i Svenska kyrkan (4 kap. 2 och 3 §§ ÄktB).

Vigselförordnandet gäller från dagen för Kammarkollegiets beslut. Kammarkollegiet kan återkalla ett tillstånd att viga, till exempel om vigselförrättaren inte följer kraven på hur en vigsel ska gå till eller om samfundet begär att vigselrätten ska återkallas. I samband med en prövning av återkallelse av en vigselförrättares förordnande ska Kammarkollegiet även utreda om det finns grund för att återkalla samfundets vigselrätt (3 § lag [1993:305] om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund).

Skatteverket underrättar Kammarkollegiet om verket får kännedom om att en person inom ett trossamfund har genomfört en vigsel i strid med bestämmelserna i äktenskapsbalken eller genomfört en vigselliknande ceremoni som ger upphov till en sådan äktenskapsliknande förbindelse som avses i 4 kap. 4 c § brottsbalken. För att det ska betraktas som en äktenskapsliknande förbindelse ska den ingås enligt regler inom en grupp som innebär att parterna betraktas som makar och anses ha rättigheter eller skyldigheter i förhållande till varandra, och som bestämmer hur förbindelsen får upplösas. Skatteverket ska dessutom underrätta Kammarkollegiet om verket i annat fall beslutar att inte registrera en vigsel som har förrättats inom ett trossamfund (7 § Förordning [2014:885] om register över vigselförrättare inom trossamfund).

Borgerliga vigselförrättare

Länsstyrelsen i varje län förordnar borgerliga vigselförrättare. Bara den som är förordnad av länsstyrelsen är behörig att förrätta en borgerlig vigsel. Behörigheten gäller i hela landet. Länsstyrelsen kan också återkalla ett förordnande, till exempel om vigselförrättaren inte följer kraven för hur en vigsel ska gå till (4 kap. 3 och 4 §§ ÄktB).

Registrerade partnerskap kan omvandlas till äktenskap

Före den 1 maj 2009 kunde två personer av samma kön registrera partnerskap enligt lag (1994:1117) om registrerat partnerskap, PskL. Det är numera inte möjligt att registrera ett svenskt partnerskap, men de partnerskap som registrerades före den 1 maj 2009 fortsätter att gälla tills de upplöses genom dom eller den ena partnerns död.

De som vill kan omvandla sitt registrerade partnerskap till ett äktenskap antingen genom en gemensam anmälan till Skatteverket eller genom att de låter viga sig enligt reglerna i ÄktB. Det är endast de som har ingått partnerskap enligt PskL som har möjlighet att omvandla sitt partnerskap på detta sätt. De som har ingått registrerat partnerskap enligt utländsk lag saknar den möjligheten.

Omvandling genom anmälan till Skatteverket

De som väljer att omvandla sitt registrerade partnerskap till ett äktenskap genom en anmälan till Skatteverket ska lämna in en skriftlig anmälan undertecknad av båda partner. Ingen särskild blankett krävs. Partnerskapet gäller då som ett äktenskap från och med den dag anmälan kommer in till Skatteverket (3 § lag [2009:260] om upphävande av lagen [1994:1117] om registrerat partnerskap).

Omvandling genom vigsel

De som väljer att omvandla sitt registrerade partnerskap till ett äktenskap genom en vigsel har rätt att bli vigda utan någon föregående hindersprövning. Äktenskapet gäller i dessa fall från och med dagen för vigseln (3 § lag [2009:260] om upphävande av lagen [1994:1117] om registrerat partnerskap).

Internationella förhållanden

Ett par kan ingå äktenskap utomlands enligt svensk eller utländsk lag. De kan också ingå äktenskap enligt utländsk lag i Sverige.

Svensk vigsel utomlands

Regeringen kan bestämma att diplomatisk eller konsulär tjänst eller befattning som präst ska vara förenad med behörighet att förrätta vigsel i utlandet. Även annan lämplig person kan genom särskilt förordnande få en sådan behörighet (1 kap. 5 § IÄL).

Om de blivande makarna vill ingå äktenskap enligt svensk lag i utlandet krävs att minst en av dem är svensk medborgare.

Vid en svensk vigsel i utlandet gäller samma regler för hindersprövning som vid en vigsel i Sverige.

Skatteverket kan kontrollera en svensk vigsel som har ingåtts i utlandet. Det finns en förteckning över ambassader med vigselrätt på Utrikesdepartementets webbplats och information finns även på Svenska kyrkans webbplats.

Det finns även personer inom Svenska kyrkan och andra trossamfund som inte har regeringens tillstånd att förrätta vigsel i utlandet med stöd av svensk lag. De kan i vissa fall i stället ha lokal vigselrätt och förrättar då vigsel i utlandet med stöd av utländsk lag. Läs mer om vad som krävs för att en sådan vigsel ska vara giltig i Sverige under När är en vigsel enligt utländsk lag giltig i Sverige?

Utländsk vigsel i Sverige

Det är möjligt att i Sverige ingå äktenskap enligt utländsk lag. Det förutsätter att vigselförrättaren har fått regeringens tillstånd att viga i Sverige. Vissa personer inom utländska trossamfund och vissa diplomatiska samt konsulära tjänstemän har fått ett sådant tillstånd. Om vigselförrättaren saknar vigselrätt så kan äktenskapet inte erkännas eller registreras i Sverige, även om äktenskapet är giltigt och registrerat i utlandet (1 kap. 6 § IÄL).

Regeringen kan besluta om inskränkningar i den utländska vigselförrättarens vigselrätt. En begränsning kan exempelvis vara att ingen av de blivande makarna får vara svensk medborgare.

Normalt krävs inte någon svensk hindersprövning vid en vigsel enligt utländsk lag, men om någon av makarna är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige vid vigseltillfället får det inte finnas något hinder mot äktenskapet enligt svensk lag. Det gäller både äktenskap som ingåtts genom utländsk vigsel i Sverige och utländsk vigsel i utlandet (1 kap. 8 a § IÄL).

Utländsk vigsel i utlandet

Om en folkbokförd person vill registrera en utländsk vigsel i folkbokföringen måste personen styrka vigseln. Det sker normalt genom att personen visar upp ett vigselbevis eller motsvarande handling i original eller som en vidimerad kopia. Om det inte går att bedöma handlingen kan Skatteverket begära att den antingen förses med en apostille för de länder som är anslutna till Haagkonventionen den 5 oktober 1961, eller att handlingen legaliseras hos en behörig myndighet i det land där den utfärdadats. Legalisering innebär att den behöriga myndigheten intygar att en namnteckning, ett sigill eller en stämpel på handlingen är äkta. Om underlaget är bristfälligt eller oklart kan Skatteverket inte registrera vigseln (RÅ 2000 not. 122).

När är en vigsel enligt utländsk lag giltig i Sverige?

En vigsel i utlandet enligt utländsk lag är giltig i Sverige med stöd av 1 kap. 7 § IÄL om den är:

• giltig i vigsellandet,
• giltig i det land som har gett vigselförrättaren rätt att viga i vigsellandet, eller
• giltig i det land eller de länder där makarna vid vigseltillfället var medborgare eller hade hemvist.

Den som är bosatt i en viss stat anses normalt ha hemvist där. Den som är folkbokförd i Sverige har som huvudregel hemvist här (7 kap. 2 § IÄL).

För att ett utländskt äktenskap som ingåtts den 1 maj 2004 eller senare ska vara giltigt i Sverige får det inte finnas några sådana hinder mot erkännande av äktenskapet som regleras i 1 kap. 8 a § IÄL.

En vigsel bedöms i huvudsak utifrån förhållandena vid tidpunkten för vigseln. Skatteverket ska utgå från de uppgifter som finns tillgängliga för verket vid bedömningen av om ett utländskt äktenskap kan erkännas och registreras i Sverige.

Om någon part är under 18 år

Äktenskap som ingåtts den 1 januari 2019 eller senare erkänns inte i Sverige om någon av parterna var under 18 år vid tidpunkten för äktenskapets ingående, oavsett om parterna hade anknytning till Sverige eller inte vid vigseltillfället (1 kap. 8 a § första stycket 1 IÄL). Om frågan om erkännande prövas av Skatteverket innan båda parter fyllt 18 år gäller den nya regeln även om parterna gifte sig före den 1 januari 2019 (punkt 2 i övergångsbestämmelserna [2018:1973] till IÄL).

I samband med att en begäran om registrering av ett äktenskap som ingåtts med någon som vid vigseltillfället var under 18 år, och som även vid bedömningstillfället är under 18 år, kommer in till Skatteverket så görs även en bedömning av om uppgiften ska lämnas till socialtjänsten med stöd av 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslag (2009:400).

Om någon part redan var gift eller om parterna är släkt

Ett äktenskap erkänns inte i Sverige om det fanns hinder mot äktenskapet enligt någon av bestämmelserna i 2 kap. ÄktB och minst en av parterna hade anknytning till Sverige vid vigseltillfället (1 kap. 8 a § första stycket 2 IÄL). Äktenskap erkänns t.ex. inte om någon av parterna redan var gift vid vigseltillfället. Även släktskap kan i vissa fall vara ett hinder för erkännande. Bestämmelsen omfattar både äktenskap som ingåtts genom utländsk vigsel i Sverige och utländsk vigsel i utlandet.

Om äktenskapet ingåtts genom tvång

Har det gjorts sannolikt att ett utländskt äktenskap ingåtts genom tvång erkänns det inte i Sverige oavsett om parterna hade anknytning till Sverige vid vigseltillfället eller inte. (1 kap. 8 a § första  3 IÄL).

Om båda parter inte var närvarande

Från den 1 juli 2014 gäller dessutom att ett äktenskap som ingåtts efter denna tidpunkt enligt utländsk lag inte ska erkännas om inte båda parter samtidigt varit närvarande vid vigseln. Bestämmelsen gäller om minst en av parterna var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige vid vigseltillfället (1 kap. 8 a § första stycket 4 IÄL).

Bestämmelsen om samtidig närvaro gäller oavsett hur äktenskapet ingåtts och om båda eller endast ena parten varit frånvarande. Den gäller även om den frånvarande parten företrätts av ombud vid vigseltillfället.

Synnerliga skäl för att erkänna en utländsk vigsel

Det finns sedan den 1 juli 2014 en möjlighet för Skatteverket att göra undantag i det enskilda fallet och ändå erkänna en utländsk vigsel som annars inte skulle erkännas här, om det finns synnerliga skäl för det (1 kap. 8 a § andra stycket IÄL).

För vigslar ingångna mellan den 1 maj 2004 och den 30 juni 2014 kan Skatteverket i stället göra undantag om det finns särskilda skäl för det.

Regeln om undantag ska tillämpas restriktivt och innebär i princip att det inte finns utrymme att erkänna ett äktenskap som ingåtts i strid med bestämmelserna i 1 kap. 8 a § IÄL. Exempelvis är det förhållande att en person senare har uppnått 18 års ålder inte ett skäl för att äktenskapet erkänns här, se HFD 2012 ref. 17. Att parterna uppger att ett fullmaktsäktenskap ingåtts av fri vilja är inte heller ett synnerligt skäl för erkännande (1 kap. 8 a § andra stycket IÄL).

Sedan den 1 januari 2019 gäller även att båda parter måste vara över 18 år för att undantaget för synnerliga skäl ska kunna tillämpas.

Utländska beslut som är oförenliga med svensk rättsordning

Det finns en allmänt erkänd princip om att inte tillämpa utländsk lag eller erkänna utländska beslut i Sverige om det utländska beslutet är uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen, d.v.s. om det strider mot s.k. ordre public (7 kap. 4 § IÄL).

På senare tid har lagstiftaren visat att barnäktenskap inte får förekomma. Den skärpta synen på barnäktenskap får, i ljuset av det förbud mot erkännande av äktenskap som ingåtts före 18 års ålder som nu införts, anses tala för att erkännande av barnäktenskap i många fall strider mot den svenska rättsordningens grunder (prop. 2017/18:288 s. 20).

Ett annat exempel på när ett utländskt beslut strider mot ordre public är tidsbegränsade äktenskap. Ett sådant äktenskap ingås för en viss avtalad period. Tidsbegränsade äktenskap kan inte likställas med ett äktenskap enligt svensk rätt, oavsett hur kort eller lång tid äktenskapet gäller enligt avtalet. Skatteverket kan därför aldrig registrera ett tidsbegränsat äktenskap i folkbokföringen.

Olika länder har olika regler för vigsel

Normalt krävs inte någon svensk hindersprövning för en vigsel inför en utländsk myndighet. Bestämmelserna i vigsellandet avgör vilka handlingar som krävs för en vigsel där. Vissa länder kräver till exempel ett svenskt äktenskapscertifikat. I många länder har utländska medborgare inte rätt till vigsel förrän de har vistats i landet under en viss tid. De blivande makarna får kontakta vigsellandets ambassad eller konsulat i Sverige för närmare upplysningar. Det får inte finnas något hinder mot äktenskapet enligt svensk lag om äktenskapet ska bli giltigt i Sverige.

Ett par som vill gifta sig utomlands måste själva ta reda på vad som krävs för att en vigsel ska vara giltig i vigsellandet. I vissa länder är en borgerlig vigsel obligatorisk. I andra länder måste vigseln ha förrättats inom ett visst samfund för att vara giltig.

I länder med obligatorisk borgerlig vigsel förekommer det ofta att parterna också vigs religiöst. Den religiösa vigseln är då bara en ceremoni som saknar rättslig verkan. Andra länder kräver att makarna ska registrera en religiös vigsel hos en särskild statlig myndighet, till exempel en civilregistermyndighet, för att vigseln ska bli giltig.

Skatteverket får normalt uppgift om utländska vigslar genom de handlingar som makarna visar upp för att registrera sitt civilstånd i folkbokföringen.

Utländska registrerade partnerskap i Sverige

I vissa länder finns fortfarande lagstiftning som motsvarar PskL, d.v.s. att två personer av samma kön kan ingå en motsvarighet till det tidigare svenska registrerade partnerskapet. I vissa fall, framför allt i samband med en flytt till Sverige måste Skatteverket därför bedöma om ett partnerskap som har ingåtts i utlandet gäller och ska registreras i folkbokföringen.

Sedan PskL upphävdes saknas uttryckliga regler om giltighet i Sverige för partnerskap som har ingåtts i utlandet mellan två personer av samma kön. Frågan om hur sådana äktenskapsliknande rättsinstitut ska bedömas har överlämnats till rättstillämpningen. Reglerna i IÄL om vigslar i utlandet ska vara till vägledning i bedömningen (Civilutskottets betänkande 2008/09:CU 19 Könsneutrala äktenskap och vigselfrågor).

Ett utländskt partnerskap kan registreras i folkbokföringen om rättsverkningarna motsvarar ett svenskt äktenskap. Det är vid bedömningen framför allt viktigt att ett ingånget partnerskap är ett äktenskapshinder enligt det aktuella landets lag.

Utländskt partnerskap som gäller i Sverige registreras antingen som partnerskap eller äktenskap

Ett utländskt partnerskap registreras i folkbokföringen antingen som ett äktenskap eller som ett registrerat partnerskap beroende på när det ingicks. Ett utländskt partnerskap ingånget den 1 maj 2009 eller senare registreras normalt som ett äktenskap, medan ett utländskt partnerskap som ingåtts före den 1 maj 2009 registreras som ett partnerskap.