Beskattning av utdelning

Beskattning i inkomstslagen kapital respektive tjänst

Utdelning på en kvalificerad andel upp till beräknat gränsbelopp tas upp till två tredjedelar som inkomst av kapital (57 kap. 20 § IL). Detta motsvarar en skattesats på 20 procent. Om en utdelning överstiger gränsbeloppet ska det överskjutande beloppet tas upp i inkomstslaget tjänst.

Det finns en takregel för beskattning av utdelning i inkomstslaget tjänst. Utdelning som ska tas upp som inkomst av tjänst är begränsad till 90 inkomstbasbelopp för beskattningsåret, se sidan Begränsning av beskattning som inkomst av tjänst.

Om utdelningen är lägre än gränsbeloppet så får den del som inte kan utnyttjas sparas, s.k. sparat utdelningsutrymme.

Ägare av utländskt fåmansföretag

Om en obegränsat skattskyldig person, som tidigare varit hemmahörande i ett land inom EES, äger ett utländskt fåmansföretag anser Skatteverket att bestämmelserna i 57 kapitlet IL om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag ska tillämpas utan avseende på att delägaren tidigare år varit bosatt i annat land inom EES och begränsat skattskyldig i Sverige. Gränsbelopp, sparat utdelningsutrymme och sparat lättnadsutrymme beräknas med beaktande av omständigheter som inträffat under den tid personen varit begränsat skattskyldig.

Utdelning på svenska aktier och andelar till en begränsat skattskyldig person

När en begränsat skattskyldig person får utdelning på aktier i ett svenskt aktiebolag, ett europabolag med säte i Sverige eller andelar i en svensk värdepappersfond eller specialfond beskattas utdelningen med kupongskatt. Vad som avses med utdelning i dessa fall framgår av KupL.

Rätt till utdelning som erhållits i gåva

Frågan hur beskattningen ska ske när en ägare av en kvalificerad andel har gett bort sin rätt till utdelning på andelen har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen. Mottagaren av gåvan beskattas för utdelning i inkomstslaget tjänst.

Omständigheterna i målet var följande. Personen A avsåg att under några år ge bort sin rätt till utdelning på andelarna till sina två myndiga barn, B och C. Tanken var att A varje år ska ta ställning till om han genom ett gåvobrev ska skänka bort utdelningen till barnen innan bolagsstämman fattar beslut om utdelning. A har även för avsikt att, om företagets ekonomi tillåter, på en senare extra bolagsstämma ta ut ytterligare utdelning som ska tillfalla honom. SRN ansåg att A, B och C ska beskattas för den utdelning de mottar enligt reglerna i 57 kap. IL. Årets gränsbelopp tillgodoräknas A. Detta innebär att hela den utdelning som B och C tar emot ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Högsta förvaltningsdomstolen utgår i sin bedömning från att utdelningen, liksom i RÅ 2009 ref. 68, betalas ut mot överlämnande av en utdelningskupong, och gör samma bedömning som SRN (HFD 2011 ref. 24).

Utdelning efter andelsbyte eller partiell fission

När en andel tas emot vid ett andelsbyte eller en partiell fission så beräknar man ett tjänstebelopp för utdelning. Tjänstebeloppet utgör ett tak för framtida beskattning av utdelning på andelen som inkomst av tjänst. Detta gäller endast om andelen enbart är kvalificerad på grund av att den mottagits vid andelsbytet eller den partiella fissionen. En ackumulerad beräkning av belopp som tagits upp i inkomstslaget tjänst får göras. Läs mer om tjänstebelopp på sidorna Kvalificerad andel vid och efter ett andelsbyte respektive Kvalificerad andel vid och efter en partiell fission.

Avstående av utdelning till förmån för annan delägare

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett förhandsbeskedsavgörande prövat frågor med anledning av att en delägare avstått utdelning till förmån för den andre delägaren som slutat att arbeta i bolaget och som avser sälja sina aktier till den andra delägaren. Aktierna är för delägarna att betrakta som kvalificerade andelar i fåmansföretag och alla aktier i bolaget har lika rätt till utdelning. Delägarna har kommit överens om att utdelning endast ska utgå på de aktier som ägs av den delägare som slutat arbeta i bolaget och som avser att sälja sina aktier. Den riktade utdelningen beror enligt förutsättningarna inte på skillnader mellan delägarnas arbetsinsatser.

Om det finns en direkt koppling mellan en aktieägarens arbetsinsatser i bolaget och den utdelning denne får på sina aktier kan det bli aktuellt att betrakta utdelningen som ersättning för en arbetsprestation (jfr RÅ 2000 ref. 56 och Högsta förvaltningsdomstolens dom den 11 november 2019 i mål nr 494-19). Högsta förvaltningsdomstolen delade Skatterättsnämndens bedömning om att det saknas anledning att behandla den riktade utdelningen till den delägare, som avser att sälja sina andelar, som en ersättning för arbetsprestation. Det saknas vidare anledning att beskatta den andra delägare för någon del av den utdelning han avstått från till förmån för den delägaren som fått den riktade utdelning, (jfr RÅ 2006 ref. 45). Högsta förvaltningsdomstolen fastställde därmed Skatterättsnämnden förhandsbesked, (HFD:s dom den 8 januari 2020, mål nr 4432-19).