Genom att ansöka om förhandsbesked från Skatterättsnämnden kan enskilda få ett bindande besked i en skattefråga. Även allmänna ombudet kan ansöka om förhandsbesked i en fråga om det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.
Skatterättsnämnden kan lämna förhandsbesked i en fråga som gäller en sökandes skattskyldighet eller beskattning. Vilka skatter och avgifter ett förhandsbesked kan gälla anges i 1 § FHBL. Förhandsbeskedet ska vara av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning (5 § FHBL).
En ansökan om förhandsbesked ska vara skriftlig och sökanden ska lämna de uppgifter som Skatterättsnämnden behöver för att lämna ett förhandsbesked (7 § FHBL).
Förhandsbesked ska normalt gälla rättsfrågor där lagstiftning och praxis inte ger ett klart svar på vad som gäller. Ett förhandsbesked får inte gälla värderingsfrågor eller bevisfrågor. Förhandsbesked om inkomstskatt ska gälla frågor som har betydelse för att fastställa underlaget för att ta ut inkomstskatt. Det får alltså inte gälla hur skatten på underlaget ska räknas ut (HFD 2014 ref. 74). När de åtgärder som ansökan gäller redan har gjorts och inga alternativ längre finns, anses förhandsbeskedet normalt inte vara av vikt för sökanden. Om ansökan gäller en prejudikatfråga ska det dessutom vara av allmänt intresse med ett snabbt avgörande (HFD 2015 ref. 78).
Ansökningar som gäller skatter eller avgifter enligt inkomstskattelagen och andra lagar uppräknade i 1 § 1 FHBL liksom taxering enligt fastighetstaxeringslagen ska ha kommit in till Skatterättsnämnden senast då deklaration ska lämnas för den fråga ansökan gäller (9 § första stycket). Om ansökan gäller mervärdesskatt eller punktskatt ska ansökan ha kommit in innan den första redovisningsperiod som frågan gäller har börjat. Om frågan inte gäller redovisningsperioder ska ansökan ha kommit in då deklaration ska lämnas (9 § andra stycket). Gäller frågan kupongskatt ska ansökan ha kommit in inom fyra månader efter utdelningstillfället (9 § tredje stycket).
Syftet med en ansökan från allmänna ombudet ska vara att få ett snabbt avgörande i en prejudikatfråga av allmänt intresse. Förutsättningarna för allmänna ombudet att ansöka om förhandsbesked skiljer sig på flera sätt från vad som gäller för enskilda.
Ansökan får, enligt 6 § och 6 a §§ FHBL, bara gälla frågor där samtliga följande förutsättningar är uppfyllda:
Beslutet kan exempelvis gälla ett yrkande i en inkomstdeklaration, en preliminär inkomstdeklaration, en skattedeklaration eller en ansökan om F-skatt.
Om den enskilda inte längre hävdar den uppfattning som Skatteverket har gått emot i sitt beslut förfaller förhandsbeskedsärendet (13 § FHBL). Det ska alltså finnas en reell tvist i det aktuella ärendet.
Även om det inte uttryckligen framgår av lagen så förutsätter en ansökan av allmänna ombudet att den enskilda samtycker till att tvistefrågan prövas i ett förhandsbeskedsförfarande.
En ansökan av allmänna ombudet som gäller skatt eller avgift enligt inkomstskattelagen och andra lagar uppräknade i 1 § 1 FHBL liksom taxering enligt fastighetstaxeringslagen ska ha kommit in före utgången av det andra året efter det år då beskattningsåret löpte ut respektive före utgången av året efter taxeringsåret (10 § första stycket FHBL). En ansökan som gäller mervärdesskatt eller punktskatt ska ha kommit in före utgången av andra året efter utgången av det kalenderår under vilket redovisningsperioden har gått ut. Om frågan inte gäller redovisningsperioder gäller nämnda tidsfrist i stället från när den skattepliktiga händelsen inträffade (10 § andra stycket FHBL). Allmänna ombudets ansökan ska alltså normalt ha kommit in inom den ordinära omprövningstiden.
Den som ansöker om förhandsbesked som gäller en transaktion eller annat förhållande med gränsöverskridande inslag ska i vissa fall lämna särskild uppgift till Skatteverket.
Ett förhandsbeskeds verkningar är desamma oavsett om sökanden är en enskild eller allmänna ombudet. När ett förhandsbesked har vunnit laga kraft är det bindande för Skatteverket och allmänna förvaltningsdomstolar om den enskilda väljer att åberopa det (16 § första stycket FHBL). För att vara bindande krävs att de förutsättningar som förhandsbeskedet bygger på överensstämmer med vad som faktiskt har hänt och att en eventuell tidsbegränsning inte har gått ut. Förhandsbeskedet upphör att vara bindande om en författningsändring påverkar den fråga som beskedet gäller (16 § andra stycket FHBL).
Ett förhandsbesked som inte åberopas av den enskilda är inte bindande för Skatteverket och allmänna förvaltningsdomstolar. Det finns därför inget som hindrar en enskild som har fått ett negativt förhandsbesked från att fortsätta att hävda sin uppfattning hos Skatteverket och i domstol. I praktiken kan ett förhandsbesked dock komma att få avgörande betydelse för prövningen. Det gäller särskilt om det har avgjorts av Högsta förvaltningsdomstolen.
En sökande behöver inte betala för förhandsbesked som gäller mervärdesskatt och punktskatt. För förhandsbesked om andra skatter och avgifter får Skatterättsnämnden ta ut en avgift (17 § FHBL).
När allmänna ombudet har ansökt om förhandsbesked kan den enskilda få ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning (20 § FHBL).
Skatterättsnämnden förhandsbesked och beslut om ersättning för kostnader får överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till Skatterättsnämnden inom tre veckor från den dag då klagande fick del av förhandsbeskedet respektive beslutet. Prövningstillstånd krävs inte.
När en enskild har ansökt om förhandsbesked får Skatteverket överklaga förhandsbeskedet oavsett utgången. Detsamma gäller för allmänna ombudet när denne är sökande. Skatteverket och allmänna ombudet kan alltså yrka att Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked (22 § FHBL).