En godkänd lagerhållare är en fysisk eller juridisk person som fått ett godkännande av Skatteverket att hantera skattepliktiga varor utan att skattskyldigheten inträder.
En godkänd lagerhållare är en fysisk eller juridisk person som fått ett godkännande av Skatteverket att hantera skattepliktiga varor utan att skattskyldigheten inträder.
En godkänd lagerhållare kan inte under skatteuppskov hantera varor som civilrättsligt tillhör någon annan (jfr prop. 2013/14:10 s. 123). Förarbetsuttalandet gäller godkända lagerhållare enligt LTS, men motsvarande får anses gälla även för lagerhållare enligt LSP. I förarbetena till LSP uttalas att i likhet med andra nationella punktskatter, t.ex. avseende snus och tuggtobak enligt LTS samt enligt LSKE, föreslås ett system med godkända lagerhållare (jfr prop. 2019/20:47 s. 31).
Den som är godkänd lagerhållare är skattskyldig (4 § 1 LSP).
Observera att det är valfritt för aktörer att ansöka om godkännande som lagerhållare (jfr prop. 2019/20:47 s. 37). En näringsidkare kan alltså välja att i stället handla med redan beskattade produkter.
Ett godkännande som lagerhållare förutsätter, enligt 8 § LSP, att den sökande
Skatteverket ska se till att ansökningsärendet blir utrett i den omfattning som behövs. En sökande ska dock medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som man vill åberopa till stöd för sin ansökan. Om det behövs ska Skatteverket genom frågor och påpekanden verka för att sökanden förtydligar eller kompletterar sin ansökan (23 § FL).
Ett godkännande som lagerhållare förutsätter att den sökande bedriver eller avser att bedriva verksamhet av en viss art. För att kunna godkännas ska den sökande enligt 8 § första stycket 1 LSP i Sverige avse att göra något av följande:
Observera att det är fråga om fyra alternativa objektiva grunder för att en sökande ska kunna godkännas. Det är alltså tillräckligt att sökanden uppfyller någon av dessa fyra grunder. När godkännande väl har meddelats är lagerhållaren godkänd för hela sin verksamhet och inte enbart den grund som lett till godkännandet. Exempelvis är ett företag som godkänts som lagerhållare med anledning av att man avser att tillverka skattepliktiga varor även godkänd lagerhållare för de skattepliktiga varor som företaget importerar (jfr prop. 2019/20:47 s. 53).
Enligt punkten a) kan man godkännas som lagerhållare om man avser att tillverka skattepliktiga varor. Med tillverkning avses de processer som ger en plastbärkasse dess huvudsakliga karaktärsdrag (jfr prop. 2019/20:47 s. 51).
Enligt punkten d) kan man godkännas som lagerhållare om man köper skattepliktiga varor från godkända lagerhållare för återförsäljning till näringsidkare. Detta medför att den som endast köper skattepliktiga varor från säljare som inte är lagerhållare inte själv kan bli godkänd som lagerhållare med hänvisning till denna punkt. Inte heller kan den som endast bedriver detaljhandel med skattepliktiga varor godkännas som lagerhållare.
Ett godkännande som lagerhållare förutsätter att sökanden är lämplig som lagerhållare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt (8 § första stycket 2 LSP).
I likhet med vad som gäller för lagerhållare enligt annan punktskattelagstiftning bör endast den som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare kunna godkännas. Detta innebär att Skatteverket ska avslå en ansökan om godkännande som lagerhållare om sökanden är olämplig att anförtros sådan ställning. Med ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt menas sådana förhållanden och omständigheter som kan påverka risken för skatteundandragande (jfr prop. 2019/20:47 s. 32).
Rekvisiten för lämplighetsprövningen är desamma som för de aktörer enligt, LAS, LTS, LSE, LSKE och LSNP som ska lämplighetsprövas. Lämplighetsbedömningar avseende dessa aktörer, t.ex. godkända upplagshavare kan därför ge viss ledning för bedömningen av om någon är lämplig att vara godkänd lagerhållare enligt LSP. Även förarbetsuttalanden om lämplighetsprövning av aktörer inom uppskovsförfarandet (godkända upplagshavare m.fl. enligt LAS, LTS och LSE) kan ge viss ledning.
I förarbetena till LAS, LTS och LSE uttalas följande om lämplighetsprövningen av den som ansöker om godkännande inom uppskovsförfarandet: Även om rekvisiten för lämplighetsprövningen är lika för aktörer inom uppskovsförfarandet så innebär inte detta att lämplighetsprövningen av de olika aktörerna ska vara identisk. Det ligger i sakens natur att lämplighetsprövningen kan behöva vara mer omfattande vid godkännande av den som avser att vara upplagshavare än för den som avser att vara registrerad varumottagare (jfr prop. 2009/10:40 s. 164). På motsvarande sätt bör omfattningen av lämplighetsprövningen av den som ansöker om godkännande som lagerhållare enligt LSP anpassas efter vad som är relevant för en sådan aktör.
Om sökanden är en juridisk person ska lämplighetskravet även omfatta den eller de fysiska personer som har bestämmande inflytande i bolaget. Detta överensstämmer med kammarrättens bedömning i ett mål avseende godkännande som upplagshavare enligt LAS (KRSU 2002-11-22, mål nr 84-2002). Även om målet gällde godkännande som upplagshavare enligt LAS har domen betydelse för tillämpningen av lämplighetskravet för lagerhållare enligt LSP.
En lagerhållares lämplighet påverkas av om en företrädare misskött sina åligganden i andra bolag. Detta har prövats av kammarrätten i ett mål om återkallelse av ett godkännande som lagerhållare enligt LTS. Även om målet gällde en lagerhållare enligt LTS kan domen ge ledning för tillämpningen av lämplighetskravet för lagerhållare enligt LSP.
Kammarrätten har dessutom i flera mål prövat frågan om upplagshavares lämplighet enligt LAS. Även om domarna avser alkoholskatt och upplagshavares lämplighet kan de ge ledning för tillämpningen av lämplighetskravet enligt LSP.
Ansökan om godkännande som lagerhållare ska göra skriftligt på formulär som fastställs av Skatteverket (6 § FSP). Ansökan ska göras på blanketten ”Ansökan, Lagerhållare - Skatt på plastbärkassar” (SKV 5417).
Skatteverket prövar frågor om godkännande av lagerhållare (4 § FSP). Om Skatteverket bedömer att förutsättningar för godkännande som lagerhållare finns meddelar Skatteverket ett beslut om att den sökande har godkänts som lagerhållare. Av beslutet framgår från och med vilket datum som godkännandet gäller.
Beslut om godkännande som lagerhållare omfattas inte av SFL:s bestämmelse om överklagande utan överklagas istället med stöd av 13 § LSP.
Ett beslut om godkännande som lagerhållare är sekretessbelagt.
Den som har godkänts som lagerhållare ska anmäla till Skatteverket om (5 § FSP):
Ett beslut att godkänna någon som lagerhållare är ett gynnande förvaltningsbeslut och får bara ändras till den enskildes nackdel under vissa förutsättningar. En sådan förutsättning är om det framgår av beslutet eller av de föreskrifter som beslutet har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas. För återkallelse av godkännande som lagerhållare finns sådana föreskrifter i 8 § andra stycket LSP.
Godkännandet som lagerhållare ska enligt 8 § andra stycket LSP återkallas av Skatteverket om
Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.
Beslut om återkallelse av godkännande som lagerhållare omfattas inte av SFL:s bestämmelser om överklagande utan överklagas i stället med stöd av 13 § LSP.
Ett beslut om återkallelse av godkännande som lagerhållare är sekretessbelagt.
En av förutsättningarna för att bli godkänd som lagerhållare är att sökanden är lämplig med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt (8 § första stycket 2 LSP). Om en redan godkänd lagerhållare brister i dessa avseenden får Skatteverket återkalla godkännandet, eftersom förutsättningarna för godkännandet inte längre finns (8 § andra stycket LSP).
Kammarrätten har prövat flera mål där Skatteverket har återkallat godkännandet på grund av upplagshavares misskötsamhet eller misskötsamhet hos personer med bestämmande inflytande över upplagshavaren. Rättsfallen gäller återkallelse av godkännande som upplagshavare enligt LAS, men är i många delar även relevanta vid bedömningen av lämplighet som lagerhållare enligt LSP.
När ett aktiebolag som är godkänt som lagerhållare enligt LSP upplöses genom fusion anser Skatteverket att samma bedömning ska göras som för lagerhållare enligt LTS, LSE och LSKE.
Ett godkännande som lagerhållare gäller en viss juridisk eller fysisk person. Godkännandet upphör att gälla från tidpunkten då aktiebolaget anses upplöst eftersom det överlåtande aktiebolaget då inte längre finns.
Vid en fusion måste det övertagande aktiebolaget därför ansöka om ett nytt godkännande som lagerhållare om bolaget avser att driva verksamhet vidare som lagerhållare. Skatteverket ska pröva om det aktiebolaget uppfyller förutsättningarna för ett godkännande (Skatteverkets ställningstagande Godkännande som lagerhållare vid fusion av aktiebolag).
Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet (9 § LSP).
Denna reglering motsvarar vad som gäller för lagerhållare enligt annan punktskattelagstiftning exempelvis lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik (jfr prop. 2019/20:47 s. 53).
Det är samma godkännande som övergår till konkursboet. Det är alltså inte fråga om att konkursgäldenärens godkännande återkallas och ersätts med ett godkännande för konkursboet. Om konkursförvaltaren inte önskar att godkännandet ska kvarstå kan förvaltaren begära att godkännandet återkallas (jfr prop. 2017/18:187 s. 59 och prop. 2013/14:10 s. 122 jämförd med s. 119).