Lagen ska tillämpas på kommersiella flygresor och resor med svenskt statsflyg. Med kommersiell flygresa avses en flygresa som utförs mot betalning åt allmänheten och med resa med svenskt statsflyg avses statsflyg enligt 1 § statsflygsförordningen (1999:1354). Även de flygresor som utesluts från lagens tillämpningsområde beskrivs här.
Under vilka förutsättningar som flygskatt ska betalas för kommersiella flygresor och resor med svenskt statsflyg framgår på sidan Skattepliktens omfattning. Där framgår även vilka undantag från skatteplikt som finns.
Lagens tillämpningsområde framgår av 1 § LSF. Bestämmelsen anger att flygskatt ska betalas till staten för kommersiella flygresor och för resor med svenskt statsflyg.
Med en kommersiell flygresa menas en flygresa som utförs mot betalning åt allmänheten.
Av förarbetena framgår att vägledning för vilka flygresor som ska anses som kommersiella har hämtats från luftfartslagen (2010:500). Där framgår det att den som vill utföra lufttransporter mot betalning åt allmänheten ska ha ett drifttillstånd (7 kap. 1 § luftfartslagen).
Hur betalningen sker är inte avgörande för om flygskatt ska betalas eller inte. Flygskatten ska tas ut oavsett i vilken form betalning sker, exempelvis ska skatt tas ut även för en resa som utförs mot bonuspoäng eller för en resa som ingår i ett kontrakt mellan flygpersonal och flygföretag (jfr prop. 2017/18:1 s. 608).
Ett flygföretag har avtalat med en kund (som inte är ett flygföretag) om att hyra ut ett av flygföretagets flygplan inklusive besättning till kunden. Avtalet innefattar att flygföretaget ska utföra en flygresa med planet enligt kundens uppdrag. Skatteverkets bedömning är att flygresan i detta fall kommer att utföras mot betalning åt allmänheten och därmed utgör en kommersiell flygresa enligt LSF.
Vad som menas med svenskt statsflyg framgår av 1 § statsflygförordningen (1999:1354). Förordningen gäller vid användning av de flygplan som staten har anskaffat för statschefens och den högsta civila och militära ledningens resor. Den gäller även för flygplan som används tillfälligt för detta ändamål och som staten innehar eller hyr (jfr 1 § statsflygsförordningen).
Av förarbetena framgår att transporter av passagerare i militärflyg, en annan stats statsflyg, ambulansflyg, eftersöknings- och räddningsflyg, humanitärt flyg samt tull- och polisflyg inte är kommersiella flygresor. För dessa flygresor ska skatt därmed inte betalas. Vad som menas med transporter i de uppräknade flygen förklaras nedan (prop. 2017/18:1 s. 608).
Eftersom lagen endast gäller för transport av passagerare omfattar tillämpningsområdet inte transport av post och gods samt luftfart som inte utför transporter, s.k. bruksflyg (aerial work). Det gäller även skolflyg eftersom sådant flyg inte får transportera passagerare mot ersättning (prop. 2017/18:1 s. 609).
Med militärflyg avses transporter av passagerare i flygplan för militära ändamål som är direkt knutna till militär verksamhet. Begreppet omfattar även de flygtransporter som utförs när Försvarsmakten chartrar civila och utländska militära flygplan för trupptransporter vid övningar och vid nationella eller internationella insatser. Transporter av passagerare som sker med militärflyg för civila ändamål omfattas däremot inte av begreppet (jfr prop. 2017/18:1 s. 608).
Transporter i utländskt statsflyg är flygningar som utförs uteslutande vid officiella uppdrag för transport av någon som i en annan stat än Sverige är
Med ett officiellt uppdrag avses ett uppdrag där den berörda personen agerar inom ramen för sin tjänsteutövning (jfr prop. 2017/18:1 s. 608).
Transporter i ambulansflyg är flygningar som enbart syftar till att tillhandahålla akutsjukvård, genom att transportera
Transporter i eftersöknings- och räddningsflyg är transporter i flygplan som erbjuder eftersöknings- och räddningstjänster i form av övervakning, kommunikation och samordning i samband med nödlägen och eftersöknings- och räddningsfunktioner, första hjälpen eller i form av transporter av sårade och sjuka. Begreppet omfattar t.ex. transporter av passagerare som sker i Kustbevakningens flyg.
Kustbevakningen har till uppgift att bedriva sjöövervakning och att utföra räddningstjänster till sjöss. I Kustbevakningens uppgift att bedriva sjöövervakning ingår även att ansvara för eller att bistå andra myndigheter med övervakning, brottsbekämpande verksamhet samt kontroll och tillsyn (förordningen [2007:853] med instruktion för Kustbevakningen). Av förarbetena framgår även att Kustbevakningen ska ansvara för miljöräddningstjänsten till sjöss samt ha beredskap för och på anmodan av räddningsledare delta i sjöräddningstjänst och annan räddningstjänst.
Även alla typer av transporter av passagerare med flyg som utförs med stöd av lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, t.ex. fjällräddning, flygräddning, sjöräddning och efterforskning av försvunna personer innefattas i begreppet eftersöknings- och räddningsflyg (jfr prop. 2017/18:1 s. 608).
Transporter i humanitärt flyg är transporter i flygplan som enbart utförs för humanitära ändamål. Det gäller transporter av hjälppersonal under eller efter en nödsituation eller katastrof, och personer som evakueras från en plats där deras liv eller hälsa hotas av nödsituationen eller katastrofen (jfr prop. 2017/18:1 s. 608 f.).
Transporter i tull- eller polisflyg är transporter av passagerare som är direkt knutna till polis- eller tullverksamhet. Transporter i både civilt registrerade och militära flygplan ingår i begreppet. Det innebär att endast transporter i tull- eller polisflyg, men inte i exempelvis reguljärt flyg, utesluts från lagens tillämpningsområde (jfr prop. 2017/18:1 s. 609).