Periodiska understöd

Förutsättningar för att göra avdrag

Periodiska understöd och andra periodiska utbetalningar under beskattningsåret ska dras av som allmänt avdrag, om de inte ska dras av i något av inkomstslagen, och om utbetalningarna

1. avser skadestånd
2. avser fastställt underhållsbidrag till en make eller till tidigare make
3. görs till en tidigare anställd
4. görs på grund av en föreskrift i ett testamente
5. görs från juridiska personer och dödsbon utan att vara ersättning för avyttrade tillgångar.

Utbetalningar från handelsbolag ska dock inte dras av (prop. 1999/2000:2, del 2, s. 653).

Utbetalningarna ovan utgör s.k. legala periodiska understöd som är avdragsgilla enligt 62 kap. 7 § IL.

Om utbetalningarna gäller skadestånd vid en personskada ska de bara dras av med det belopp som gäller ersättningen för förlorad skattepliktig inkomst eller som gäller förlorat underhåll.

Utbetalningar enligt punkterna 2–5 ovan är inte avdragsgilla om mottagaren är under 18 år eller inte har avslutat sin utbildning.

Man får inte dra av periodiska understöd eller utbetalningar till medlemmar i det egna hushållet (9 kap. 3 § IL).

Det ska vara periodiska utbetalningar

En grundläggande förutsättning för avdrag är att beloppen betalats ut periodiskt. Med det menas att utbetalningarna ska återkomma vid flera tillfällen och alltså ha en viss varaktighet. Engångsbelopp är inte avdragsgilla.

Det kan variera i olika situationer hur många gånger utbetalningen måste återkomma och under hur lång tid den måste betalas ut för att kravet på periodicitet ska kunna anses vara uppfyllt. Även om man bara betalar understödet en eller två gånger per år, men gör det under flera år, kan understödet vara periodiskt. Det har heller ingen avgörande betydelse om storleken på understödet varierar mellan utbetalningstillfällena (prop. 1973:181).

Det ska vara ett understöd

I lagstiftningen framgår det inte vad som menas med begreppet understöd, men för att det ska kunna vara ett understöd så får det inte finnas något krav på en direkt motprestation. Det har ibland framhållits att begreppet understöd, enligt vanligt språkbruk, skulle förutsätta att mottagaren har bristande förmåga till egen försörjning. Rättspraxis ger dock inte stöd för en sådan tolkning av begreppet.

Mottagaren ska ha avslutat sin utbildning

Periodiska utbetalningar som inte avser skadestånd är bara avdragsgilla om mottagaren har avslutat sin utbildning. Om mottagaren inte har avslutat sin utbildning är utbetalningarna inte avdragsgilla, och inte heller skattepliktiga för mottagaren.

Med utbildning menas t.ex. grundutbildning, universitetsutbildning och högskoleutbildning. För att bedöma om någon har avslutat sin utbildning eller inte, måste förutom studieformen även andra omständigheter beaktas, t ex personens ålder, tidigare utbildning, yrkesverksamhet, om personen har försörjt sig själv tidigare etc.

Något entydigt svar kan därför inte lämnas på frågan om vad som menas med ”avslutat sin utbildning”. En bedömning måste istället göras i varje enskilt fall.

I den tidigare lagstiftningen (före 1974) medgavs inte avdrag för utbetalningar till mottagarens ”undervisning eller uppfostran”. I prop. 1973:181 anges att begreppet ”uppfostran” ersätts av en fast åldersgräns, och att begreppet ”undervisning” ersätts av ”utbildning”. Någon ändring i sak var inte avsedd.

Det ska inte vara ett frivilligt understöd

Frivilliga periodiska understöd är inte avdragsgilla. De periodiska understöd som är uppräknade i 62 kap. 7 § IL är s.k. legala understöd, vilket innebär att de inte är frivilliga.

För frivilliga periodiska understöd som betalas ut på grund av bindande förpliktelser före den 9 november 1973 gäller de bestämmelser som fanns då (prop. 1973:181, 4 kap. 106 § ILP).

Understöd mellan makar

När det gäller understöd till en make eller till en tidigare make ska underhållsskyldigheten vara fastställd. Normalt görs det genom en domstols dom eller genom ett skriftligt avtal (RÅ 1985 Aa 58), men det kan också räcka med ett muntligt avtal. När underhålls­skyldigheten är fastställd är det fråga om ett legalt, inte ett frivilligt, understöd.

För en registrerad partner gäller detsamma som för en make.

Krav på avtal om underhållsskyldighet

Det finns inga formkrav för hur underhållsskyldigheten ska vara fastställd. Även ett muntligt avtal godtas. Enligt ett avgörande i HFD (RÅ 1982 1:81) är det makarna som ska göra sannolikt

• att en överenskommelse ingåtts
• vad överenskommelsen innehåller
• att den muntliga överenskommelsen varit avsedd att vara lika fast som om den ingåtts i skriftlig form.

Övriga förutsättningar

För att den som har betalat det periodiska understödet ska kunna få avdrag krävs att makarna lever åtskilda och att den ekonomiska gemenskapen stadigvarande har upphört. Förutom kravet på periodicitet gäller dessutom att underhållet har betalats i enlighet med vad som har fastställts i dom eller i avtal.

Underhållet är legalt även om avtalet som sådant har ingåtts frivilligt. Med det menas att avtalet innefattar en underhållsskyldighet utöver vad en domstol hade kunnat döma ut mot den underhållsskyldigas bestridande.

Underhåll till barn är inte avdragsgillt

Ett periodiskt understöd som avser underhåll till barn är inte avdragsgillt, även om det betalas ut till en make eller maka. Ett sådant underhåll är heller aldrig skattepliktigt för mottagaren.

Sambor saknar avdragsrätt för understöd

För sambor, personer som har levt tillsammans under äktenskapsliknande eller partnerskapsliknande förhållanden, gäller inte avdragsrätten för understöd mellan makar och registrerade partner. Skillnaden grundar sig på att det inte finns någon lagstadgad underhållsplikt mellan sambor.

Understöd från en juridisk person

En juridisk person som betalar ut periodiskt understöd har rätt till allmänt avdrag för det, om det inte ska dras av i något av inkomstslagen. Det gäller dock inte om mottagaren är under 18 år, eller är äldre men inte har avslutat sin utbildning.

En utbetalning från en familjestiftelse betraktas som periodiskt understöd även när det är fråga om ett engångsbelopp (10 kap. 6 § IL).

Allmänt avdrag medges inte vid beräkningen av den juridiska personens inkomst av näringsverksamhet. Istället medges avdraget vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten. Detta innebär att ett allmänt avdrag inte påverkar ett eventuellt underskott av näringsverksamhet.

Reglerna om avdrag för periodiska understöd gäller inte om de utbetalade beloppen är en ersättning på grund av att den juridiska personen har köpt något av mottagaren.

Tidpunkten för avdrag

Högsta förvaltningsdomstolen har klargjort att bestämmelsen om allmänt avdrag för periodiska understöd i 62 kap. 7 § IL inte reglerar tidpunkten för avdragsrätten (HFD 2018 ref. 56). Bestämmelsen ger således inte stöd för att generellt tillämpa kontantprincipen på avdrag för periodiska understöd. I målet slog domstolen fast att rätten till allmänt avdrag för periodiskt understöd från en familjestiftelse infaller när stiftelsen fullföljer sitt ändamål. Tidpunkten för detta är när ett anslag enligt god redovisningssed ska bokföras hos stiftelsen (se Skatteverkets rättsfallskommentar Familjestiftelses avdrag för periodiskt understöd).

Understöd till en juridisk person

Ett periodiskt understöd till en juridisk person är inte avdragsgillt.

Understöd till och från utlandet

Periodiskt understöd får dras av som allmänt avdrag även om mottagaren är bosatt i ett annat land och därför inte beskattas för inkomsten i Sverige.

Periodiskt understöd från utlandet beskattas hos mottagaren om givaren skulle ha fått avdrag enligt svensk beskattningsrätt.

Motsvarande belopp ska tas upp som inkomst av tjänst hos mottagaren

Periodiska understöd som givaren har fått avdrag för ska tas upp som skattepliktig intäkt av tjänst hos mottagaren (10 kap. 2 § punkt 2 IL och 11 kap. 1 § IL), om det inte finns något undantag i 11 kap. 47 § IL.