Vilka deklarationer ett deklarationsombud får lämna och vad som i övrigt ingår i ett deklarationsombuds behörighet.
Den som är godkänd av Skatteverket som deklarationsombud får lämna deklarationer elektroniskt samt ta del av vissa uppgifter och komplettera lämnade uppgifter för den deklarationsskyldigas räkning.
Deklarationsombudet får också begära anstånd med att lämna deklaration.
I SFL finns följande deklarationer
Deklarationsombud får lämna deklaration, men bara elektroniskt (6 kap. 5 § första stycket 1 SFL).
Anledningen till att deklarationsombudet bara får lämna deklaration elektroniskt är att ombudsförfarandet inte ska medföra för stora risker. Lämnas en deklaration på det sättet kan Skatteverket använda sina kontrollrutiner för e-tjänster (prop. 2010/11:165 s. 310).
Deklarationsombud kan inte lämna deklaration på annat sätt än i en e-tjänst. Då det inte finns e-tjänster för alla deklarationer enligt SFL kan deklarationsombud bara anlitas för att lämna de deklarationer som går att lämna i en e-tjänst.
Utöver de deklarationer som finns i SFL kan deklarationsombud även användas för att lämna fastighetsdeklaration (18 kap. 2 a § FTL) samt för de särskilda ordningarna (22 kap. 54 § ML). Även i dessa fall krävs det att deklarationerna lämnas elektroniskt.
Ett deklarationsombud får ta del av de deklarations- och skattekontouppgifter som den deklarationsskyldiga har direktåtkomst till (6 kap. 5 § första stycket 2 SFL). För att ett deklarationsombud ska kunna fullgöra sitt uppdrag behöver hen tillgång till motsvarande uppgifter som den deklarationsskyldiga. Vilka uppgifter som direktåtkomsten avser regleras i Skatteverkets föreskrifter om e-tjänster (prop. 2010/11:165 s. 714). I detta sammanhang är det e-tjänsterna för deklaration och skattekonto som är relevanta (SKVFS 2006:2, SKVFS 2006:5, SKVFS 2006:9, SKVFS 2006:11, SKVFS 2009:7, SKVFS 2009:8, SKVFS 2009:9 och SKVFS 2009:19).
Deklarationsombudet får besvara frågor och lämna kompletterande uppgifter till Skatteverket som rör den deklaration som deklarationsombudet har lämnat till verket (6 kap. 5 § första stycket 3 SFL och prop. 2010/11:165 s. 714 f.).
Skatteverkets kommunikationsskyldighet inför att ett beslut ska fattas kan däremot inte fullgöras till ett deklarationsombud, eftersom det inte är fråga om att lämna deklaration eller komplettera lämnade uppgifter i deklarationen. Att ta del av Skatteverkets kommunikation av nya uppgifter eller rättsliga argumentation inför ett beslut faller därför utanför deklarationsombudets behörighet. Inget hindrar dock att den person som har fullgjort uppdraget som deklarationsombud också agerar som ombud för den deklarationsskyldiga i andra sammanhang (prop. 2010/11:165 s. 715 och prop. 2005/06:31 s. 32).
Skatteverket kan inte heller förelägga ett deklarationsombud att lämna deklaration (37 kap. 2 § första stycket SFL). Ett sådant föreläggande ska alltid riktas till den som är deklarationsskyldig.
Ett deklarationsombud får begära anstånd med att lämna deklaration (6 kap. 5 § första stycket 4 SFL). Deklarationsombudet får enbart får begära anstånd med att lämna den deklaration som hen får lämna.
Om en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet är skyldig att ha ett ombud för redovisningen av mervärdesskatt så får hen inte ha ett deklarationsombud som också redovisar eller på annat sätt företräder företaget i frågor om mervärdesskatt (6 kap. 5 § andra stycket SFL). Däremot kan den beskattningsbara personen som inte är etablerad i Sverige låta ett deklarationsombud redovisa annan skatt än mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter.
Den som är ombud enligt 6 kap. 2 § SFL för en beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige kan även godkännas som deklarationsombud, på så vis kan i praktiken en och samma person hantera alla deklarationer (prop. 2010/11:165 s. 715).