Uppgifter som ska antecknas i och bifogas en bouppteckning

Vad ska antecknas i och bifogas en bouppteckning?

Nedan följer en sammanställning av vilka uppgifter som ska antecknas i en bouppteckning.

Förrättningsdag

Den dag då man hade bouppteckningsförrättningen ska antecknas i bouppteckningen (20 kap. 3 § första stycket ÄB).

Om man har haft flera förrättningsdagar ska även dessa antecknas i bouppteckningen.

Om man har antecknat flera förrättningar men inte har kallat alla till samtliga datum anser Skatteverket att det är den sista och avslutande förrättningsdagen som ska antecknas som förrättningsdag i bouppteckningen. Det är den förrättningen som alla ska ha kallats till eller varit närvarande vid (Skatteverkets ställningstagande Kallelser till och godkännande av bouppteckning).

Den avlidnas personuppgifter

Den avlidnas fullständiga namn, adress (hemvist), dödsdag och personnummer eller samordningsnummer ska antecknas i bouppteckningen (20 kap. 3 § första stycket ÄB).

Om den avlidna har blivit dödförklarad är den verkliga dödsdagen inte känd, utan anses då vara den dag som pekas ut som dödsdag i beslutet om dödförklaring.

Det finns inget krav på att den avlidnas civilstånd ska antecknas i bouppteckningen. Indirekt kan detta ändå komma att framgå, eftersom andra uppgifter som ska antecknas i bouppteckningen kan vara beroende av vilket civilstånd den avlidna hade.

Uppgifter om dem som ska ha varit kallade

De som ska ha varit kallade till förrättningen och antecknade i bouppteckningen är dödsbodelägare, efterarvingar, efterlevande make eller maka eller efterlevande sambo (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Samtligas namn och adress (hemvist) ska antecknas i bouppteckningen (20 kap. 3 § första stycket ÄB).

En frånskild make eller maka eller tidigare sambo ska i undantagsfall vara kallade till förrättningen och antecknade i bouppteckningen.

Om ett mål om skilsmässa (äktenskapsskillnad) pågick vid dödsfallet ska den efterlevande maken eller makan kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.

Det finns inget krav på att det ska framgå av bouppteckningen vem som är dödsbodelägare respektive efterarvinge.

När en person inte längre är dödsbodelägare

När en förändring skett som innebär att en person inte längre är dödsbodelägare ska detta framgå av en handling som bifogas bouppteckningen. Förändringen kan även framgå direkt av bouppteckningen genom att den som utgått som dödsbodelägare intygar detta.

Omyndig arvinge

Om en arvinge är omyndig ska även arvingens födelsedatum antecknas i bouppteckningen (20 kap. 3 § första stycket ÄB).

Släktskap

För varje arvinge ska det antecknas på vilket sätt personen är släkt med den avlidna. För barn till den avlidna ska det även antecknas om barnet även är den efterlevande makens eller makans barn, d.v.s. om det är ett gemensamt barn (20 kap. 3 § första stycket ÄB).

Om en arvinge har uteslutits från arv

Om en legal arvinge har uteslutits från arv ska arvingen ändå antecknas i bouppteckningen (20 kap. 3 § första stycket ÄB).

Om en dödsbodelägare avlider

Om en dödsbodelägare avlider efter arvlåtaren men före bouppteckningsförrättningen, ska den avlidna dödsbodelägaren företrädas av sina dödsbodelägare gemensamt (18 kap. 1 § första stycket ÄB). Det ska av bouppteckningen framgå att den ursprunglige dödsbodelägaren har avlidit, och att hen därför representeras av sina dödsbodelägare och vilka de är. Dessa kallas ibland rättsägare.

Om en efterarvinge avlider

Om en efterarvinge avlider efter arvlåtaren men före bouppteckningsförrättningen ska det av bouppteckningen framgå vilket datum efterarvingen har avlidit.

Om en testamentstagare avlider

Om en universell testamentstagare avlider efter arvlåtaren men före bouppteckningsförrättningen beror det på testamentets utformning och tolkning vem som ska kallas till förrättningen.

Okänd arvinge

Om en legal arvinge eller universell testamentstagare är okänd till namnet eller vistas på okänd ort ska detta antecknas (20 kap. 3 § första stycket ÄB). Av bouppteckningen ska det även framgå på vilket sätt hens rätt har bevakats.

Närvaro eller kallelsebevis

De som har varit närvarande vid förrättningen ska antecknas i bouppteckningen. Om någon av dem som ska ha varit kallade inte har varit närvarande ska ett kallelsebevis bifogas bouppteckningen (20 kap. 3 § andra stycket ÄB). Om någon varit närvarande via fullmakt eller framtidsfullmakt ska det framgå av bouppteckningen och fullmakten eller framtidsfullmakten ska fogas till bouppteckningen.

Tillgångar och skulder

Den avlidnas tillgångar och skulder ska antecknas i bouppteckningen (20 kap. 4 § första stycket ÄB).

En efterlevande makes eller makas tillgångar och skulder ska antecknas i bouppteckningen (20 kap. 4 § första stycket ÄB).

En efterlevande sambos tillgångar och skulder ska ibland antecknas i bouppteckningen.

Testamenten

Om det finns ett testamente efter den avlidna ska det bifogas bouppteckningen. Testamentet ska bifogas i original eller i en bestyrkt kopia (20 kap. 5 § första stycket ÄB).

Läs mer om hur testamenten hanteras i bouppteckningsärenden.

Mer om formkrav m.m. för testamenten kan du läsa om under Upprätta och återkalla ett testamente.

Äktenskapsförord

Om den avlidna var gift och det finns ett äktenskapsförord mellan makarna ska detta bifogas bouppteckningen (20 kap. 5 § första stycket ÄB).

För att Skatteverket ska kunna beakta äktenskapsförordet ska det vara registrerat av Skatteverket (tidigare tingsrätten) i äktenskapsregistret.

Gåvor

Om det finns laglottsberättigade arvingar och någon av dödsbodelägarna begär att gåvor som den avlidna har gett ska antecknas i bouppteckningen, så ska detta göras.

De gåvor som ska antecknas är gåvor som den avlidna under sin livstid har gett till en arvinge eller hens avkomling, till en efterlevande make eller hens avkomling eller till en universell testamentstagare. Av anteckningen ska det framgå vad mottagaren har tagit emot från den avlidna som förskott på arv eller som gåva (20 kap. 5 § tredje stycket ÄB).

Om en uppgift inte kan lämnas

Om en uppgift inte kan lämnas ska det antecknas i bouppteckningen (20 kap. 3 § första stycket ÄB).

Om en uppgift saknas i bouppteckningen kan Skatteverket inte utan vidare registrera bouppteckningen. Skatteverket kan behöva kontakta ingivaren för kompletterande uppgifter.

Bouppgivarens underskrift

Bouppgivaren ska skriva under bouppteckningen och skriftligen försäkra på heder och samvete att uppgifterna som hen har lämnat om boets omfattning är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats (20 kap. 6 § första stycket ÄB).

Förrättningsmännens underskrifter

Förrättningsmännen ska skriva under bouppteckningen och skriftligen intyga att allt har blivit rätt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd (20 kap. 6 § tredje stycket ÄB).