En plattformsoperatör kan vara rapporteringsskyldig på olika grunder, exempelvis baserat på skatterättslig hemvist i Sverige. I vissa fall kan en plattformsoperatör vara undantagen från rapporteringsskyldighet.

Nytt: 2024-06-25

Sidan har bearbetats redaktionellt för att bli tydligare. Utöver det har det tillkommit fyra förtydliganden på sidan. Dessa har markerats med gula uppdateringsnotiser. Avsnitten om närstående enhet och myndighetsenhet har flyttat till sidan Vilka säljare är rapporteringspliktiga?

Grunder för rapporteringsskyldighet

I 2 kap. 2 och 3 §§ POL finns definitionen av begreppet rapporteringsskyldig plattformsoperatör. Som en grundläggande förutsättning anges att plattformsoperatören inte ska vara en undantagen plattformsoperatör (se nedan).

En plattformsoperatör kan vara rapporteringsskyldig på grund av

Definitionen av plattform och plattformsoperatör är också centrala i sammanhanget.

Plattform

En grundläggande förutsättning för att ett företag ska kunna vara en rapporteringspliktig plattformsoperatör är att företaget tillhandahåller en plattform som gör det möjligt för säljare att vara direkt eller indirekt anslutna till andra användare för att bedriva berörd verksamhet (2 kap. 4 § första stycket POL).

Det som avses med begreppet plattform är programvara som tagits fram för att göra det möjligt att förmedla försäljning av berörd verksamhet mellan fristående parter. Det omfattar all programvara såsom en webbplats, del av en webbplats eller applikationer inklusive mobila applikationer. Det omfattar också arrangemang för inkassering och betalning av ersättning för berörd verksamhet (prop. 2022/23:6 s. 220).

Nytt: 2024-06-25

Det är inte nödvändigt att en transaktion faktiskt sker genom en plattform för att reglerna i POL ska vara tillämpliga. Det räcker att plattformsoperatören tillhandahåller en plattform som ger säljare möjlighet att vara ansluten till köpare (användare) för att bedriva berörd verksamhet, direkt eller indirekt.

Ett exempel på det kan vara när ett auktionshus tillhandahåller någon form av programvara som gör det möjligt för säljare att vara anslutna till köpare. Skatteverkets uppfattning är att såväl en auktion som sker helt online (samtliga budgivare deltar i budgivningen online) som en auktion där budgivare kan delta både fysiskt på plats och online omfattas. Om avtalet mellan säljare och auktionshus möjliggör att auktionsföremålet säljs på en auktion där potentiella köpare kan delta via en programvara som auktionshuset tillhandahåller så omfattas verksamheten. Det avgörande är alltså om budgivare har möjlighet att delta i budgivning via en programvara (en digital plattform).

En programvara är inte en plattform om den, utan någon ytterligare åtgärd för att tillhandahålla berörda verksamheter, endast hanterar betalningar i samband med berörd verksamhet eller bara används för att publicera annonser om berörda verksamheter. Inte heller omfattas programvara som enbart omdirigerar eller för över användare till en plattform av begreppet plattform (2 kap 4 § andra stycket POL).

Detta innebär att en plattform som gör det möjligt att förmedla försäljning av berörd verksamhet omfattas även om den inkluderar ett arrangemang för betalning. En programvara som endast hanterar betalningar i samband med berörd verksamhet omfattas däremot inte (prop. 2022/23:6 s. 221).

Med förmedling menas att ingå avtal med säljare i syfte att göra en plattform tillgänglig som gör det möjligt för säljaren att vara ansluten till andra användare för att bedriva berörd verksamhet (prop. 2022/23:6 s. 220 och 221).

Begreppet plattform omfattar också aktiviteter där ersättningar tas emot från användare och sedan förs över, helt eller delvis, till säljaren. Det spelar ingen roll om det sker före eller efter att säljaren utfört sin del av avtalet genom samma applikation eller en annan teknologisk lösning (prop. 2022/23:6 s. 221).

Ett företag som endast skickar ut erbjudanden från säljare i pappersformat omfattas enligt förarbetena inte eftersom begreppet plattform förutsätter att säljaren använder en applikation eller annan teknologisk lösning för att erbjuda berörd verksamhet.

Indirekt bedriven verksamhet

Begreppet plattform omfattar inte bara situationer där säljare bedriver berörd verksamhet direkt gentemot användare (köpare) utan även situationer där verksamheten bedrivs indirekt i förhållande till andra användare (2 kap. 4 § andra stycket POL).

Av kommentaren till OECD:s modellregler (DPI MR) framgår att definitionen av plattform innebär att en säljare anses bedriva berörd verksamhet oavsett om verksamheten tillhandahålls direkt av säljaren eller om plattformen först köper in varan och sedan erbjuder den i sitt eget namn till köparen (kommentaren till DPI MR avsnitt I A.2).

Skatteverkets uppfattning är att med indirekt bedriven verksamhet avses verksamhet som har förmedlats via en plattform oavsett om det är säljaren eller plattformsoperatören som avtalar med köparen. Detta innebär att om en plattform kopplar ihop säljare med köpare kan verksamheten omfattas av definitionen plattform även om säljare och köpare inte har direkt kontakt med varandra.

Ett exempel på en indirekt bedriven verksamhet är att en förmedlare av en semesterbostad, t.ex. en fjällstuga, ingår avtal med ägaren (säljaren) av ett hyresobjekt och därefter hyr ut hyresobjektet till en hyresgäst (köparen). Även i de situationer plattformsoperatören agerar som uthyrare mot köparen kan uthyrningen alltså omfattas av regelverket. Detta gäller oavsett om hyresperioden är ett fåtal dagar eller en längre period.

Att plattformsoperatören kan förfoga över hyresobjektet under en längre period än den då faktisk uthyrning sker har ingen betydelse. En förutsättning för att uthyrningen ska omfattas är att den ersättning som utgår till ägaren enbart betalas ut om det faktiskt sker en uthyrning.

Stöd för detta synsätt framgår även av de ”frågor och svar” som publiceras på OECDs webbplats. OECD anser att en plattform som tillhandahåller berörd verksamhet avseende uthyrning av fast egendom i eget namn på uppdrag av en säljare är en plattform och sådan uthyrning av fast egendom ska anses omfatta berörd verksamhet under förutsättning att övriga villkor för en plattform är uppfyllda (FAQ avsnitt I fråga 15).

Ett annat exempel på en indirekt bedriven verksamhet kan enligt Skatteverkets uppfattning vara när en plattformsoperatör i sitt eget namn, i samband med beställningen, köper in och säljer vidare varor efter att en viss säljare och en viss köpare har kopplats ihop via plattformen. Det spelar då ingen roll om plattformsoperatören köper in varan och säljer den vidare till köparen i eget namn (indirekt bedriven verksamhet) eller om transaktionen sker direkt mellan köpare och säljare (direkt bedriven verksamhet).

Plattformsoperatör

Ovanstående definition av en plattform är väsentlig för om begreppet plattformsoperatör är uppfyllt eller inte.

En plattformsoperatör är en enhet som ingår avtal med säljare för att göra hela eller delar av en plattform tillgänglig för dessa säljare (2 kap 5 § POL).

En förutsättning för att vara en plattformsoperatör är att den ingår ett avtal med en säljare för att denna via plattformen ska vara ansluten till en användare. Detta för att säljaren ska kunna bedriva berörd verksamhet i förhållande till köpare. Plattformsoperatören förmedlar alltså försäljning av berörd verksamhet mellan parter som är fristående från varandra och som också är fristående från plattformsoperatören.

Om plattformsoperatören är den enda säljaren eller den enda köparen på plattformen är inte definitionen av plattformsoperatör uppfylld. Detsamma gäller när en operatör endast säljer eller hyr ut egna varor, säljer egna tjänster eller hyr ut egen egendom. Eftersom definitionen inte är uppfylld innebär detta att plattformsoperatören inte omfattas av rapporteringsskyldigheten i SFL (prop. 2022/23:6 s. 221).

Däremot innebär försäljning på plattformen av en närstående enhet till plattformsoperatören att definitionen är uppfylld.

Enhet

Med enhet menas en juridisk person eller en annan juridisk konstruktion, såsom ett bolag, ett partnerskap, en trust eller en stiftelse (2 kap. 18 § POL). Definitionen motsvarar enligt förarbetena den som gäller för rapporteringsskyldigt finansiellt institut enligt DAC 2 och som har genomförts i 2 kap. 22 § IDKAL.

Handelsbolag och kommanditbolag innefattas i definitionen eftersom de är juridiska personer. Även utländska motsvarigheter omfattas av definitionen.

Nytt: 2024-06-25

Eftersom begreppet täcker in andra juridiska konstruktioner än juridiska personer omfattas t.ex. truster och partnerskap även i de fall de inte är juridiska personer.

Tidigare:

Truster omfattas av begreppet även om de inte är juridiska personer.

En fysisk person är inte en enhet (prop. 2022/23:6 s. 230). Det innebär bland annat att en plattformsoperatör som bedriver sin verksamhet som en enskild firma inte är en plattformsoperatör i lagens mening. Plattformsoperatören ska då inte heller göra någon anmälan till Skatteverket.

Rapporteringsskyldighet på grund av plattformsoperatörens hemvist, inregistrering, ledning eller fasta driftställe

En plattformsoperatör kan bli rapporteringsskyldig på grund av att den

  • har sin hemvist i Sverige
  • är inregistrerad, har sin ledning eller ett fast driftställe i Sverige.

Plattformsoperatör med hemvist i Sverige

En plattformsoperatör är rapporteringsskyldig om den har skatterättslig hemvist i Sverige (2 kap. 2 § första stycket 1 POL).

Plattformsoperatör som är inregistrerad, har sin ledning eller ett fast driftställe i Sverige

En plattformsoperatör är enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 POL rapporteringsskyldig även om den inte har skatterättslig hemvist i någon stat eller jurisdiktion, men

  • är inregistrerad i Sverige, eller
  • har sin plats för företagsledning eller faktiska företagsledning i Sverige, eller
  • har ett fast driftställe i Sverige och inte är en kvalificerad plattformsoperatör utanför EU.

En plattformsoperatör som är registrerad i Sverige i enlighet med Sveriges nationella associationsrättsliga regler anses inregistrerad i Sverige enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 POL. Som exempel kan anges att svenska aktiebolag och svenska handelsbolag är inregistrerade i Sverige om de är bildade här enligt vår nationella rätt. Ett bolag som är skapat utanför EU men är registrerat för mervärdesskatt i Sverige anses inte inregistrerat i Sverige enligt med den här regeln.

Både platsen för företagsledning och platsen för den faktiska företagsledningen i Sverige kan medföra att en plattformsoperatör är rapporteringsskyldig i Sverige (2 kap. 2 § första stycket 2 b POL). Med faktisk företagsledning menas verklig ledning (prop. 2022/23:6 s. 219).

Företagsledningen bör ofta finnas på den plats där företaget har sitt huvudkontor eller säte, d.v.s. där styrelsen normalt sammanträder och fattar beslut samt den verkställande direktören i huvudsak arbetar. Det kan finnas fall då den verkliga ledningen finns på en annan plats, t.ex. om företagets styrelse under en period sammanträder och fattar beslut på en annan plats än den där detta normalt sker. Då kan även den andra platsen vara att betrakta som en plats för företagsledningen eftersom det kan tänkas innebära att platsen för den verkliga ledningen finns där. Frågan om var den verkliga ledningen finns måste dock avgöras utifrån samtliga omständigheter i det specifika fallet (prop. 2022/23:6 s. 219).

Rapporteringsskyldig både i Sverige och i en annan medlemsstat

En plattformsoperatör som uppfyller kriterierna enligt 2 kap. 2 § första stycket POL både i Sverige och i en annan medlemsstat inom EU är en rapporteringsskyldig plattformsoperatör i båda staterna. För att undvika dubbelrapportering kan plattformsoperatören välja vilken medlemsstat den ska rapportera till. Plattformsoperatören är rapporteringsskyldig i Sverige om den väljer att fullgöra rapporteringskraven i Sverige i stället för i en annan medlemsstat (2 kap. 2 § andra stycket POL). Om en plattformsoperatör väljer att fullgöra uppgiftsskyldigheten i en annan medlemsstat är den inte en rapporteringsskyldig plattformsoperatör i Sverige (prop. 2022/23:6 s. 219).

Nytt: 2024-06-25

Om en rapporteringsskyldig plattformsoperatör inte har valt och meddelat Skatteverket vilken medlemsstat den ska rapportera i så anses plattformsoperatören vara rapporteringsskyldig i Sverige (3 kap. 1 § andra stycket POL).

Rapporteringsskyldighet på grund av säljarens verksamhet

En plattformsoperatör utanför EU i en stat som inte har ett kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter med en medlemsstat i EU kan vara rapporteringsskyldig i Sverige p.g.a. sina säljare.

En plattformsoperatör, som inte är undantagen, är enligt 2 kap 3 § första stycket POL rapporteringsskyldig om den förmedlar berörd verksamhet där en eller flera rapporteringspliktiga säljare har hemvist i en medlemsstat i EU eller förmedlar en berörd verksamhet som innefattar uthyrning av fast egendom som är belägen i en medlemsstat i EU. Detta gäller om plattformsoperatören inte

Den här rapporteringsskyldigheten grundar sig alltså på säljarnas verksamhet inom EU och inte på plattformsoperatörens anknytning till EU eller Sverige.

En plattformsoperatör som är rapporteringsskyldig på grund av att säljare eller fast egendom finns i Sverige är rapporteringsskyldig i Sverige om den inte registrerar sig och lämnar uppgifter i någon annan medlemsstat i EU (2 kap. 3 § andra stycket POL och prop. 2022/23:6 s. 219–220).

Kvalificerad plattformsoperatör utanför EU

En plattformsoperatör är enligt 2 kap. 7 § POL en kvalificerad plattformsoperatör utanför EU om den berörda verksamhet som plattformsoperatören förmedlar endast består av kvalificerad berörd verksamhet och

  • plattformsoperatören har skatterättslig hemvist i en kvalificerad jurisdiktion utanför EU, eller
  • plattformsoperatören
    • är registrerad i enlighet med lagstiftningen i en kvalificerad jurisdiktion utanför EU, eller
    • har sin plats för företagsledning eller faktiska företagsledning i en kvalificerad jurisdiktion utanför EU.

Med kvalificerad berörd verksamhet menas en berörd verksamhet som omfattas av automatiskt utbyte av upplysningar enligt ett gällande kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter (2 kap. 11 § POL).

Om punkterna ovan är uppfyllda och en plattformsoperatör endast förmedlar kvalificerad berörd verksamhet är plattformsoperatören en kvalificerad plattformsoperatör utanför EU. All berörd verksamhet som plattformsoperatören förmedlar ska vara kvalificerad berörd verksamhet för att plattformsoperatören ska kunna ses som en kvalificerad plattformsoperatör utanför EU. Om plattformsoperatören även förmedlar verksamhet som inte är berörd verksamhet, t.ex. gräsrotsfinansiering, behöver den verksamheten dock inte vara kvalificerad berörd verksamhet (prop. 2022/23:6 s. 222).

Kvalificerad jurisdiktion utanför EU

Med kvalificerad jurisdiktion utanför EU avses en stat eller jurisdiktion utanför EU som har ett gällande kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter med de behöriga myndigheterna i samtliga medlemsstater som identifieras som rapporteringspliktiga jurisdiktioner enligt en förteckning som offentliggörs av den staten eller jurisdiktionen (2 kap. 8 § POL). Begreppet rapporteringspliktiga jurisdiktioner syftar inte på den svenska definitionen, utan andra länders förteckningar. Med jurisdiktion avses en stat eller en jurisdiktion som inte har status som en självständig stat, till exempel Bonaire, Sint Eustatius och Saba (prop. 2022/23:6 s. 223).

Kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter

För att utgöra ett gällande kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter gäller den grundläggande förutsättningen att det rör sig om ett avtal mellan behöriga myndigheter i en medlemsstat och en jurisdiktion utanför unionen (2 kap. 9 § POL).

Avtalet måste också kräva automatiskt utbyte av upplysningar som är likvärdiga med dem som anges i avsnitt III. B i bilaga V till DAC 7 (2 kap. 9 § 1 POL). Denna likvärdighet ska också ha bekräftats i en genomförandeakt i enlighet med artikel 8ac.7 i DAC (prop. 2022/23:6 s. 223).

Undantagen plattformsoperatör

En undantagen plattformsoperatör är en plattformsoperatör som, på förhand och årligen, på ett tillfredsställande sätt visar att plattformens hela affärsmodell är sådan att den inte har rapporteringspliktiga säljare (2 kap. 6 § POL).

En plattformsoperatör är inte undantagen genom att visa att affärsmodellen innebär att säljare på plattformen inte kan göra vinst (prop. 2022/23:6 s. 222).

En plattformsoperatör som kan visa att affärsmodellen är sådan att den inte har rapporteringspliktiga säljare kan enligt 5 kap. 1 § POL ansöka om undantag från rapporteringsskyldighet för plattformsoperatörer under en viss rapporteringspliktig period.

Nytt: 2024-06-25

Ett exempel på en sådan affärsmodell är en plattformsoperatör som bara tillåter undantagna säljare, t.ex. marknadsnoterade företag, myndighetsenheter eller stora hotell tillträde till plattformen. Vid en ansökan om undantag kan en plattformsoperatör beskriva hur operatören arbetar för att se till att rapporteringspliktiga säljare inte använder plattformen (prop. 2022/23:6 s. 222).

På sidan Ansökan om undantag från rapporteringsskyldighet finns mer information.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Lag (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton [1]
  • Lag (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15]

Propositioner

  • Proposition 2022/23:6 Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar och vissa andra ändringar i Eu:s direktiv om administrativt samarbete på direktskatteområdet [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11]
Till toppen