Din webbläsare Internet Explorer är för gammal. För att vår webbplats ska fungera rekommenderar vi att du byter webbläsare.
Rekommenderade webbläsare
Stäng
Den som ger ut ersättning för arbete i Sverige ska i regel betala arbetsgivaravgifter.
Egenföretagare och delägare i handelsbolag betalar istället egenavgifter på inkomst av näringsverksamhet.
- Vem ska betala? Den som ger ut ersättning för arbete i Sverige ska i regel betala arbetsgivaravgifter. Skyldigheten gäller alltså fler än arbetsgivare i den betydelse uttrycket har civilrättsligt och i dagligt tal. I vissa fall är det någon annan än utgivaren som ska betala arbetsgivaravgifterna.
- På vilka ersättningar ska arbetsgivaravgifter betalas? Arbetsgivaravgifter ska betalas på ersättning för arbete, men det finns även andra ersättningar som ska ingå i underlaget.
- Värdering av förmåner Arbetsgivaravgifter ska också betalas på värdet av skattepliktiga förmåner. Här beskrivs hur förmånerna ska värderas vid beräkningen av underlaget för avgifterna.
- När ska arbetsgivaravgifter inte betalas? Den som ger ut ersättning för arbete i Sverige ska enligt huvudregeln betala arbetsgivaravgifter. Det finns dock ett antal undantag från denna regel.
- Arbetsgivaravgifternas storlek Arbetsgivaravgifterna är i de flesta fall 31,42 procent av ersättning för arbete. Beroende på betalningsmottagarens ålder och tillämpliga nedsättningsregler kan lägre procentsatser gälla.
- Forskningsavdrag Företag får göra avdrag från arbetsgivaravgifterna för anställda som arbetar med kvalificerad forskning eller utveckling.
- Särskilda avdrag inom ett stödområde (regionalt stöd) Arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet vid ett fast driftställe inom ett stödområde får göra ett särskilt avdrag från arbetsgivaravgifterna. Det gäller dock inte företag inom transportsektorn eller företag som bedriver jordbruk, vattenbruk eller fiske, på grund av EU:s regler om statsstöd.
- Särskild beräkning av arbetsgivaravgifterna för enmansföretag (växa-stöd) Växa-stödet utvidgades tillfälligt för anställningar som påbörjades under perioden 1 juli 2021–31 december 2022. I förhållande till den permanenta lagen om växa-stöd har den tillfälliga lagen företräde avseende den tid den var i kraft och för de anställningar som påbörjats under den perioden. Det innebär att om en arbetsgivare anställt en person den 1 juli 2021 ska den tillfälliga lagen med dess villkor tillämpas före den befintliga lagen som ger rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda, (prop. 2020/21:118 sid. 23).
- Särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare (tillfälligt utvidgat växa-stöd för anställningar som påbörjats under perioden 1 juli 2021–31 december 2022) Växa-stödet utvidgades tillfälligt för anställningar som påbörjades under perioden 1 juli 2021–31 december 2022. Rätten till växa-stöd för anställningar som påbörjas därefter regleras åter av de permanenta reglerna om växa-stöd. Lagen om tillfälligt utvidgat växa-stöd upphörde att gälla vid utgången av 2022 men den upphävda lagen gäller fortfarande under 24 månader från anställningsdatum, för ersättning för anställningar som har påbörjats under perioden 1 juli 2021-31 december 2022.
Referenser inom arbetsgivaravgifter
Tillsammans gör vi samhället möjligt