Företagsrekonstruktion - är en fordran gammal eller ny när den uppkommit samma dag som ansökan om

1 Sammanfattning

Om en fordran — t.ex. en skattefordran — uppkommer samma dag som ansökan om rekonstruktion görs omfattas fordringen inte av ett offentligt ackord. Inte heller föreligger någon allmän kvittningsrätt gentemot tidigare skulder till gäldenären.

2 Bakgrund och frågeställning

Vid en företagsrekonstruktion omfattar en förhandling om offentligt ackord de borgenärer vilkas fordringar uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion, 3 kap. 3 § första stycket lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion (FrekL). Vidare har en borgenär kvittningsrätt gentemot gäldenärens fordringar om båda fordringarna fanns (dvs. var uppkomna) när ansökan om företagsrekonstruktion gjordes, 2 kap. 21 § första stycket FrekL.

Fråga har uppkommit vad som gäller för det fall en fordran uppkommer samma dag som ansökan om rekonstruktion görs. Måste det utredas vid vilket närmare klockslag fordringen uppkommit i förhållande till ansökningen eller innebär bestämmelserna att det är dagen för ansökan som utgör skärningstidpunkt, dvs. för att omfattas av ett ackord respektive för att vara kvittningsbar ska fordringen ha uppkommit före dagen för ansökan om rekonstruktion?

3 Gällande rätt m.m.

Lagtexten i 2 kap. 21 § första stycket och 3 kap. 3 § första stycket FrekL anger inte annat än att relevant tidpunkt är när ansökan om rekonstruktion gjorts. Härmed måste förstås att en skriftlig ansökan ska ha inkommit till rätten (jfr. 2 kap. 1 § FrekL). Huruvida klockslaget för denna ansökan har betydelse eller om skärningstidpunkten är dagen som sådan (dvs. kl. 24 dagen före ansökningen) framgår inte.

I 1970 års ackordslag (1970:847), som föregick FrekL, var den relevanta tidpunkten beslutet om förhandling om offentligt ackord. I det betänkande som låg till grund för FrekL valdes i stället att knyta an till tidpunkten för ansökan om rekonstruktion. Förslaget kommenterades på så sätt att det i stället för ackordsbeslutsdagen var dagen för ansökan om rekonstruktion som skulle utgöra utgångspunkt för vilka fordringar som omfattas av ackord och som därmed även skulle vara "skärningsdag" för kvittningsrätten (SOU 1992:113 s. 359). I prop. 1995/96:5 anslöt sig regeringen till utredningens förslag. I fråga om rätten till kvittning uttalades att den tidpunkt som avgör om rätt till kvittning föreligger ska vara dagen för ansökan om företagsrekonstruktion (s. 84). Vidare angavs att rätten till kvittning borde bero av om fordringen uppkommit före eller efter dagen för ansökan om företagsrekonstruktion (s. 85). I ackordshänseende uttalades att det fanns skäl att låta dagen för ansökan om företagsrekonstruktion vara avgörande för vilka fordringar som omfattas av ett följande ackord (s. 117).

Kvittningsrätten enligt 2 kap 21 § första stycket FrekL kan enligt andra stycket i samma bestämmelse vara begränsad i fråga om sådana fordringar som förvärvats senare än tre månader före ansökan om rekonstruktion. Utgångspunkten för denna tidsfristberäkning får på samma sätt som vid återvinning (se 3 kap. 5 § FrekL jämfört med 4 kap. 2 § andra stycket KonkL) anses vara att tidsfristen räknas till — dvs. inte till och med — ansökningsdagen (jfr SOU 1968:41 s. 123 samt prop. 1970:136 s. 101 rörande en liknande bestämmelse i 1970 års ackordslag).

I den skuldförteckning (bouppteckning) som ska upprättas inför en förhandling om offentligt ackord och som ligger till grund för röstlängden ska ränta på borgenärernas fordringar inte beräknas längre än till dagen för ansökan om rekonstruktion, 3 kap. 14 § andra stycket FrekL.

4 Skatteverkets bedömning

Vid en företagsrekonstruktion brukar man allmänt tala om att en fordran är "gammal" eller "ny". Det är dock viktigt att observera att denna kategorisering kan variera beroende på sammanhanget, detta eftersom den relevanta skärningstidpunkten inte är densamma vid tillämpningen av samtliga bestämmelser i FrekL. Enligt den s.k. "frysningsregeln" i 2 kap. 15 § FrekL är det inte ansökan utan rättens beslut om rekonstruktion som är relevant tidpunkt. Om inledandebeslutet meddelas en senare dag än ansökningen innebär detta att en fordran kan vara "ny" enligt 3 kap. 3 § FrekL, samtidigt som den är "gammal" enligt 2 kap. 15 § FrekL. Det går alltså inte att sätta något absolut likhetstecken mellan vad som utgör "gammal" och "ny" skuld enligt nyssnämnda bestämmelser.

Vad gäller den närmare tillämpningen av bestämmelserna i 2 kap. 21 § och 3 kap. 3 § FrekL kan varken lagtext eller förarbeten sägas ge något entydigt besked om relevant skärningstidpunkt mellan "gammal" och "ny" fordran för det fall fordringen uppkommit samma dag som ansökan om rekonstruktion gjorts. I praktiken är det svårt att fastställa ett exakt klockslag för ansökningen, särskilt om ansökningshandlingen anlänt med post. Detta, jämte att samstämmighet kring skärningstidpunkten borde råda i förhållande till fristdagsbestämmelsen i 2 kap. 21 § andra stycket samt ränteberäkningsbestämmelsen i 3 kap. 14 § andra stycket, talar för att endast sådana fordringar som uppkommit före dagen för ansökan om rekonstruktion är att anse som "gamla". Har fordringen uppkommit samma dag som ansökningen inkommit till rätten är det alltså Skatteverkets uppfattning att fordringen är att betrakta som en sådan "ny" fordran som inte ger kvittningsrätt och som inte omfattas av ett offentligt ackord. Bedömningen av vilken dag handlingen inkommit till rätten får i förekommande fall avgöras med tillämpning av 44 § lagen (1996:242) om domstolsärenden.