Avdrag i kapital för förlust på skuld i utländsk valuta som härrör från ett land utanför EU.

1 Sammanfattning

Valutakursförluster på skulder i utländsk valuta är alltid avdragsgilla i inkomstslaget kapital med hela beloppet utan kvotering till 70 % oavsett om valutan härrör från ett land inom eller utom EU.

2 Bakgrund och frågeställning

Enligt svenska skatteregler är valutakursförlust på skuld i utländsk valuta bara avdragsgill till 70 %.

Regeringsrätten fann emellertid i dom den 30 mars 2009, mål nr 3264-05, att valutakursförlust på skuld i sådan utländsk valuta som härrör från ett EU-land är avdragsgill fullt ut.

Frågan är om man ska medge fullt avdrag även för valutakursförlust på skuld i utländsk valuta som härrör från ett land utanför EU.

(Motsvarande problem avseende avdrag i kapital för förlust på marknadsnoterade fordringsrätter i utländsk valuta behandlas i en annan styrsignal, dnr 131 346922-09/111.)

3 Gällande rätt m.m.

3.1 EG-fördraget och EES-avtalet

Enligt artikel 56.1 och 2 i EG-fördraget är alla restriktioner för kapitalrörelser och betalningar mellan medlemsstater förbjudna. Motsvarande bestämmelse inom EES-området finns i artikel 40 EES-avtalet.

Av EG-fördragets artikel 56.1 och 2 framgår även att alla restriktioner för kapitalrörelser och betalningar mellan medlemsstater och tredje land är förbjudna.

3.2 Svenska skatteregler

I 54 kap. 6 § inkomstskattelagen (IL) föreskrivs att kapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta ska dras av i inkomstslaget kapital med 70 % av förlusten.

Av 54 kap. 1 § IL framgår att det endast är valutakursförlusten som får dras av. Andra förluster på skulder är inte avdragsgilla.

3.3 Rättspraxis

Valutakursförluster

I dom den 30 mars 2009, mål nr 3264-05, fann Regeringsrätten att kvoteringen av förluster på skulder i utländsk valuta till 70 % stred mot EG-fördragets bestämmelser om fria kapitalrörelser och att de inte kunde rättfärdigas. Fullt avdrag ska därför medges.

Lånet togs av en obegränsat skattskyldig fysisk person i en svensk bank. Vid återbetalningen gjorde han en valutaförlust. Alla betalningar gjordes i svenska kronor.

Om gränsöverskridandet skrev Regeringsrätten att det i målet aktuella lånet togs upp i tyska mark. En anknytning till ett annat medlemsland fanns således genom det utlånade kapitalet, vilket i sig utgjorde en utländsk faktor av relevans för den fria rörligheten för kapital. Att betalningarna gjorts i svenska kronor var utan betydelse.

Domstolen fann även, med stöd av EG-domstolens dom i mål C-293/06, Deutsche Shell, att det partiella avdragsförbudet ökade den ekonomiska risken för den som tar upp ett lån i utländsk valuta samt att reglerna därför kan avskräcka låntagare från att ta upp lån i utländsk valuta. Därmed är regeln om kvotering av förlust på skuld i utländsk valuta en sådan restriktion för kapitalrörelser mellan medlemsstater som i princip är förbjuden.

Regeringsrätten fann också att eftersom kvoteringen av sådana förluster var en generell regel och inte endast riktad mot konstlade upplägg med syfte att kringgå skattelagstiftningen, kunde restriktionen inte rättfärdigas. Fullt avdrag för förlusten skulle således medges.

Tredje land

Restriktioner för fria kapitalrörelser kan ibland rättfärdigas av skattekontrollskäl. I RÅ 2008 ref. 44 fann Regeringsrätten att Skatteverket inte får avslå ett yrkande om skattefrihet enbart på den grunden att det utdelande bolaget hör hemma i en stat med vilken Sverige saknar skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte utan måste göra en mer nyanserad bedömning i det enskilda fallet. "Om Skatteverket skulle finna att det även i avsaknad av ett sådant avtal är möjligt att på ett tillfredsställande sätt kontrollera att samtliga förutsättningar för skattefrihet är uppfyllda, ska den skattskyldiges yrkande om skattefrihet bifallas."

4 Skatteverkets bedömning

Av Regeringsrättens ovannämnda dom från 2009 framgår att bestämmelsen om kvotering av avdrag för förlust på skuld i utländsk valuta utgör en restriktion för kapitalrörelser mellan medlemsstaterna som är förbjuden och att den inte kan rättfärdigas. Fullt avdrag ska därför medges för valutakursförluster på skulder i sådan utländsk valuta som härrör från ett EU-land.

Detta ska tillämpas även i situationer där en person som är obegränsat skattskyldig i Sverige gör affären inom landet med ett annat svenskt subjekt, t.ex. en svensk bank eller annat svenskt företag, och alla betalningar gjorts i svenska kronor, eftersom utländsk valuta i sig är en faktor av relevans för den fria rörligheten för kapital.

EES-området

Eftersom bestämmelserna om fria kapitalrörelser i EES-fördraget i detta avseende överensstämmer med EG-fördraget ska fullt avdrag även medges för valutakursförluster på skulder i sådan utländsk valuta som härrör från ett land inom EES-området.

Valuta från tredje land

EG-fördragets bestämmelser om att det inte får finnas några restriktioner för kapitalrörelser eller för betalningar mellan EU-länder gäller även gentemot tredje land.

Den svenska regeln om kvotering av förluster utgör även gentemot tredje land en restriktion för fria kapitalrörelser och är förbjuden om den inte kan rättfärdigas.

Regeln är generell och inte inriktad på särskilda skatteflyktssituationer. Den kan därför inte rättfärdigas.

I det fall någon har en valutakursförlust på en skuld i utländsk valuta kan han styrka för beskattningen relevanta fakta med kopior av handlingar e.d. som han själv besitter. Någon information från utlandet behövs regelmässigt inte. Det är därför utan betydelse om Sverige har möjlighet att erhålla kontrollinformation från det land som ger ut valutan eller inte.

Fullt avdrag för valutakursförluster på skulder i utländsk valuta ska därför alltid medges även då den utländska valutan härrör från ett land utanför EES-området.

_______

Detta gäller även för tidigare taxeringsår än 2009.