Hur beskattas en fysisk person som är garant vid en nyemission?

1 Bakgrund och frågeställning

Under senare tid har det blivit förhållandevis vanligt att fysiska personer ställer upp som garanter vid nyemissioner. Som emissionsgarant åtar sig garanten att teckna en viss del av en nyemission för det fall emissionen inte skulle bli fulltecknad. För sitt åtagande får garanten vanligtvis en ersättning (garantiprovision). Denna består i de flesta fall av ett kontantbelopp men det har även förekommit att den har bestått av teckningsoptioner i det nyemitterande bolaget. Under senare år har garantiprovisionen vanligtvis uppgått till cirka 5 - 6 procent av det garanterade beloppet men har i vissa fall uppgått till en så stor del som 12 procent.

Till expertgruppen Kapital - värdepapper har fråga ställs om hur en fysisk person som uppträder som garant ska beskattas.

2 Svar

Den som är garant vid en nyemission åtar sig att förvärva aktier i ett visst bolag för ett bestämt pris (teckningskursen) för det fall emissionen inte blir fulltecknad.

Av 44 kap. 12 § IL framgår att med option avses en rätt för innehavaren att förvärva eller avyttra aktier, obligationer eller andra tillgångar till ett bestämt pris. Av samma lagrum kan även motsatsvis utläsas att med option avses en skyldighet för utfärdaren att göra det motsatta som innehavaren, nämligen att avyttra eller förvärva de tillgångar som optionen avser.

En person som utfärdar en säljoption avseende aktier åtar sig att förvärva aktier till ett bestämt pris. Eftersom det är exakt detta en person gör som ingår ett garantiåtagande för en nyemission, anser expertgruppen att en emissionsgarant bör beskattas på samma sätt som den som utfärdar en säljoption avseende aktier.

Detta innebär att om garanten är en fysisk person ska redovisning normalt ske i inkomstslaget kapital. Eftersom säljoptionen (garantiåtagandet) inte är lämpad för allmän omsättning ska premien (garantiprovisionen) tas upp som intäkt det beskattningsår garantiavtalet ingås (44 kap. 31 § andra stycket IL).

Den garant som på grund av sitt åtagande tvingas teckna aktier ska vid en senare försäljning kapitalvinstbeskattas för skillnaden mellan erhållen ersättning för aktierna och anskaffningsutgiften för dessa. Eftersom säljoptionen (garantiåtagandet) inte är lämpad för allmän omsättning omfattas avyttringen nämligen inte av de särskilda kvittningsreglerna i 44 kap. 32 § IL.

Om garanten har ett anställningsavtal eller liknande med t.ex. emittenten och garantiåtagandet kan anses vara en del av ersättningen för tjänsten kan beskattning i stället bli aktuell i inkomstslaget tjänst.

Med hänsyn till utgången av rättsfallet RÅ 1981 ref. 1:4, i vilket det klargjordes att en fysisk person inte kan bedriva värdepappersrörelse i skatterättslig mening, såvida verksamheten inte är inriktad på att tillhandahålla investeringsobjekt till andra investerare än personen själv, bör inkomstslaget näringsverksamhet aldrig kunna bli tillämpligt.