Områden: Inkomstskatt (Kapital)

Datum: 2005-01-20

Dnr: 130 35431-05/111

1 Sammanfattning

När en i Sverige bosatt person avyttrar en estländsk fastighet som har återlämnats efter den sovjetiska konfiskeringen på 1940-talet, ska anskaffningsutgiften beräknas enligt reglerna om en avyttrad fastighets värde den 1 januari 1952 (45 kapitlet 29 § IL). Om den avyttrade fastigheten inte är identisk med den ursprungliga fastigheten, men den har erhållits som ersättning för en konfiskerad fastighet, ska den vid kapitalvinstberäkningen jämställas med den ursprungliga fastigheten.

När en i Sverige bosatt person erhåller estniska statsobligationer ("privatiseringskronor") som ersättning för en fastighet eller del av fastighet som förlorats genom den sovjetiska konfiskeringen, ska den erhållna ersättningen jämställas med en köpeskilling för fastigheten vid den tidpunkt när ersättningen erhålls.

För omkostnadsbeloppet gäller att anskaffningsutgiften vid vinstberäkningen kan beräknas enligt reglerna om fastighets värde den 1 januari 1952 (45 kapitlet 29 § IL). Vid den beräkningen får värdet den 1 januari 1952 schablonmässigt beräknas till 10 % av fastighetens värde vid återlämnandet. För den som erhållit estniska statsobligationer kan värdet den 1 januari 1952 beräknas till 20 % av ersättningen.

2 Bakgrund och frågeställning

Efter Sovjetunionens upplösning har den estländska staten påbörjat ett återlämnande av de fastigheter som konfiskerades vid det sovjetiska övertagandet av Estland i mitten på 1940-talet. Om den ursprungliga fastigheten inte kan återlämnas kan en annan fastighet erhållas som substitut.

Som alternativ kan ersättning även erhållas i form av estniska statsobligationer, s.k. "privatiseringskronor". Av den information som kunnat inhämtas framgår att denna ersättning är lågt beräknad och vanligtvis väsentligt understiger den ursprungliga fastighetens värde.

Fråga har uppkommit hur beskattningen ska ske när en fastighet återlämnats av den estniska staten, samt hur man ska hantera de fall att i Sverige bosatta personer erhåller estniska statsobligationer.

3 Gällande rätt m.m.

För personer bosatta i Sverige gäller enligt 3 kap. 3 § IL obegränsad skattskyldighet. Det innebär att kapitalvinstberäkning även ska göras när en person som är bosatt i Sverige avyttrar en fastighet som är belägen utanför Sverige (2 kap. 2 § IL, 44 kap. 1 § IL samt 45 kap. 1 § och 3 § st. 3 IL).

4 Skatteverkets bedömning

Åtgärden att ersätta de ursprungliga ägarna till de konfiskerade fastigheterna är ett uttryck från estniska staten att den anser att de ursprungliga ägarna varit de rättmätiga ägarna hela tiden, och att den konfiskering som skedde vid det sovjetiska maktövertagandet på 1940-talet inte har giltighet.

Skatteverket anser därför att samma bedömning ska göras vid inkomstbeskattningen, och att fastigheterna vid en kapitalvinstberäkning ska anses ha varit i de privata ägarnas innehav hela tiden.

Avyttring av en återlämnad fastighet

När det gäller avyttring av en fastighet som efter den sovjetiska konfiskeringen återlämnats av estländska staten, ska kapitalvinstberäkning ske enligt bestämmelserna 44 - 45 kap. IL.

I de fall att den ursprungliga fastigheten inte kunnat återlämnas, men fastighetsägaren har erhållit en annan fastighet, anser skatteverket följande.

Byte jämställs per defintion med en onerös transaktion. Det som vanligtvis kännetecknar en onerös transaktion mellan två oberoende parter är en ömsesidig överenskommelse att egendom ska överlåtas på ett avtalat sätt, vid en avtalad tid och till ett avtalat pris. Det som skedde när ägarna till dessa fastigheter, utan ersättning, fråntogs sin egendom av den sovjetiska staten kan inte anses jämförlig med en normal onerös affär.

När det nya statsskicket nu återlämnar en annan fastighet, bör det inte ses som en avslutning av en tidigare överenskommen bytesaffär, utan är en åtgärd att som kompensation för förlorad egendom ställa en motsvarande egendom till den ursprunglige ägarens disposition. Det innebär att transaktionen inte har karaktären av en sådan bytesaffär som utlöser kapitalvinstbeskattning för den ursprungliga fastigheten.

Med hänsyn härtill anser Skatteverket att när det gäller kapitalvinstberäkningen ska den erhållna fastigheten jämställas med den tidigare fastigheten vad gäller beräkning av omkostnadsbelopp. Praktiska skäl talar också för en sådan lösning. Den erhållna fastigheten övertar därigenom den tidigare fastighetens anskaffningsutgift och omkostnadsbelopp.

Erhållna estniska obligationer

I enlighet med vad Skatteverket ovan anfört, så ska de ursprungliga ägarna anses ha varit de rättmätiga innehavarna av fastighetena under hela den sovjetiska konfiskationen.

I de fall att estniska staten inte återlämnat en fastighet, eller del av en fastighet, så har fastighetsägaren erhållit ersättning i form av estniska statsobligationer, i dagligt tal kallat "privatiseringskronor". Av vad som kunnat inhämtas genom kontakter med Estland, är den betalning som erhålls i form av "privatiseringskronor" låg i jämförelse med de värden som erhålls när en fastighet återlämnas.

Skatteverket anser att betalningen i form av statsobligationer ska ses som en köpeskilling för fastigheten. Ersättningen ska därför redovisas som en försäljning av fastigheten, och vinstberäkning ska ske enligt reglerna i 44 - 45 kap. IL.

Anskaffningsutgiften

Vid avyttring av fastighet ska kapitalvinstberäkning göras enligt svenska regler för avyttring av fastighet. Eftersom en ovannämnd fastighet har förvärvats före år 1952, ska enligt 45 kap. 29 § IL anskaffningstidpunkten anses vara den 1 januari år 1952, och som anskaffningsutgift vid denna tidpunkt ska tas upp fastighetens marknadsvärde den 1 januari år 1952. Om den faktiska ersättningen vid förvärvet överstiger marknadsvärdet enligt ovan, får istället ersättningen vid förvärvet anses vara fastighetens värde den 1 januari 1952. Det innebär att avdrag inte kan komma ifråga för förbättringsutgifter för tid före 1 januari 1952.

Att beräkna marknadsvärdet på en utomlands belägen fastighet vid årsskiftet 1951/1952 är även under normala förhållanden svårt med hänsyn till den långa tid som förflutit. Svårigheten blir inte mindre av att ifrågavarande fastigheter var belägna i östblocket, bakom dåvarande "järnridån", där någon normal fastighetsmarknad inte fanns.

Eftersom någon egentlig prisstatistik inte går att få fram, måste fastighetens värde den 1 januari 1952 beräknas efter skälig grund.Vid en sådan beräkning måste beaktas förändringarna i prisläget från 1952 fram till dags dato. Med hänsyn till de ovannämnda svårigheterna, har beräkningen gjorts med viss beaktande av prisförändringarna under motsvarande tid på en fastighet belägen i Sverige.

Skatteverket anser att anskaffningsutgiften vid kapitalvinstberäkningen vid tillämpningen av regeln om fastighets värde den 1 januari 1952 schablonmässigt får beräknas till 10 % av fastighetens värde vid tidpunkten för återlämnandet. Om fastigheten avyttras i nära anslutning till återlämnandet kan avyttringspriset anses motsvara värdet vid återlämnandet.

För den som har erhållit ersättning i form av estniska statsobligationer, eller s.k. "privatiseringskronor" kan 1952 års värde beräknas till en högre kvotdel av ersättningen. Den skattskyldige får i sådant fall beräkna 1952 års värde till 20 % av ersättningen.