Förordning (1983:857) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Italien

1 § Lagen (1983:182) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Italien skall träda i kraft den dag denna förordning träder i kraft och tillämpas beträffande inkomst som förvärvas den 1 januari 1984 eller senare och beträffande förmögenhet som taxeras år 1985 eller senare. Avtalet trädde i kraft den 5 juli 1983.

2 § Vid tillämpningen av dubbelbeskattningsavtalet och det till avtalet fogade protokollet skall iakttas de anvisningar som framgår av bilagorna 1 och 2.

3 § Ärende, som enligt punkt b i det till avtalet fogade protokollet skall avgöras genom ömsesidig överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna, skall på svensk sida handläggas av riksskatteverket. Är sådant ärende av särskild betydelse eller annars av sådan beskaffenhet att det bör avgöras av finansministern, skall dock riksskatteverket med eget yttrande överlämna ärendet till finansdepartementet.

Mot riksskatteverkets beslut enligt denna förordning får talan ej föras.

Övergångsbestämmelser

1983:857

1. Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag då förordningen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

2. Genom förordningen upphävs

a) kungörelsen (1958:312) om tillämpning av ett mellan Sverige och Italien den 20 december 1956 ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning och för reglering av vissa andra frågor beträffande skatter å inkomst och förmögenhet,

b) kungörelsen (1968:526) om tillämpning av tilläggsavtal den 7 december 1965 till avtal mellan Sverige och Italien för undvikande av dubbelbeskattning och för reglering av vissa andra frågor beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, m. m.,

c) kungörelsen (1974:25) om kupongskatt för person som är bosatt i Italien, m. m.

3. De upphävda kungörelserna tillämpas dock fortfarande på inkomst som förvärvas före den 1 januari 1984 och på förmögenhet som taxeras före år 1985.

Bilaga 1

Anvisningar till bestämmelserna i avtalet

till art. 1 och 4

Avtalets bestämmelser är i allmänhet tillämpliga endast på fysiska och juridiska personer som har hemvist i Sverige eller Italien.

Huruvida en fysisk eller juridisk person skall anses ha hemvist i endera staten avgörs i första hand med ledning av lagstiftningen i denna stat. I art. 4 punkterna 2 och 3 regleras fall av s.k. dubbel bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt italienska beskattningsregler anses bosatt i Italien. Vid tillämpningen av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt nämnda avtalsbestämmelser.

Om en fysisk person, som enligt bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) anses bosatt i Sverige, enligt bestämmelserna i artikel 4 punkt 1 anses bosatt i Italien, skall frågan om hans hemvist, oavsett bestämmelserna i artikel 4 punkt 2, avgöras genom överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna (se punkt b i protokollet).

Person, som avses i 69 § kommunalsskattelagen, 17 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 17 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt och som tillhör svensk beskickning eller lönat svenskt konsulat i Italien skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Sverige.

Person, som avses i 70 § 1 mom. kommunalsskattelagen, 18 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt och 18 § lagen om statlig förmögenhets skatt och som tillhör italiensk beskickning eller lönat italienskt konsulat i Sverige, skall vid tillämpningen av art. 4 punkt 1 anses bosatt i Italien.

till art. 2

Avtalet gäller de skatter som anges i art. 2. Angående annan beskattning se dock art. 25 punkt 5 och punkt a i protokollet.

till art. 6

Enligt svensk lagstiftning beskattas inkomst som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av rörelse /jft bl.a. 27 § kommunalskatte lagen (1928:370)/. Inkomst som omfattas av art. 6 beskattas emellertid alltid i den stat där fastigheten är belägen. Denna regel gäller även beträffande royalty från fastighet eller för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralfyndighet, källa eller annan naturtillgång.

Annan royalty beskattas enligt art. 12.

till art. 7

Inkomst av rörelse, som bedrivs från fast driftställe, beskattas i regel enligt art. 7. Vad som förstås med uttrycket "fast driftställe" anges i art. 5.

Om en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige bedriver rörelse från fast driftställe i Italien, får den till driftstället hänförliga inkomsten beskattas i Sverige men italiensk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 24 punkt 2. I fråga om avräkning i vissa fall av högre italiensk skatt än som faktiskt erlagts (art. 24 punkt 7) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 24.

Inkomst av rörelse, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Italien bedriver från fast driftställe i Sverige, beräknas enligt art. 7 punkterna 2-6. Till grund för inkomstbeskattningen bör läggas i första hand den särskilda bokföring som kan ha förts vid det fasta driftstället. I mån av behov skall denna bokföring justeras så, att inkomstberäkningen sker i enlighet med den i punkterna 2 och 3 angivna principen. Med uttrycket "kostnader som uppkommit för det fasta driftställets räkning" i punkt 3 avses enligt punkt c i protokollet sådana kostnader som är hänförliga till det fasta driftställets verksamhet. Avdrag medges för så stor del av huvudkontorets allmänna omkostnader som skäligen kan antas belöpa på det fasta driftstället.

Om beskattning av inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik finns särskilda bestämmelser i art. 8.

till art. 8

Inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik beskattas enligt art. 8 punkt 1 endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning.

till art. 9

Art. 9 innehåller en allmän regel om omräkning av vinstfördelningen mellan företag med intressegemenskap. För Sveriges del kan omräkning vid taxering ske enligt 43 § kommunalskattelagen (1928:370).

Om sådan omräkning sker mellan företag i Sverige och Italien, skall länsstyrelsen anmäla detta till regeringen och i korthet redogöra för vad som förekommit.

till art. 10

1. Vad som förstås med uttrycket "utdelning" anges i art. 10 punkt 3.

2. När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Italien och utdelningen inte är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Italien, iakttas bestämmelserna i andra och trejde styckena.

Om utdelningen uppbärs av aktiebolag eller ekonomisk förening, är utdelningen undantagen från taxering i Sverige i den mån art. 24 punkt 3 föranleder det. De svenska bestämmelserna om befrielse från skattskyldighet för utdelning som avses i art. 24 punkt 3 finns i 54 § kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

I övriga fall beräknas svensk skatt på utdelningens bruttobelopp utan avdrag för italiensk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader och ränta på skuld som belöper på utdelningen. Svensk skatt på utdelningen nedsätts enligt art. 24 punkt 2 genom avräkning av italiensk skatt som tagits ut enligt art. 10 punkt 2. Den italienska skatten får därvid inte överstiga 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a, 10 % av utdelningens bruttobelopp. I fråga om avräkning i vissa fall av högre italiensk skatt än som faktiskt erlagts (art. 24 punkt 7) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 24.

3. När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Italien och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Italien, får italiensk skatt tas ut enligt intern italiensk lagstiftning. Utdelningen skall, om inte annat gäller på grund av art. 24 punkt 3, i detta fall beskattas i Sverige men italiensk skatt på utdelningen avräknas från den svenska skatten enligt art. 24 punkt 2. I fråga om avräkning i vissa fall av högre italiensk skatt än som faktiskt erlagts (art. 24 punkt 7) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 24.

4. När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Italien och utdelningen inte är hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Sverige, tas kupongskatt ut med 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a, 10 % av utdelningens bruttobelopp. Utdelning från svensk ekonomisk förening beskattas i sådant fall enligt 6 § 1 mom. a eller c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt men den statliga inkomstskatten får inte överstiga 15 % eller, i fall som avses i art. 10 punkt 2 a, 10 % av udelningens bruttobelopp. Vid taxering till statlig inkomstskatt för utdelning från svensk ekonomisk förening skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna de uppgifter som behövs för debitering. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning förs över till skattelängden.

Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning tillämpas i övrigt särskilda bestämmelser; se bilaga 2.

Om den som har rätt till utdelningen har fast driftställe eller stadigvarande anordning i Sverige och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, gäller inte ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på utdelning.

till art. 11

1. Vad som förstås med uttrycket "ränta" anges i art. 11 punkt 4.

2. Ränta, som betalas från Italien till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.

Är räntan inte hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning, som den som har rätt till räntan har i Italien, beräknas svensk skatt på räntans bruttobelopp utan avdrag för italiensk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader. Svensk skatt på räntan nedsätts enligt art. 24 punkt 2 genom avräkning av italiensk skatt som tagits ut enligt art. 11 punkt 2. Denna skatt får inte överstiga 15 % av räntans bruttobelopp. I fråga om avräkning i vissa fall av högre italiensk skatt än som faktiskt erlagts (art. 24 punkt 7) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 24.

Är räntan hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan har i Italien, får italiensk skatt tas ut enligt intern italiensk lagstiftning. Italiensk skatt på räntan avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 24 punkt 2. I fråga om avräkning i vissa fall av högre italiensk skatt än som faktiskt erlagts (art. 24 punkt 7) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 24.

3. Ränta, som utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Italien, kan enligt gällande skatteförfattningar inte beskattas i Sverige. Detta gäller dock endast beträffande ränta som utgör inkomst av förvärskällan kapital. Är räntan att hänföra till inkomst av rörelse /jfr punkt 2 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370)/, beskattas räntan i Sverige, under förutsättning att räntan är hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan har i Sverige (art. 11 punkt 5).

till art. 12

1. Beträffande beskattning av sådan royalty som avses i art. 12 punkt 3 gäller följande.

Royalty, som utbetalas från Italien till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här.

Är royaltyn inte hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Italien, beräknas svensk skatt på royaltyns bruttobelopp utan avdrag för italiensk skatt. Avdrag medges dock i vanlig ordning för förvaltningskostnader. Svensk skatt på royaltyn nedsätts enligt art. 24 punkt 2 genom avräkning av italiensk skatt som tagits ut enligt art. 12 punkt 2. Denna skatt får inte överstiga 5 % av royaltyns bruttobelopp. I fråga om avräkning i vissa fall av högre italiensk skatt än som faktiskt erlagts (art. 24 punkt 7) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisnings punkten 2 till art. 24.

Är royaltyn hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Italien, får italiensk skatt tas ut enligt intern italiensk lagstiftning. Italiensk skatt på royaltyn avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 24 punkt 2. I fråga om avräkning i vissa fall av högre italiensk skatt än som faktisk erlagts (art. 24 punkt 7) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 24.

Royalty, som utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Italien, beskattas i Sverige enligt 28 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) jämfört med 2 och 3 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Om inte fall som avses i art. 12 punkt 4 föreligger, får emellertid summan av den statliga och kommunala inkomstskatt som belöper på royaltyn inte överstiger 5 % av royaltyns bruttobelopp. Vid tillämpningen av denna maximeringsregel iakttas bestämmelserna i följande stycke.

Om inkomsttagaren uppbär även annan inkomst från Sverige än royaltyn, anses på royaltyn belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som royaltyn - efter avdrag för kostnader som är hänförliga till royaltyn - utgör av inkomsttagarens sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor. Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna royaltyns bruttobelopp och i förekommande fall den nyss angivna delen av den statliga inkomstskatten samt ange dels att summan av den enligt allmänna regler uträknade och på royaltyn belöpande statliga och kommunala inkomstskatten, skall om den överstiger 5 % av royaltyns bruttobelopp, nedsättas med det överskjutande beloppet, dels att den kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger den statliga inkomstskatten. Längdförande myndighet svarar för att sådan anteckning förs över till skattelängden.

Exempel: En person med hemvist i Italien uppbär sådan royalty som avses i art. 12 punkt 3 från Sverige med ett bruttobelopp av 10 000 kronor. Till royaltyn hänförliga avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära i Sverige skattepliktig nettointäkt av andra i Sverige lokaliserade förvärvs källor med ett belopp av 5 000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 1 000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 500 + 5 000 - 1 000=) 13 500 kronor. I deklarationen antecknas: "Enligt avtalet med Italien skall den statliga resp. den kommunala inkomstskatten nedsättas med det belopp varmed summan av 9 500 av hela den

                                          14 500

statliga inkomstskatten och den kommunala inkomstskatt, som belöper på 9 500 kronor, överstiger 5 % av 10 000 kronor. Den kommunala inkomstskatten får nedbringas endast i den mån det överskjutande beloppet överstiger 9 500 av hela den statliga inkomstskatten."

                    14 500

Har den skattskyldige flera inkomster från utlandet, kan vid avräkningsförfarandet även bestämmelserna i 25 § första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt bli tillämpliga.

2. Royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för nyttjandet av mineralfyndighet, källa eller annan naturtillgång, beskattas enligt art. 6.

till art. 13

Vinst, som en fysisk eller juridisk person med hemvist i Italien förvärvar genom avyttring av fastighet i Sverige, beskattas här (art. 13 punkt 1). Med fastighet i Sverige likställs i fall som anges i art. 13 punkt 5 andelar i bolag vars huvudsakliga tillgångar utgörs av sådan fastighet. Angående tolkningen av art. 13 punkt 5, se punkt d i protokollet. Har italiensk skatt erlagts på vinst som enligt art. 13 punkt 5 beskattas här, avräknas den italienska skatten från svensk skatt enligt bestämmelserna i art. 24 punkt 6 (jfr anvisningspunkten 4 till art. 24). Vidare beskattas i Sverige vinst genom icke yrkesmässig avyttring av lös egendom hänförlig till tillgångar nedlagda i fast driftställe som en person med hemvist i Italien har här (art. 13 punkt 2). Motsvarande gäller i fråga om lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva fritt yrke vilken inkomsttagaren har i Sverige.

Realisationsvinst, som förvärvas av en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas här. Enligt art. 13 punkt 1 får italiensk skatt tas ut på realisationsvinsten, om den avyttrade egendomen utgörs av fastighet i Italien eller, i fall som angivits i art. 13 punkt 5, av andelar i bolag vars huvudsakliga tillgångar utgörs av sådan fastighet. Motsvarande gäller enligt art. 13 punkt 2 i fråga om lös egendom, som ingår i fast driftställe som inkomststagaren har i Italien, eller lös egendom, som ingår i stadigvarande anordning för att utöva fritt yrke vilken inkomsttagaren har i Italien.

Svensk skatt på realisationsvinsten nedsätts, utom i fall som avses i art. 13 punkt 5 (jfr art. 24 punkt 6), enligt art. 24 punkt 2 genom avräkning av den italienska skatt som i enlighet med bestämmelserna i art. 13 påförts samma vinst. I fråga om avräkning i vissa fall av högre italiensk skatt än som faktiskt erlagts (art. 24 punkt 7) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 24.

till art. 14

1. Vad som förstås med uttrycket "fritt yrke" exemplifieras i art. 14 punkt 2.

2. Inkomst av fritt yrke eller annan därmed jämförbar självständig verksamhet beskattas i regel endast i den stat där den skattskyldige har hemvist. Är inkomsten hänförlig till verksamhet, som utövas vid sådan stadigvarande anordning som avses i art. 14 punkt 1, får inkomsten beskattas i den stat där anordningen finns.

Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst av fritt yrke eller annan därmed jämförbar självständig verksamhet vid stadig varande anordning i Italien, får inkomsten beskattas i Sverige men italiensk skatt på samma inkomst avräknas från den svenska skatten enligt art. 24 punkt 2. I fråga om avräkning i vissa fall av högre italiensk skatt än som faktiskt erlagts (art. 24 punkt 7) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 24.

3. Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av idrottsmän, skådespelare, musiker m.fl. se anvisningarna till art. 17.

till art. 15

Inkomst av enskild tjänst får enligt art. 15 punkt 1 i regel beskattas i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel föreskriv i art. 15 punkterna 2 och 3, samt i art. 16, 18, 19, 20 och 21.

Enligt punkt e i protokollet anses Scandinavian Airlines System (SAS) vid tillämpningen av avtalet ha sin verkliga ledning i Sverige.

Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av idrottsmän, skådespelare, musiker m.fl. se anvisningarna till art. 17.

till art. 16

När ett svenskt bolag utbetalar styrelsearvode till en person med hemvist i Italien, beskattas ersättningen i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Har sådan ersättning uppburits av en person med hemvist i Sverige från bolag med hemvist i Italien, får inkomsten beskattas i Sverige men italiensk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 24 punkt 2. I fråga om avräkning i vissa fall av högre italiensk skatt än som faktiskt erlagts (art. 24 punkt 7) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 24.

till art. 17

Inkomst, som teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisions artister, musiker och liknande yrkesutövare samt idrottsmän förvärvar genom sin yrkesverksamhet, beskattas i regel i den stat där verksamheten utövas (art. 17 punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller på grund av anställning. Enligt art. 17 punkt 2 får inkomsten i regel beskattas i den stat där artisten eller idrottsmannen utför arbetet, även om ersättningen utbetalas till en annan person (t.ex. arbetsgivare hos vilken artisten är anställd) än artisten eller idrottsmannen själv. För Sveriges vidkommande iakttas vid tillämpning av art. 17 punkterna 1 och 2 bestämmelserna i 54 § första stycket c kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

till art. 18

Pension på grund av enskild tjänst och annan liknande ersättning beskattas endast i inkomsstagarens hemviststat (art. 18 punkt 1) om inte fall som avses i art. 18 punkt 2 föreligger.

Pension och annan liknande ersättning som utbetalas enligt svensk socialförsäkringslagstiftning till en svensk medborgare med hemvist i Italien får enligt art. 18 punkt 2 beskattas här, men italiensk skatt på inkomsten skall avräknas från den svenska skatten enligt bestämmelserna i art. 24 punkt 6 (jfr anvisningspunkten 4 till art. 24).

Utbetalning till en svensk medborgare med hemvist i Italien på grund av en pensionsförsäkring som har meddelats i Sverige får enligt art. 18 punkt 2 beskattas i Sverige om så kan ske enligt gällande beskattningsregler men italiensk skatt på inkomsten skall avräknas från den svenska skatten enligt bestämmelserna i art. 24 punkt 6 (jfr anvisningspunkten 4 till art. 24).

En italiensk medborgare med hemvist i Sverige, som uppbär utbetalning enligt italiensk socialförsäkringslagstiftning eller på grund av en pensionsförsäkring meddelad i Italien, beskattas i Sverige för sådan inkomst. Har italiensk skatt utgått på inkomsten, skall denna skatt inte avräknas från svensk skatt (jfr art. 24 punkt 6).

till art. 19

Ersättning, med undantag för pension, som utbetalas av någon av staterna, dess politiska eller administrativa underavdelningar eller lokala myndigheter för arbete utfört i allmän tjänst, beskattas enligt huvudregeln i art. 19 punkt 1 a endast i den stat varifrån ersättninge utbetalas. Har arbetet utförts i den andra staten av en person med hemvist i denna stat, beskattas emellertid ersättningen enligt art. 19 punkt 1 b endast i den staten, om mottagaren är medborgare i den staten eller inte fick hemvist där endast för att utföra ifrågavarande arbete.

Pension, som betalas av, eller från fonder inrättade av en av staterna, dess politiska eller administrativa underavdelningar eller lokala myndigheter på grund av allmän tjänst, beskattas enligt art. 19 punkt 2 a i regel endast i denna stat. Om mottgaren av pensionen är medborgare i den andra staten och har hemvist där, beskattas emellertid pensionen enligt art. 19 punkt 2 b endast i denna stat.

Ersättning, däri inbegripen pension, som utbetalas för tjänst utförd i samband med rörelse, som den utbetalande staten, dess politiska eller administrativa underavdelningar eller lokala myndigheter bedrivit, beskattas som inkomst på grund av enskild tjänst enligt art. 15, 16 och 18.

till art. 24

1. Inkomst från Sverige, som uppbärs av en person med hemvist i Italien, beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av övriga artiklar. Detsamma gäller i fråga om förmögenhetstillgång som är belägen i Sverige. Om inkomsten eller förmögenheten beskattas även i Italien, medges lättnad vid den italienska beskattningen enligt art. 24 punkt 4 (jfr punkt f i protokollet). Undantag från denna regel gäller enligt art. 24 punkt 6; se anvisningspunkten 4 nedan.

2. Inkomst från Italien, som uppbärs av en person med hemvist i Sverige, tas med vid taxering i Sverige med undantag för utdelning i vissa fall från bolag i Italien. I fråga om utdelning se punkt 2 andra stycket och punkt 3 av anvisningarna till art. 10. Likaså tas förmögenhetstillgång, som är belägen i Italien, med vid taxering till svensk förmögenhetskatt. Svensk skatt på inkomsten eller förmögenheten sätts ned genom avräkning enligt art. 24 punkt 2, om inte fall föreligger som anges i anvisningspunkten 3 eller i art. 13 punkt 5 resp. art. 18 punkt 2 (jfr art. 24 punkt 6).

Svensk inkomstskatt beräknas på inkomstens bruttobelopp utan avdrag för italiensk skatt som omfattas av avtalet. Avdrag medges i vanlig ordning för kostnader som hänför sig till inkomsten. Från den sålunda beräknade svenska skatten avräknas enligt art. 24 punkt 2 ett belopp motsvarande den italienska skatt som belöper på inkomsten. Beträffande storleken av italiensk skatt på utdelning, ränta och royalty hänvisas till anvisningspunkten 2 till art. 10, anvisningspunkten 2 till art. 11 och anvisningspunkten 1 till art. 12. Vidare iakttas att i fall som avses i art. 24 punkt 7 högre italiensk skatt skall avräknas än vad som utgått på inkomsten i fråga. Har italiensk skatt enligt avtalet tagits ut på inkomst av rörelse som har bedrivits i Italien, iakttas att inkomsten beräknats enligt art. 7.

Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det beskattningsår, för vilket inkomsten resp. förmögenheten tas upp till beskattning, förete bevis eller annan utredning om den italienska skatt som har påförts inkomsten resp. förmögenheten eller som skulle ha påförts inkomsten om skattebefrielse eller skattenedsättning som avses i föregående stycke inte hade medgivits.

Avräkning av italiensk inkomstskatt får ske med belopp motsvarande högst summan av de svenska skatter som belöper på inkomsten. Vid tillämpningen av denna regel anses på inkomsten från Italien belöpa så stor andel av hela den statliga inkomstskatten som inkomsten - efter avdrag för kostnader - utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor som skall taxeras i samma kommun som inkomsten från Italien.

Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten. Föreslår ej denna, avräknas återstoden från kommunal inkomstskatt som belöper på inkomsten.

Taxeringsnämnd skall i deklaration anteckna motvärdet i svenska kronor av den italienska skatten på inkomsten och ange att avräkning skall ske med detta skatteblopp, dock högst med beloppet av de svenska skatterna på inkomsten. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om avräkning görs i skattelängden.

Exempel: En person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av fastighet i Italien med ett belopp av 10 000 kronor. På inkomsten antas belöpa italiensk skatt med ett belopp av 1 500 kronor. Avdragsgilla kostnader uppgår till 500 kronor. Den skattskyldige antas vidare uppbära nettointäkter av i Sverige lokaliserade förvärvskällor med ett belopp av 90 000 kronor och vid taxeringen till statlig inkomstskatt åtnjuta allmänna avdrag med 10 000 kronor. Den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten blir sålunda (9 500 + 90 000 - 10 000=) 89 500 kronor. I deklarationen antecknas: "Avräkning från inkomstskatt enligt avtalet med Italien skall ske med 1 500 kronor, dock högst med summan av den kommunala inkomstskatt som belöper på 9 500 kronor, och 9 500 av hela den statliga inkomstskatten. 99 500

Avräkning sker i första hand från den statliga inkomstskatten."

Har den skattskyldige flera inkomster från utlandet, kan vid avräkningsförfarandet även bestämmelserna i 25 § första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt bli tillämpliga.

3. Om en person med hemvist i Sverige uppbär inkomst som enligt art. 8 punkt 1, art. 13 punkt 3 eller art. 19 punkt 1 a eller punkt 2 a skall beskattas endast i Italien, medtas inkomsten vid taxering i Sverige. Statlig och kommunal inkomstskatt uträknas i vanlig ordning. De sålunda uträknade inkomstskatterna sätts ned med ett belopp motsvarande den del av inkomstskatterna som vid en proportionell beräkning belöper på den inkomst som enligt avtalet skall beskattas endast i Italien. Motsvarande gäller i fråga om förmögenhet som enligt art. 23 punkt 3 skall beskattas endast i Italien.

Exempel: En italiensk medborgare med hemvist i Sverige uppbär pension från italienska staten med ett belopp som efter avdrag för kostnader motsvarar 10 050 kronor. Den skattskyldige antas uppbära i Sverige skattepliktiga nettointäkter av andra förvärvskällor med 50 000 kronor samt åtnjuta allmänna avdrag och grundavdrag med 4 500 kronor resp. 7 500 kronor. Den beskattningsbara inkomsten blir statligt (10 050 + 50 000 - 4 500=) 55 500 kronor och kommunalt (10 050 + 50 000 - 4 500 - 7 500=) 48 000 kronor, sedan avrundning skett. Hade pensionen inte medräknats skulle den beskattningsbara inkomsten ha blivit statligt (50 000 - 4 500=) 45 500 kronor och kommunalt (50 000 - 4 500 - 7 500=) 38 000 kronor. Den statliga och kommunala inkomstskatten, beräknad på 55 500 resp. 48 000 kronor, nedsätts med 55 500 - 45 500 resp. 48 000 - 38 000.

     55 500                 48 000

I fall som nu nämnts skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna grunden för uträkningen av inkomstskatterna resp. förmögenhetskatten. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om nedsättning görs i skattelängden.

4. När en person med hemvist i Italien uppbär inkomst som avses i art. 13 punkt 5 och art. 18 punkt 2 beskattas inkomsten i Sverige men italiensk skatt på inkomsten avräknas enligt art. 24 punkt 6 från den svenska skatten. Därvid gäller i tillämpliga delar anvisningspunkten 2 ovan. Avräkningsbeloppet får enligt art. 24 punkt 6 inte överstiga den svenska skatten på inkomsten.

till art. 25

Av art. 25 punkt 2 följer att bolag i Italien inte får påföras förmögenhetskatt i Sverige. Bestämmelsen innebär ett undantg från regeln i 6 § 1 mom. första stycket c lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Bilaga 2

Anvisningar om kupongskatt, m.m.

Kupongskatt för person med hemvist i Italien

1. Den som enligt lagen (1983:182) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Italien har hemvist i Italien kan, under de förutsätt ningar som anges i art. 10 i avtalet, få nedsättning av den skatt på utdelning som annars skulle utgå enligt kupongskattelagen (1970:624).

2. Om rätt till nedsättning föreligger enligt art. 10 i avtalet, tas kupongskatt ut efter den skattesats som anges där. I övrigt skall den som betalar utdelningen tillämpa bestämmelserna i kupongskatte lagen (1970:624) och kupongskattekungörelsen (1971:49).

Sålunda gäller att uppgifter enligt 14 § kupongskattelagen (1970:624) skall lämnas då det är fråga om utdelning från aktiebolag eller aktiefond som avses i 13 § samma lag. Som ytterligare förutsättning för nedsättning av kupongskatten på sådan utdelning gäller att utbetalaren genom intyg av italiensk myndighet eller bank i Italien visar att den utdelningsberättigade har hemvist i Italien.

3. har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige skall erlägga enligt lagen (1983:182) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Italien, kan den skattskyldige få ut det för högt uttagna beloppet (restitution) efter ansökan hos riksskatteverket enligt 27 § kupongskattelagen (1970:624).

4. Riksskatteverkets beslut i ärende om resititution får överklagas på det sätt som anges i 29 § kupongskattelagen (1970:624).

Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk förening till person med hemvist i Italien.

5. Den som enligt lagen (1983:182) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Italien har hemvist i Italien och som enligt 6 § 1 mom. a) och c) lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är skattskyldig i Sverige för utdelning på andel i svensk ekonomisk förening kan erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt enligt art. 10 i avtalet under de förutsättningar som anges där.

6. Ansökan om nedsättning görs hos den taxeringsnämnd som taxerar den utdelningsberättigade till statlig inkomstskatt för det år då utdelningen beskattas eller, om taxeringsnämndens arbete beträffande taxeringen detta år avslutats, hos den domstol som handlägger besvär över nämnda taxering. Ansökan bör göras före utgången av tredje kalenderåret efter det då utdelningen blev tillgänglig för lyftning.

I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade genom intyg från italiensk myndighet eller bank i Italien visa att han har hemvist i Italien.

7. Beslut i ärende som avses i punkt 6 får överklagas på det sätt som anges i taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen (1971:291).