Områden: Fastighetstaxering
Datum: 2004-10-04
Dnr: 130 570562-04/111
Nytt: 2018-12-03
Detta ställningstagande upphör att gälla och ersätts av ställningstagandet Prästlönefastigheter, dnr 202 498816-18/111.
Förutsättning för att prästlönefastigheter skall undantas från skatteplikt enligt 3 kap 4 § första stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, är att dessa till övervägande del används i ägarens verksamhet som sådan dvs. dess religiösa verksamhet. Härmed avses inte boende.
Prästlönefastigheter utgör tillsammans med prästlönefonder s.k. prästlönetillgångar. Dessa utgör särskilda rättsubjekt men förvaltas av Svenska kyrkan. Huvuddelen av tillgångarna har medeltida ursprung och har tillkommit genom gåvor och donationer från enskilda eller genom andra tillskott från församlingsbor. Syftet är att dessa tillgångar skall bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse.
Dessa fastigheter har fram till och med 1999 indelats som specialbyggnader och därvid undantagits från skatteplikt. Genom den s.k. relationsändringen skiljdes Svenska kyrkan från staten vid årsskiftet 1999/2000. Relationsändringen har skett genom en rad ändringar i gällande lagar. Även nya lagar har tillkommit.
Frågan gäller vilka förutsättningar som skall föreligga för att prästlönefastigheter skall undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 4 § första stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL.
Efter ändring i FTL till följd av relationsändringen får frågan om eventuell skattefrihet för prästlönefastigheter bedömas med stöd av 3 kap. 4 § FTL. I första stycket stadgas bl.a. att byggnad samt tomtmark och övrig mark som hör till byggnaden, vilken ägs av någon av de uppräknade institutionerna, skall undantas från skatteplikt om den till övervägande del används i ägarnas verksamhet såsom sådana. Dessutom gäller enligt 2 kap. 3 § FTL att byggnadstypen skall bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på.
Jämför även RÅ 2003 not 214.
Prästlönefastigheter utgör egendom som genom sitt syfte och förvaltning har ett mycket nära samband med Svenska kyrkan. Frågan om eventuell skattefrihet för prästlönefastigheter måste därför, trots att de tillsammans med prästlönefonder är självständiga rättssubjekt, bedömas utifrån den omfattning dessa används i Svenska kyrkans religiösa verksamhet. Vid blandad användning, t.ex. pastorsexpedition och bostad, tillämpas övervägandeprincipen enligt 2 kap. 3 § FTL. Används en sådan fastighet till övervägande del för ändamål som kan inrymmas i den religiösa verksamheten skall fastigheten undantas från skatteplikt enligt 3 kap. 4 § första stycket FTL. Med sådan verksamhet avses däremot inte boende. Om boendefunktionen överväger torde byggnaden i stället indelas som småhus eller hyreshus.