Tvist om bättre rätt till utmätt lös egendom

Hovrättens för Nedre Norrland dom 2008-10-22 i mål T 398-08

Saken

Sedan KFM med stöd av presumtionsreglerna i utsökningsbalken utmätt två fordon och utmätningen överklagats av tredje man (ett inkassobolag) som påstod bättre rätt till fordonen väckte inkassobolaget, efter föreläggande, talan mot utmätningssökanden (staten) och utmätningsgäldenären.

Inkassobolaget anförde att inkassobolaget köpt tre fordon i syfte att leasa ut dem till ett englandsbolag, ett bolag som företräddes av gäldenären. I två köpehandlingar rörande fordonen stod inkassobolaget angivet som köpare. I en tredje köpehandling stod gäldenären angiven som köpare. Att gäldenären stod angiven som köpare berodde enligt inkassobolaget på misstag. Samtliga fordon stod upptagna som tillgång i inkassobolagets bokföring. Inkassobolaget åberopade viss utredning för att styrka hur fordonen hade betalats. Vidare åberopades leasingavtal.

Staten gjorde gällande att leasingavtalen var upprättade för skens skull, några leasingavgifter hade inte betalats trots att leasingavtalen var tre år gamla. Staten påstod även att gäldenären själv och med egna medel betalat fordonen.

Utmätningsgäldenären medgav inkassobolagets talan.

Hovrätten konstaterade att gäldenären hade fordonen i sin besittning när de utmättes varför han skulle anses vara ägare till dessa. Denna presumtion kan brytas om det förebringas sådan utredning att det framgår att tredje man är ägare till egendomen. I en rättegång om bättre rätt till egendom bör en mer ingående och nyanserad prövning ske än som sker i utsökningsmål hos KFM.

Efter en värdering av de omständigheter och den bevisning som parterna åberopat fann hovrätten att inkassobolaget inte styrkt att bolaget hade bättre rätt till fordonen.

Högsta domstolen har 2009-01-09, mål T 4811-08, inte funnit skäl att meddela prövningstillstånd.

Skatteverkets kommentar

Domen visar hur bevisbördan fördelas mellan parterna i en tvist om bättre rätt till utmätt lös egendom. Domen ger även exempel på omständigheter och bevisning som Skatteverket bör kunna åberopa för att uppnå framgång i en sådan tvist.

Lagrum

4 kap. 18 och 20 §§ utsökningsbalken (1981:774)