Områden: Mervärdesskatt
Datum: 2014-01-27
Dnr: 131 740375-13/111
Nytt: 2017-07-12
Detta ställningstagande upphör att gälla och ersätts av ställningstagandet Omsättning med mera vid idrottstävlingar, dnr 202 294278-17/111.
En idrottsutövare som bedriver sin tävlingsverksamhet som en ekonomisk verksamhet är en beskattningsbar person. Det spelar inte någon roll i vilken företagsform verksamheten bedrivs.
De tjänster som omsätts i en sådan verksamhet är normalt skattepliktiga och verksamheten medför skattskyldighet till mervärdesskatt. Om tjänsterna tillhandahålls en annan beskattningsbar person är de normalt omsatta inom landet om köparen har sitt säte eller ett fast etableringsställe här i landet.
De ersättningar som företaget får för idrottsutövarens tävlingsverksamhet eller för olika reklamtjänster ska beskattas enligt skattesatsen 25 procent.
Avdragsrätt finns för ingående skatt på företagets inköp till den del som inköpen kan hänföras till verksamhet som medför skattskyldighet.
Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet med samma namn daterat 2011-01-25, dnr 131 38080-11/111, samt avsnitt 4.4 i det upphävda ställningstagandet ”Yrkesmässig verksamhet vid innehav av näringsfastighet m.m. samt fråga om sponsorbidrag” daterat 2007-06-29, dnr 131 604139-06/111. Det nya ställningstagandet innebär inte någon ändring i sak.
Begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet har införts i mervärdesskattelagen (1994:200), ML, den 1 juli 2013. Därför görs en uppdatering av Skatteverkets ställningstagande om en idrottsutövares verksamhet bedriven som företag.
Mervärdesskatt ska betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap (1 kap. 1 § första stycket ML).
Skyldig att betala mervärdesskatt är enligt huvudregeln den som omsätter varan eller tjänsten (1 kap. 2 § första stycket 1 ML).
Med beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat. Anställda och andra personer anses inte bedriva verksamhet självständigt i den mån de är bundna till en arbetsgivare av ett anställningsavtal eller av ett annat rättsligt förhållande som skapar ett anställningsförhållande när det gäller arbetsvillkor, lön och arbetsgivaransvar. Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav ska särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet (4 kap. 1 § ML).
Mervärdesskatt ska tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat anges. Mervärdesskatt ska dock tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för omsättning av sådana tjänster inom idrottsområdet som skulle kunna undantas från skatteplikt (7 kap. 1 § första stycket och tredje stycket 10 ML).
Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster varigenom någon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Från skatteplikt undantas vidare omsättning av tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten om dessa tjänster omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten.
Undantaget från skatteplikt gäller endast om tjänsterna omsätts av staten eller en kommun eller av en förening i de fall verksamheten inte anses som ekonomisk enligt 4 kap. 8 § ML (3 kap. 11 a § första stycket ML). Undantaget från skatteplikt inom idrottsområdet har utformats efter förebild av motsvarande bestämmelser om undantag från skatteplikt för vissa tjänster m.m. i mervärdesskattedirektivet. Enligt direktivet ska medlemsstaterna från skatteplikt undanta vissa tjänster som är nära kopplade till idrottslig eller fysisk träning som tillhandahålls av organisationer utan vinstsyfte till personer som ägnar sig åt idrott eller fysisk träning. Reducerad skattesats får tillämpas för tillträde till sportevenemang och utnyttjande av sportanläggningar (jfr artikel 132.1 m samt Bilaga III, punkt 13 och 14 mervärdesskattedirektivet).
Enligt huvudregeln är en tjänst som tillhandahålls en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap omsatt inom landet om den beskattningsbara personen antingen har sitt säte här i landet eller har ett fast etableringsställe till vilket tjänsten tillhandahålls. Om tjänsten tillhandahålls ett fast etableringsställe som den beskattningsbara personen har i ett annat land är tjänsten omsatt utomlands (5 kap. 5 § första stycket ML och artikel 44 mervärdesskattedirektivet).
En tjänst i form av tillträde till ett idrottsligt evenemang är omsatt inom landet om evenemanget faktiskt äger rum i Sverige. Detsamma gäller för tjänster i anknytning till tillträdet (5 kap. 11 a § ML och artikel 53 mervärdesskattedirektivet).
Avdragsrätt föreligger för ingående skatt som hänför sig till kostnader i verksamhet som medför skattskyldighet (8 kap. 3 § ML).
I den mån varor och tjänster används för den skattskyldiga personens beskattade transaktioner, ska denne ha rätt att göra avdrag för mervärdesskatt på varor eller tjänster som tillhandahållits, eller kommer att tillhandahållas, till honom av en annan skattskyldig person (artikel 168 mervärdesskattedirektivet).
Vid bedömningen av om en verksamhet är ekonomisk ska en samlad bedömning av alla relevanta objektiva omständigheter göras i varje enskilt fall. Det spelar inte någon roll om verksamheten bedrivs till exempel i en enskild firma eller i ett aktiebolag.
Idrottutövare kan ofta få ersättning både för tävlande och för reklamtjänster. I de fall då en idrottsutövare tillhandahåller reklamtjänster i samband med sin idrottsliga tävlingsverksamhet ska det anses handla om en enda verksamhet. Ett sådant exempel är när en idrottsutövare vid sitt tävlande bär kläder med reklam för ett företag eller en produkt. Någon uppdelning i reklamverksamhet respektive tävlingsverksamhet ska då inte göras. Vid bedömningen av om verksamheten är en ekonomisk verksamhet ska både ersättning för utförda reklamtjänster och ersättning i form av prispengar och liknande beaktas.
För att inkomster i form av sponsorbidrag ska anses utgöra ersättning för reklamtjänster krävs att det finns ett direkt samband mellan sponsorbidraget och reklamtjänster som tillhandahålls av idrottsutövaren. Om ett sponsorbidrag ges utan att det finns något sådant direkt samband mellan sponsorbidraget och priset för en reklamtjänst är det inte fråga om någon ersättning för tillhandahållna tjänster.
De tillhandahållanden mot ersättning som en idrottsutövare gör i sin verksamhet omfattas normalt av skatteplikt. Det kan vara fråga om exempelvis reklamersättning, ersättningar för deltagande i olika tävlingar eller ersättning i form av tävlingsvinster. De omsättningar i företaget som avser tävlingsverksamhet och reklam beskattas enligt skattesatsen 25 procent. Inom idrottsområdet är skattesatsen 6 procent tillämplig bara på entréavgifter till idrottsevenemang och när någon betalar för att få utöva idrottslig verksamhet. Detta ställningstagande behandlar den omvända situationen, att idrottsutövaren får betalt för att delta i idrottslig verksamhet. Skattesatsen 6 procent är därför inte tillämplig.
När en idrottsutövare får betalt för att delta i en tävling omfattas tjänsten av huvudregeln för omsättningsland. Det innebär att tjänsterna är omsatta inom landet om de tillhandahålls en beskattningsbar person som har sitt säte eller ett fast etableringsställe till vilket tjänsten tillhandahålls i Sverige. Detsamma gäller för reklamtjänster.
Avdragsrätt finns för ingående skatt på de förvärv som idrottsutövaren gör i sin verksamhet som medför skattskyldighet.
För det fall endast en del av idrottsutövarens verksamhet ingår i den ekonomiska verksamheten kan endast förvärv avseende denna del av verksamheten medföra avdragsrätt. Detta innebär att ingående skatt på förvärv avseende annan verksamhet, som inte är ekonomisk, inte är avdragsgill.
Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet med samma namn daterat 2011-01-25, dnr 131 38080-11/111, samt avsnitt 4.4 i det upphävda ställningstagandet ”Yrkesmässig verksamhet vid innehav av näringsfastighet m.m. samt fråga om sponsorbidrag” daterat 2007-06-29, dnr 131 604139-06/111. Det nya ställningstagandet innebär inte någon ändring i sak.