Beskattning av ersättningar från CERN

1 Sammanfattning

Skatteverket anser att anställningsinkomst från CERN, som mottas av en obegränsat skattskyldig, ska beskattas enligt IL:s bestämmelser. Det finns inget stöd för att undanta dessa inkomster från beskattning i Sverige även om samma inkomster beskattas enligt CERN:s interna beskattningssystem.

Skatteverket anser inte att den skatt som betalats till CERN kan avräknas enligt de bestämmelser som finns i AvrL.

2 Bakgrund och frågeställning

CERN är en europeisk organisation för kärnforskning med totalt 20 medlemsstater, bland dem Sverige. CERN:s laboratorium ligger utanför Genève på gränsen mellan Schweiz och Frankrike. Verksamheten startade 1953.

Vid 2006 års inkomsttaxering har en medborgare yrkat att hans inkomst från anställningen vid CERN ska undantas från svensk inkomstbeskattning. Han har därvid hänvisat till att CERN retroaktivt infört ett "internt beskattningssystem" för samtliga anställda från och med den 1 januari 2005. En nationell beskattning av anställningsinkomsten skulle därmed inte vara tillåten. Hänvisningar har bl.a. gjorts till Protocol on the Privileges and Immunities of the European Organization for Nuclear Research från den 18 mars 2004 och till 1953 års CERN-konvention. Fråga har därför ställts om den anställningsinkomst som en obegränsat skattskyldig fått från CERN ska undantas vid svensk beskattning med stöd av åberopade dokument eller om lindring i en eventuell dubbelbeskattning kan göras på annat sätt.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 1953 års CERN-konvention

Den 1 juli 1953 träffades en överenskommelse angående upprättande av en europeisk organisation för kärnforskning. Ändringar i denna överenskommelse har beslutats därefter. Sverige är en av de stater som anslutit sig. Överenskommelsens innehåll återfinns i SÖ 1970:57. Denna överenskommelse benämns 1953 års CERN-konvention i denna skrivelse.

Av artikel IX i 1953 års CERN-konvention framgår bl.a. att organisationen och medlemsstaternas representanter i rådet, medlemmarna av varje underorgan samt generaldirektörerna och medlemmarna av organisationen och varje berörd medlemsstat åtnjuter de privilegier och den immunitet som må anses vara erforderliga för fullgörandet av organisationens uppgifter. Av artikel X kan bl.a. utläsas vilka åtgärder som ska vidtas vid ändringar.

1953 års CERN-konvention innehåller inga regleringar som medför en nationell skattebefrielse för anställningsinkomster från CERN. Detta har medfört att värdländerna Schweiz och Frankrike har haft möjligheten att ta ut skatt på anställningsinkomster. 1953 års CERN-konvention och dess innehåll har inte heller förhindrat övriga medlemsstater från att nationellt beskatta de personer som fått ersättningar från CERN.

The Protocol on the Privileges and Immunites for the European Organization for Nuclear Research från den 18 mars 2004 innehåller regleringar som är avsedda att förhindra en nationell beskattning av anställningsinkomster från CERN, jfr artikel 10. Av artikel 21 framgår hur medlemsstaterna ska ansluta sig till protokollet. Sverige har dock inte anslutit sig.

CERN:s styrelse har den 15 september 2005 beslutat om införandet av ett internt beskattningssystem som även medför ett hinder mot en nationell beskattning av anställningsinkomster från CERN. Detta var avsett att gälla med retroaktiv verkan från den 1 januari 2005. Modellen för det interna beskattningssystemet har sammanfattningsvis följt de system som tillämpas av andra internationella organisationer. Styrelsens beslut grundas på artikel IX i 1953 års CERN-konvention. Styrelsebeslutet uppmanar därvid medlemsstaterna att inte beskatta de anställda vid CERN för deras anställningsinkomster från organisationen.

3.2 Bestämmelser om sexmånadersregeln i IL samt förarbetsuttalanden

Enligt 3 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229),IL, är en obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han vistas utomlands i minst sex månader inte skattskyldig för inkomsten av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet.

Sexmånadersregeln infördes år 1985 (prop. 1984/85:175) och ändrades vid 1990 års skattereform (prop. 1989/90:110). Ur prop. 1989/90:110 sid.385 f . har följande uttalande hämtats.

"Skälen för att införa den tidigare ettårsregeln var att man härigenom på ett enkelt sätt kunde förhindra att den skattskyldige skulle bli beskattad för samma inkomst både i Sverige och i det land där arbetet utfördes och att man på så sätt kunde förenkla det praktiska taxeringsarbetet och dessutom ge den enskilde möjlighet att klart bedöma skattesituationen. Dessa skäl äger alltjämt giltighet. Däremot syftar inte reglerna om skattefrihet för lön vid utlandstjänstgöring till att subventionera svensk export av varor och tjänster vilket ibland har hävdats."

"Med hänsyn till att det är fråga om i Sverige bosatta personer som är oinskränkt skattskyldiga här bör skattebefrielse medges endast då skattskyldighet för samma inkomst uppkommer också i ett annat land. Det är vidare angeläget att den beskattningsrätt som kan ha tillagts Sverige i dubbelbeskattningsavtal också kan utnyttjas. Kravet på att arbetsgivaren skall bedriva näringsverksamhet från fast driftställe bör därför ersättas av ett krav på faktisk beskattning i verksamhetslandet."

3.3 Bestämmelser i AvrL

Av 1 § lag (1986:468) om avräkning för utländsk skatt, AvrL framgår bl.a. följande. Den som är obegränsat skattskyldig och som haft intäkt som har medtagits vid taxeringen enligt IL är berättigad till avräkning. Detta förutsatt att han beskattats i utländsk stat för intäkten och att intäkten enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra därifrån.

4 Skatteverkets bedömning

Skatteverket anser att anställningsinkomst från CERN, som mottas av en obegränsat skattskyldig, ska beskattas enligt IL:s bestämmelser. Det finns inget stöd för att undanta dessa inkomster från beskattning i Sverige även om samma inkomster beskattas enligt CERN:s interna beskattningssystem.

Sverige är en av de stater som anslutit sig till 1953 års CERN-konvention. Sverige är därför en av medlemsstaterna. Konventionen innehåller dock inte några bestämmelser som uttryckligen förhindrar Sverige från att beskatta en anställningsinkomst från CERN som en obegränsat skattskyldig haft.

Sverige är dock inte part och därmed inte heller bundet av bestämmelserna som medför en nationell skattelättnad i Protocol on the Privileges and Immunities of the European Organization for Nuclear Research från den 18 mars 2004. Eftersom Sverige inte är part i avtalet har det heller inte införlivats i svenskt rätt.

Det beslut som fattats av CERN:s styrelse den 15 september 2005 om ett internt beskattningssystem är inte rättsligt bindande för Sverige. Styrelsebeslutets innehåll har inte heller på något sätt implementerats i svensk lagstiftning.

Skatteverket anser inte att sexmånadersregelns utformning i 3 kap. 9 § IL kan medföra att anställningsinkomsten från CERN ska undantas från beskattning. Skatteverket anser inte att lagtextens ordalydelse är möjlig att applicera på situationen som uppkommer då en internationell organisation beslutar sig för att inrätta ett internt beskattningssystem. Skatteverket anser inte heller att förarbetsuttalandena ger stöd för en sådan tillämpning av sexmånadersregeln.

Skatteverket anser inte att det är möjligt att avräkna den skatt som betalats till CERN:s interna beskattningssystem enligt de bestämmelser som finns i AvrL. Här är det inte fråga om en sådan skatt för vilken personen beskattats i en utländsk stat och som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten ska anses härröra därifrån.