Ägare till prästbostäder

1 Sammanfattning

Ägaren till en prästbostad ska inte uttagsbeskattas för hyresupplåtelsen även om bostadsytan är större än 100 kvm så länge som erhållen hyra för bostaden motsvarar marknadsvärdet för 100 kvm.

2 Bakgrund och frågeställning

Prästbostäder ägs av det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan och dess självständiga organisatoriska delar. För närvarande finns omkring 500 tjänstebostäder för präster i Sverige

I skattelagstiftningen finns inga särskilda bestämmelser om värdering av bostadsförmån. Förmånen ska vid inkomsttaxeringen värderas till marknadsvärdet enligt allmänna värderingsregler.

Fråga har ställts om ägaren till en prästbostad ska uttagsbeskattas för hyresupplåtelse när hyran för bostaden motsvarar marknadsvärdet för 100 kvm och då prästbostaden har en bostadsyta som överstiger 100 kvm.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 22 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL avses med uttag ur näringsverksamhet att den skattskyldige överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat. I 4 § samma kapitel anges att bestämmelserna om uttag av en tillgång tillämpas också på uttag av en tjänst om värdet av tjänsten är mer än ringa.

I Skatteverkets meddelande SKV M 2009:28 anges följande när det gäller värdering av bostadsförmåner för präster. "Det finns inga särskilda regler om värdering av bostadsförmån för präster, vilken dock av hävd begränsats till100 kvadratmeter . I fråga om bostadsförmån för präster har Skatteutskottet i sitt betänkande SkU 1997/98:4 s. 24 anfört följande: "Den begränsning till en boyta på 100 kvadratmetersom i praktiken tillämpats i fråga om präster får ses som praktisk lösning till följd av prästernas särskilda tjänsteförhållanden och prästgårdarnas allmänna beskaffenhet. Lösningen bör också ses mot bakgrunden att hyresvillkoren bestämts i särskild ordning med utgångspunkten att uppnå en marknadsmässig hyra för en normalbostad"."

4 Skatteverkets bedömning

Skatteutskottets gjorda uttalande att förmånsvärdet för prästbostäder aldrig bör beräknas på en bostadsyta på mer än 100 kvm gäller fortfarande. Skatteverkets bedömning är att detta medför att de upplåtna prästbostäderna aldrig bör anses ha ett högre marknadsvärde än en normal bostadsyta på 100 kvm. Därmed får en prästbostad anses upplåten till det marknadsmässiga värdet om hyran utgör ersättning för 100 kvm trots att den faktiska bostadsytan är större.

Mot bakgrund av ovanstående är det Skatteverkets uppfattning att Svenska kyrkan och dess självständiga organisatoriska delar som ägare till prästbostäder inte ska uttagsbeskattas för hyresupplåtelse om erhållen hyra i det enskilda fallet motsvarar marknadsvärdet för 100 kvm. Ägaren bör då inte anses ha tillhandahållit någon hyrestjänst under marknadsvärdet till hyresgästen.