Näringsverksamhet – utgifter för vissa anläggningar på allmän mark

1 Sammanfattning

Avdrag för utgifter för väg, rondell, påfart etc. på allmän mark som fastighetsägare bekostar medges enligt bestämmelserna för markanläggningar.

2 Bakgrund och frågeställning

Fråga har uppkommit hur utgifter för väg på allmän mark ska behandlas. I samband med byggnation av exempelvis köpcentrum förekommer det att ägaren till köpcentret får bekosta väg på allmän mark fram till centret. Vägen hänförs till det allmänna vägnätet. Någon äganderätt till vägen föreligger därför inte för ägaren av köpcentret.

3 Gällande rätt m.m.

Enligt 20 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, avses med markanläggningar anordningar eller anläggningar som inte är byggnader eller inventarier och som är avsedda att användas i fastighetsägarens näringsverksamhet, t.ex. vägar, kanaler, hamninlopp, parkeringsplatser, fotbollsplaner och planteringar.

Enligt 20 kap. 9 § IL finns i 19 kap. 26-29 §§ bestämmelser om nyttjanderättshavares anskaffning av markanläggningar.

Enligt 19 kap. 26 § IL ska en nyttjanderättshavare, om denne har utgifter för ny-, till- eller ombyggnad eller annan liknande förbättring av en fastighet som han innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som utförs, dra av dessa utgifter genom årliga värdeminskningsavdrag.

I RÅ 1970:26 (förhandsbesked) har kostnaderna för fördjupning av inseglingsränna till hamn, även till den del de nedlagts på allmänt vattenområde, ansetts avdragsgilla enligt bestämmelserna om markanläggningar. Regeringsrätten yttrade följande. Ifrågavarande muddringsarbete på allmänt vatten har varit nödvändigt för att muddringsarbetet på bolagets vattenområde skulle kunna nyttiggöras. Bolaget har oinskränkt rätt att trafikera den sålunda fördjupade inseglingsrännan även till den del den är belägen på allmänt vatten. Arbetet får anses ha i sin helhet tillfört bolagets hamnanläggning ökat värde med belopp, som icke understiger kostnaderna för arbetet.

I RÅ 1972 Fi. 53 (förhandsbesked) behandlades också fördjupning av farled till en kajanläggning. Farleden kunde användas även av andra. Utgången blev densamma som i RÅ 1970:26.

4 Skatteverkets bedömning

Enligt ovan nämnda rättsfall har kostnaderna för fördjupad inseglingsränna ansetts avdragsgilla enligt bestämmelserna för markanläggning. Som grund för sitt ställningstagande i RÅ 1970:26 angav Regeringsrätten att muddringsarbetet på allmänt vatten var nödvändigt för att muddringsarbetet på bolagets vattenområde skulle kunna nyttiggöras och att bolaget har oinskränkt rätt att trafikera den fördjupade inseglingsrännan på allmänt vatten. Vidare angav Regeringsrätten att hamnanläggningen får genom arbetet anses ha ökat i värde. Motsvarande förhållanden får enligt Skatteverkets mening anses gälla för exempelvis ett köpcentrums anläggningar genom att anlägga en väg dit.

Om en skattskyldig anlägger väg, rondell, påfart etc. på allmän mark och anläggningen hänförs till det allmänna vägnätet så innebär detta enligt Skatteverkets uppfattning att denne inte innehar marken med nyttjanderätt i den mening som anges i 19 kap. 26 § IL.

Oaktat att varken äganderätt eller sådan nyttjanderätt som avses i 19 kap. 26 § IL föreligger till den mark på vilken anläggningen anläggs anser Skatteverket att övervägande skäl talar för det synsätt som Regeringsrätten kommit till i RÅ 1970:26. Avdrag för utgifter för väg, rondell, påfart etc. på allmän mark ska därför medges enligt bestämmelserna för markanläggningar.