Kultursponsring

 Skatteverket har i "Riktlinjer, avdragsrätt för sponsring", 2005-06-27, behandlat frågor kring sponsorers avdragsrätt för sponsorbidrag. Riktlinjerna initierades av Regeringens skrivelse 2003/04:175, Avdragsrätt för s.k. sponsring. Regeringens slutsats i skrivelsen var att det inte bör införas särskilda regler som tar sikte på avdrag för sponsringsutgifter.

 I det följande sammanfattas reglerna rörande s.k. kultursponsring.

 När avdragsrätt för sponsring diskuteras är det viktigt att utgångspunkten och definitionen av begreppet sponsring är gemensam. Skatteverket använder den definition som angavs av regeringsrätten i RÅ 2000 ref. 31 I (Procordia) "Med sponsring förstås i regel att ett företag (sponsorn) lämnar ekonomiskt stöd till en verksamhet av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur". 

 I regeringens skrivelse, 2003/04:175, anges att det för avdragsrätt inte spelar någon roll om det är idrott eller kultur som sponsras. Skrivelsen hänvisar till kritik mot det nuvarande regelverket. Kritikerna anser att kultursponsringen missgynnas på grund av praxis krav på direkta motprestationer och att kultursponsring sker i annorlunda former och med delvis andra syften än idrottssponsring. "Det huvudsakliga värdet en sponsor normalt betalar för är värdet av det renommé man lånar och de goda associationer det ger hos sponsorföretagets kunder"(Skr 2003/04:175 s.9f).  

 

Direkt motprestation 

  Det uppfattas ofta som lättare att exponera ett varumärke eller ett företagsnamn på en idrottsarena än på en teaterscen eller ett museum. Avdragsrätt för sponsring grundas inte enbart på möjligheten till exponering. Exponeringen påverkar marknadsvärdet på motprestationen vilket i sin tur påverkar möjligheten till avdrag för kostnaden som en reklamkostnad. En mer omfattande exponering ger ofta ett högre kommersiellt värde. Inom både kultur- och idrottsområdet består motprestationerna ofta av mycket mer än reklam. Exempel på motprestationer vilka kan utgöra en avdragsgill del av sponsringen är inträdesbiljetter, föreställningar för personal/kunder, nyttjande av lokaler mm. För avdragsrätt krävs att sponsorn utnyttjar den avtalade motprestationen.

 Om marknadsvärdet av motprestationen understiger sponsringsutgiften medges avdrag endast för värdet av motprestationen. Överskjutande del ses som gåva och är inte avdragsgill.

 Har sponsorn inte utnyttjat motprestationen, ex. lokaler, biljetter, rätten att använda symboler etc., medges normalt inte avdrag för denna del av sponsorutgiften.     

 

Indirekt omkostnad

 Det kan finnas så stark anknytning mellan sponsorns och den sponsrades verksamheter att avdrag kan medges för sponsringsbidrag som mer indirekt kommer sponsorn tillgodo. Om sponsorutgiften avser en sådan indirekt omkostnad saknas krav på direkt motprestation för avdragsrätt. För exempel inom kulturområdet, se refererade domar rörande Bonnier.

 

Gåvoförbudet

 Även om en sponsorinsats påverkar sponsorns goodwill positivt tar avdragsförbudet för gåvor, 9 kap. 2 § IL, i många fall över den allmänna bestämmelsen om avdragsrätt i 16 kap. 1 § IL. Avgörande för bedömningen är i många fall Regeringsrättens formulering i RÅ 2000 ref. 31 I (Procordia); "Slutsatsen av vad nu sagts är att sponsring träffas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kan vara kommersiellt motiverad innebär således inte i sig att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva."

 

Bevisbördan

  Rättsfrågan rörande avdragsrätt för sponsring är klarlagd i och med den praxis som utvecklats på området. Det saknas särreglering eller avvikande praxis rörande kultursponsring. Avdragsrätt för sponsorbidrag behandlas lika oavsett mottagare. Att bevisbördan vid inkomsttaxeringen åvilar den skattskyldige kan uppfattas som komplicerat både vad gäller motprestationens förekomst och värde samt sponsorns anknytning till den sponsrade verksamheten.

 

Ytterligare avdragsbegränsningar

 Vid kultursponsring kan de avdragsbegränsningar som gäller för representation, exempelvis avdragsramen för måltid (90 kr) i 16 kap. 2 § IL, aktualiseras.

 

Några rättsfall efter publicering av riktlinjer

 Bonnier — Polar Prize

Kammarrättens i Stockholm dom 2007-03-09, mål nr 1864-06

Bonnier är verksamt på musikmarknaden och medges avdrag för sponsring av Polar Prize. Det finns ett sådant samband mellan mottagarnas verksamhet och Bonniers verksamhet att det är fråga om indirekta kostnader för Bonnier. Domen har inte överklagats av Skatteverket.  Tylösand — Tylösandspriset

Kammarrättens i Göteborg dom 2006-11-02, mål nr 3292-04

Tylösands Havsbad medges avdrag för bidrag till en stiftelse som delar ut Tylösandspriset inom kulturområdet. Bolaget får ingen motprestation från stiftelsen men det finns en koppling mellan prisets namn och namnet på bolagets verksamhet. Skatteverket överklagade domen men prövningstillstånd har inte beviljats.

 KPMG — Stockholms Sinfonietta

Kammarrättens i Stockholm dom 2005-12-14, mål nr 2336- 03 m .fl.

För sponsring av Stockholms Sinfonietta medges bolaget avdrag till viss del. (50 000 kr av yrkade 200 000 kr, Skatteverket medgav 25 000 kr)

 Bonnier — Stockholms stadsteater

Kammarrättens i Stockholm dom 2005-12-01, mål nr 4425-03

Bolaget får avdrag för sponsring med en halv miljon kronor till Stockholms Stadsteaters uppsättning av "Ett drömspel". August Strindberg är en Bonnierförfattare och bolaget drar nytta av intresset kring hans verk.