Meny

Områden: Inkomstskatt (Kapital)

Datum: 2015-06-11

Dnr: 131 329703-15/111

1 Sammanfattning

Det här ställningstagandet kompletterar Skatteverkets tidigare ställningstagande ”Statsstöd i form av lägre fastighetsskatt för vindkraftverk (2015-03-24, dnr 131 143176-15/111).

Storleken av stödet ska bestämmas för varje enskild taxeringsenhet. Det innebär att fastighetsskatten får beräknas med 0,2 procent av taxeringsvärdet för vissa taxeringsenheter så länge det inte medför att takbeloppet överskrids. För övriga taxeringsenheter ska skatten beräknas med 0,5 procent av taxeringsvärdet.

Begreppet ”ett enda företag” motsvarar definitionen av koncern i aktiebolagslagen. Beräkningen av det totala stödet ska omfatta de bolag som ingår i samma koncern vid ingången av året. Fastighetsskatten för 2014 ska alltså baseras på koncernförhållandet den 1 januari 2014 och beakta de stöd som tidigare har lämnats för respektive bolag som vid den tidpunkten ingår i koncernen.

Det totala stödet får inte överstiga 200 000 euro under en period av tre beskattningsår. Med beskattningsår avses det kalenderår som fastighetsskatten avser. För år 2014 avses alltså perioden 2012-2014 och för 2015 avses perioden 2013-2015, osv.

2 Frågeställning

Skatteverket har i ställningstagande ”Statsstöd i form av lägre fastighetsskatt för vindkraftverk” (2015-03-24, dnr 131 143176-15/111), angett att fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk i vissa fall ska beräknas med 0,5 procent istället för 0,2 procent av taxeringsvärdet. Det är fallet när den lägre skattesatsen medför att takbeloppet med 200 000 euro överskrids enligt kommissionens förordning om statsstöd av mindre betydelse.

Ställningstagandet har medfört några följdfrågor som behandlas i det här ställningstagandet.

3 Gällande rätt m.m.

Till fastighetsskatt skattepliktiga fastigheter är bl.a. sådana som vid fastighetstaxeringen betecknas som elproduktionsenhet (1 § lag (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, FSL). Med fastighet avses även byggnad eller anläggning på annans mark. Vindkraftverk på annans mark bildar alltså en elproduktionsenhet.

Skattskyldig till fastighetsskatt är den som vid ingången av kalenderåret är ägare till fastigheten (2 § FSL).

För elproduktionsenhet är fastighetsskatten 0,5 procent av taxeringsvärdet, undantaget enheter med vattenkraftverk och vindkraftverk (3 § första stycket d FSL). För elproduktionsenhet med vindkraftverk är fastighetsskatten 0,2 procent av taxeringsvärdet (3 § första stycket f FSL).

I 3 § femte stycket FSL anges följande

”Att skillnaden mellan den fastighetsskatt som i första stycket d föreskrivs för elproduktionsenhet och den fastighetsskatt som enligt första stycket f föreskrivs för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk kan utgöra stöd av mindre betydelse framgår av kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse.”

Kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 har numera ersatts av kommissionens förordning nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse och ska tillämpas till och med den 31 december 2020. Nedan benämnd ”Förordningen”.

4 Bedömning

Skatteverket anser att 3 § femte stycket FSL innebär att fastighetsskatt för en taxeringsenhet med vindkraftverk ska beräknas med den lägre skattesatsen 0,2 procent, endast under förutsättning av att nedsättningen av skatten inte strider mot Förordningen. I annat fall ska fastighetsskatten beräknas med 0,5 procent, som gäller för övriga elproducenter, undantaget vattenkraftverk.

Med uttrycket ”stöd” avses i fortsättningen skillnaden mellan att beräkna fastighetsskatten med 0,5 procent respektive med 0,2 procent av taxeringsvärdet. Stödet är alltså 0,3 procent av taxeringsvärdet.

4.1 Flera taxeringsenheter

Ett företag kan äga flera vindkraftverk, som ingår i skilda taxeringsenheter. Om fastighetsskatten beräknas med 0,2 procent för samtliga taxeringsenheter kan det totala stödet komma att överskrida takbeloppet.

Frågan är om fastighetsskatten ändå får beräknas med 0,2 procent för vissa taxeringsenheter så länge det inte medför att takbeloppet överskrids.

Utgångspunkten är att beskattningsobjektet för fastighetsskatt är varje enskild taxeringsenhet. Teoretiskt sett bestäms alltså fastighetsskatten separat för varje enhet, även om innehav av flera taxeringsenheter av samma sort läggs samman vid skatteredovisningen.

Enligt Skatteverket innebär det att storleken av stödet ska bestämmas för varje enskild taxeringsenhet. Den lägre fastighetsskatten för en enskild taxeringsenhet utgör alltså ett stöd som är skilt från eventuellt stöd för andra taxeringsenheter.

Skatteverket anser således att fastighetsskatten får beräknas med 0,2 procent för vissa taxeringsenheter så länge det inte medför att det totala stödet inte överskrider takbeloppet. För övriga taxeringsenheter ska skatten beräknas med 0,5 procent av taxeringsvärdet.

Fastighetskatten för en enskild taxeringsenhet måste dock i sin helhet beräknas med 0,2 eller 0,5 procent av taxeringsvärdet. Skatten för en taxeringsenhet kan alltså inte delvis beräknas med 0,2 procent.

Exempel

Företaget A äger ett flertal vindkraftverk, som är fördelade på tjugo stycken olika taxeringsenheter. Under 2012 och 2013 har företaget fått stöd med totalt 150 000 (60 000 + 90 000) euro. För 2014 uppgår stödet för samtliga taxeringsenheter till 90 000 euro, vilket medför att takbeloppet överskrids.

Företaget beräknar storleken av stödet för varje enskild taxeringsenhet och konstaterar att det totala stödet för tolv taxeringsenheter blir 45 000 euro. Det totala stödet för perioden 2012-2014 blir då 195 000 euro, vilket understiger takbeloppet. Fastighetsskatten kan därför beräknas med 0,2 procent av taxeringsvärdet för dessa tolv taxeringsenheter, medan skatten för övriga åtta taxeringsenheter beräknas med 0,5 procent av taxeringsvärdet.

4.2 Ett enda företag - koncern

Vad som menas med ”ett enda företag” anges i artikel 2 i Förordningen och motsvarar definitionen av koncern enligt 1 kap. 11 § aktiebolagslagen.

Enligt Förordningen ska stöd av mindre betydelse anses ha beviljats vid den tidpunkt då den lagliga rätten till stödet överfördes till företaget enligt nationell lagstiftning (artikel 3 punkten 4). Skattskyldig till fastighetsskatt är den som vid ingången av kalenderåret är ägare till fastigheten och prövningen av att stödet inte strider mot Förordningen bör därför göras med hänsyn till koncernförhållandet vid samma tidpunkt.

Bedömningen av stödets storlek för aktuellt beskattningsår ska ske med hänsyn till det totala stödet som koncernen har erhållit under de två föregående beskattningsåren. Koncernen kan ha förändrats under den relevanta tidsperioden. Skatteverket anser att bedömningen av om takbeloppet överskrids enbart ska ske med hänsyn till koncernförhållandet vid ingången av det kalenderår som fastighetsskatten avser.

Om koncernen vid ingången av 2014 består av bolagen A, B, C och D ska beräkningen av det totala stödet för koncernen omfatta de stöd som dessa bolag har erhållit under 2012 och 2013. Det saknar alltså betydelse att något av bolagen har tillförts koncernen under tidsperioden, liksom att något annat bolag inte längre ingår i koncernen.

4.3 Treårsperioden

I Förordningen anges att det totala stödet av mindre betydelse per medlemsstat till ett enda företag inte får överstiga 200 000 euro under en period av tre beskattningsår.

Fastighetsskatt beräknas för kalenderår på grundval av det taxeringsvärde som gäller under kalenderåret (2 § FSL). Med beskattningsår avses alltså i det sammanhanget det kalenderår som fastighetsskatten avser.

För 2014 ska treårsperioden omfatta åren 2012-2014. För 2015 ska treårsperioden istället omfatta åren 2013-2015. Beräkningen av företagets totala stöd av mindre betydelse kommer alltså för varje år att omfattas av en ny treårsperiod. Det kan medföra att fastighetsskatten för ett år ska beräknas med 0,5 procent och för ett annat år med 0,2 procent, vilket nedanstående exempel visar.

Exempel

Företaget A har för 2012 och 2013 fått stöd med 60 000 respektive 90 000 euro, dvs. totalt med 150 000 euro. För 2014 är stödet 90 000 euro. För perioden 2012-2014 kommer alltså det totala stödet att bli 240 000 euro, som överskrider takbeloppet. Företaget ska därför beräkna fastighetsskatten med 0,5 procent av taxeringsvärdet.

För 2015 ska beräkningen baseras på de stöd som företaget har erhållit under perioden 2013-2015. Stöden för 2013 och 2014 är 90 000 respektive 0 euro. Företaget kan därför återigen beräkna fastighetsskatten med 0,2 procent av taxeringsvärdet, eftersom det totala stödet med 180 000 euro för den aktuella perioden inte medför att takbeloppet överskrids.

4.4 Beräkning av stödet i euro

Skatteverket anser att stödets storlek i euro ska beräknas enligt den kurs som Riksbanken publicerar närmast före den 1 januari. För åren 2012 - 2014 är kursen för 1 euro

2014 - 8,9430 kr

2013 - 8,6166 kr

2012 - 8,9447 kr

Taxeringsenhet 1 har för 2014 ett taxeringsvärde med 40 mnkr. Stödet för den enheten är då 120 000 kr (0,3 % x 40 mnkr) som motsvarar 13 418 euro.