Områden: Andra ämnesområden (Bouppteckning)

Datum: 2004-12-20

Dnr: 130 730340-04/111

1 Sammanfattning

Marknadsvärdet, eller det verkliga värdet, bör alltid användas i en bouppteckning. Om dödsboet föredrar det, får dock en fastighets taxeringsvärde och ett fåmansföretags substansvärde användas. Om marknadsvärdet har använts får uppgift om latent skatteskuld antecknas och värderas för berörda egendomsslag.

2 Bakgrund och frågeställning

Riksdagen har den 16 december 2004 antagit de förslag till lagändringar som framgår av proposition 2004/05:25, Slopad arvsskatt och gåvoskatt. Därigenom kommer beskattningen av arv och gåvor att slopas vid utgången av år 2004. Vid den tidpunkten ska lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGL) upphöra att gälla. Regeringen har samma dag antagit följdändringar i ett antal författningar.

Lagrådet konstaterar i yttrande, protokoll daterat den 18 oktober 2004 angående Slopad arvsskatt och gåvoskatt, att 20 kap. ärvdabalken (ÄB) innebär ett krav på bl.a. värdering av en avlidens tillgångar och att det av 20 kap. ÄB inte närmare framgår hur värderingen ska göras. Vidare konstaterar Lagrådet att "?(det) kommer att dröja innan nya bestämmelser kan träda i kraft. Det innebär att de nuvarande bestämmelserna i 20 kap. ärvdabalken med krav på bl.a. värdering av en avlidens tillgångar kommer att få tillämpas under en ej oväsentlig tid efter det att arvsskatten har slopats". I samma yttrande uttalas att det kan vara lämpligt att Skatteverket inför upphävandet av AGL lämnar vägledning i fråga om värdering av tillgångar i avvaktan på en mer permanent reglering i ärvdabalken.

3 Gällande rätt m.m.

En bouppteckning upprättas bl.a. i syfte att

  • vara grund för kommande arvskifte,
  • förebygga onödiga arvsprocesser,
  • utgöra legitimationshandling för dödsboet,
  • utgöra skydd för arvtagare och legatarier,
  • underlätta för fordringsägare att bevaka sina fordringar

Upprättandet av en bouppteckning är en enskild angelägenhet mellan dödsbodelägarna eller deras ställföreträdare. Skatteverket ska inför registreringen av bouppteckningen utöva en kontroll över att det har gått rätt till när bouppteckningen förrättades. Skatteverket ska registrera bouppteckningen endast om dödsboet vid bouppteckningsförrättningen följt de bestämmelser som finns i 20 kap. ÄB, se 20 kap. 9 § ÄB. Kontrollen sker bl.a. i avsikt att tillvarata ovan nämnda intressen.

Av 20 kap. 4 § första stycket ärvdabalken (ÄB) framgår följande. Den dödes tillgångar och skulder antecknas sådana de var vid dödsfallet. Därvid anges tillgångarnas värde och skuldernas belopp. Gösta Walin skriver i Kommentar till Ärvdabalken, del II, s. 168 att kontroll ska ske att "tillgångarna är värderade på sätt som stadgas i AGL och att ej heller i övrigt föreligger anledning till anmärkning mot värderingen". Kontrollen av uppgivna värden sker inte uteslutande ur beskattningssynpunkt utan även för tillvaratagande av civilrättsliga intressen.

4 Skatteverkets bedömning

4.1 Utgångspunkter vid värderingen

Enligt Lagrådet "är det inte givet att, i avsaknad av närmare bestämmelser i 20 kap. ärvdabalken, en marknadsvärdering skall göras av en avlidens tillgångar i samband med att en bouppteckning upprättas".

I prop. 2004/05:25 s. 24 har regeringen vidhållit uppfattningen "att man normalt torde ha att anteckna marknadsvärdet eller det verkliga värdet". I avsaknad av närmare reglering i ärvdabalken menar Skatteverket att gängse normer inom familjerättens och arvsrättens område bör gälla, dvs. en marknadsvärdering av tillgångar och skulder bör ske. Skatteverkets utgångspunkt är därför att marknadsvärdet, eller det verkliga värdet, generellt bör användas vid värdering av tillgångar och skulder.

Att dödsbon åsamkas nya kostnader på den grund att AGL upphävs är inte eftersträvansvärt. Ingivare av bouppteckningar har länge arbetat med värden som grundar sig på uppgifter som finns lätt tillgängliga, såsom uppgift om en fastighets taxeringsvärde och förmögenhetsvärdet på en bostadsrätt. Dödsbodelägare och andra intressenter är medvetna om att dessa värden kan avvika stort från marknadsvärdet på egendomen. En fastighets taxeringsvärde indikerar dess marknadsvärde . Att ävenframöver anteckna en fastighets taxeringsvärde i en bouppteckning innebär därförinte att något borgenärsintresse eller dödsbodelägarintresse går förlorat. Motsvarande avvägning avseende bostadsrätters värdering i bouppteckningsärendet gör sig däremot inte lika starkt gällande. Bostadsrätters förmögenhetsvärde indikerar inte tillgångens marknadsvärde utan avspeglar bostadsrättsföreningens ekonomiska situation. Bostadsrättens förmögenhetsvärde är därför inte användbart som värde i bouppteckningen. Beträffande värderingen av fåmansföretag kan konstateras att en substansvärdering ofta men inte alltid indikerar marknadsvärdet. I de flesta fall ger därför en substansvärdering en tillräckligt god uppfattning om företagets verkliga värde och det kan därför användas för bouppteckningens syfte.

I avvaktan på en mer permanent reglering lämnas följande vägledning där värderingen enligt Skatteverket får avvika från marknadsvärdet. Skatteverket menar vidare att begravningskostnader och bouppteckningskostnader får antecknas i bouppteckningen trots att dessa skulder inte föreligger vid dödsfallet. Dessa kostnader anses vara så nära förknippade med dödsfallet att de får vara antecknade i bouppteckningen.

4.2 Vägledning vid värderingen

Marknadsvärdet, eller det verkliga värdet, bör alltid användas i bouppteckningen. Om marknadsvärdet har använts får uppgift om latent skatteskuld antecknas och värderas för berörda egendomsslag.

4.2.1 Tillgångar

Fast egendom, tomträtt och byggnad på annans mark

Fast egendom får upptas i bouppteckningen till det taxeringsvärde som gällde året före dödsfallsåret.

Byggnad på annans mark får upptas i bouppteckningen till det taxerade byggnadsvärdet som gällde året före dödsfallsåret.

Tomträtt får i bouppteckningen tas upp till hela det taxeringsvärde som gällde året före dödsfallsåret.

Saknar fast egendom eller byggnad på annans mark taxeringsvärde värderas egendomen till marknadsvärdet på dödsdagen.

Näringsverksamhet

Näringsverksamhet i fåmansföretag får i bouppteckningen upptas till fåmansföretagets substansvärde. Substansvärderingen ska göras med utgångspunkt i fåmansföretagets senaste bokslut. Det åligger inte Skatteverket att för dödsboets räkning utföra företagets värdering. En verklig marknadsvärdering bör göras när det behövs av hänsyn till borgenärers, legatariers eller dödsbodelägarens befogade intressen.

Försäkringar

Försäkringar upptas till återköpsvärdet eller utfallande försäkringsbelopp.

Fordringar

Icke marknadsmässigt omsatta fordringar får i bouppteckningen tas upp till sitt nominella belopp. Uppgift bör lämnas i frågan om fordringen är räntebärande och i så fall med vilken ränta och när den förfaller till betalning.

4.2.2 Skulder

Latenta skatteskulder (aktier m.m.)

Latenta skatteskulder på aktier, fastigheter och annan egendom som generellt sett kan medföra skatteskuld vid avyttring får antecknas och värderas i bouppteckningen till det belopp som egendomen skulle ha belastats med om egendomen hade sålts vid tidpunkten för dödsfallet. När detta beräknas bör hänsyn även tas till uppskovsbelopp och uppskovsavdrag som ska beaktas vid realisationsvinstberäkningen.

Bouppteckningskostnader

Bouppteckningskostnader får antecknas.

Begravningskostnader

Begravningskostnader får antecknas.