Bouppgivares närvaro

1 Sammanfattning

En förutsättning för att kunna uppge boet är att bouppgivaren är närvarande genom personlig inställelse vid bouppteckningsförrättningen. Bouppgivaren kan dock fullgöra sin skyldighet att uppge boet genom att vara närvarande under förrättningen via modern teknik såsom video, telefonkonferens/högtalartelefon eller webbkamera.

2 Bakgrund och frågeställning

Måste en bouppgivare närvara personligen vid bouppteckningsförrättningen eller kan han fullgöra sin skyldighet på annat sätt?

3 Gällande rätt m.m.

I 20 kap 2 § ärvdabalken (ÄB) föreskrivs att dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, boutredningsman eller testamentsexekutor skall bestämma tid och ort för bouppteckning samt utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta den. Samtliga delägare skall kallas till förrättningen liksom en sambo eller den efterlevande maken även om de inte är dödsbodelägare. Av bouppteckningen ska enligt 20 kap. 3 § ÄB framgå vilka som närvarit vid förrättningen.

Av 20 kap 6 § ÄB framgår att den som vårdar egendomen eller i övrigt bäst känner till boet skall såsom bouppgivare lämna uppgifter om boet. Den uppgiftspliktiges kännedom om boet kan behöva kompletteras. Det har därför ålagts envar delägare att på anmaning lämna uppgifter till bouppteckningen, liksom efterlevande make eller sambo, oavsett om han är delägare. Bouppgivaren skall på handlingen teckna försäkran på heder och samvete att uppgifterna till bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats.

4 Skatteverkets bedömning

Det framgår inte av lagtext att bouppgivaren måste närvara vid bouppteckningsförrättningen. Skatteverket menar dock att det är underförstått att bouppgivaren är närvarande vid en förrättning.

Skatteverket har uppfattningen att en bouppgivare ska närvara personligen vid bouppteckningsförrättningen för att kunna besvara frågor som uppkommer under förrättningen och för att kunna ställa frågor till delägare och efterarvingar. Det är inte ovanligt att uppgifter som har betydelse för bouppteckningen framkommer först vid förrättningen efter påpekande från delägare. Eftersom uppgifterna blir kända för bouppgivaren måste denne uppge dem i bouppteckningen. En sådan ordning förutsätter att bouppgivaren kan kommunicera två vägs med delägarna. Även förrättningsmännnen, som enligt lag ansvarar för att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd, måste ha möjlighet att vid förrättningen kunna ställa frågor till bouppgivaren och göra en bedömning av om t ex vissa poster ska antecknas som tvistiga.

En bouppgivare kan fullgöra sin skyldighet på annat sätt än personlig inställelse genom att vara närvarande under förrättningen genom videokonferens, högtalartelefon/telefonkonferens eller webbkamera. Vid dessa tillfällen kan bouppgivaren innan förrättningen skicka sitt underlag till förrättningsmännen för att de personligt närvarande ska ha tillgång till samma information. Bouppgivaren kan då uppge boet och vidta de eventuella kompletteringar som krävs på grund av information framkommen under förrättningen.