Datum: 2009-05-13

Dnr: 130 615665-04/111

Nytt: 2018-12-03

Detta ställningstagande upphör att gälla och ersätts av ställningstagandet Företagshälsovård, dnr 202 498812-18/111.

1 Sammanfattning

Samtliga byggnader ska vid fastighetstaxering indelas i byggnadstyper enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL.

Vid bedömningen av om en byggnad skall indelas som specialbyggnad (vårdbyggnad) skall definitionen av ”sjukvård” enligt 1 § hälso- och sjukvårdslagen(1982:763) tillämpas. Detta innebär att företagshälsovård skall klassificeras som sådan användning som medför att byggnaden skall indelas som vårdbyggnad enligt 2 kap. 2 § FTL.

2 Frågeställning

Vid fastighetstaxering indelas samtliga byggnader i någon av de sju byggnadstyperna som finns definierade i FTL. En av byggnadstyperna är specialbyggnad, som i sin tur indelas i elva undergrupper varav vårdbyggnad utgör en särskild byggnadstyp. Gemensamt för byggnadstypen specialbyggnad är att utgångspunkten för indelningen skall ske med ledning av hur byggnaden används. Övriga byggnadstyper indelas mot bakgrund av hur de är inrättade. Byggnader som indelats som specialbyggnad där, genom sitt samhällsnyttiga ändamål, undantagna frånskatteplikt enligt 3 kap. FTL. För skattskyldiga som äger och bedriver verksamhet i specialbyggnad gällersärskilda regler vid inkomsttaxeringen.

Frågan gäller om byggnad som huvudsakligen används inom företagshälsovård skall taxeras som specialbyggnad(vårdbyggnad) enligt 2 kap. 2 § FTL.

3 Gällande rätt m.m.

Indelning i byggnadstyper regleras i 2 kap. 2 § FTL. Till undergruppen vårdbyggnad räknas byggnad som används för sjukvård, missbrukarvård, omsorger om barn och ungdom, kriminalvård, åldringsvård eller omsorgerom psykiskt utvecklingsstörda. Annan byggnad än de som nu nämnts skall utgöra vårdbyggnad, om den används som hem åt personer som behöver institutionell vård eller tillsyn.

De användningsområden som ryms inom begreppet vårdbyggnad kan mot bakgrund av ovanstående indelas enligt följande.

3.1 Specificerade vårdbyggnader

  • byggnader för sjukvård, nykterhetsvård och narkomanvård
  • byggnader för barnavård, åldringsvård och övrig social vård och övrig socialvård
  • byggnader för kriminalvård

3.2 Annan vårdbyggnad för institutionell vård

Den nu aktuella frågeställningen gäller enbart byggnader för sjukvård. I fastighetstaxeringskommitténs betänkande, SOU 1979:32, anges att sjukvård generellt ka undantas från skatteplikt. Av prop. 1979/80:40framgår att den verksamhet som bedrivs i de aktuella vårdbyggnaderna är av sådan samhällsnytta att det är motiverat att generellt undanta vårdbyggnader frånskatteplikt. Detta gäller även byggnader i vilka det bedrivs sjukvård som ger sådan avkastning att vinst uppkommer.

Vid tillkomsten av FTL reglerades sjukvården i sjukvårdslagen (1962:242) och sjukvårdskungörelsen(1972:696). Senare lagstiftning inom sjukvårdsområdet har vidgat begreppet för sjukvård och av 1 § hälso- och sjukvårdslag (1982:763) framgår följande. ”Med hälso-och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador……”. Av förarbetena till nämnda lag (prop.1981/82:97 s. 111) framgår att till hälso- och sjukvårdhör bl.a. företagshälsovård.

Det vidgade sjukvårdsbegreppet i hälso- och sjukvårdslagen har tillkommit efter FTL. Den aktuella frågan kan därmed avse dels om den nya definitionen av hälso- och sjukvård skall påverka bedömningen, dels om ”byggnad för sjukvård” endast avser byggnad där institutionellvård bedrivs.

När det gäller begreppet sjukvård ger uttalandena iförarbetena (prop.1979/80:40 s. 74 ff) ingen annan ledning än att utgångspunkten för bedömningen bör vara samhällsnyttan. En närmare beskrivning av begreppet sjukvård får därför hämtas från sjukvårdslagstiftningen. Eftersom bedömningen skall enligt nämndaförarbeten skall ske utifrån samhällsnyttan, ett begrepp som inte har definierats, får detta ses som ettuttryck för en tanke om att definitionen bör kunna variera över tiden. Mot bakgrund av detta får gällandelagstiftning inom sjukvårdsområdet anses styra innebörden av begreppet sjukvård. (I dom den 19 juni1995 har dock RR beträffande åldringsvård gjort en annan bedömning med hänsyn till att det centrala i denna frågeställning är boendefunktionen.)

En fråga som prövats av Regeringsrätten är huruvida tandvårdsklinik utgör vårdbyggnad (RÅ 1991 ref. 74)enligt 2 kap. 2 § FTL. Enligt domen ansågs en byggnad, som i sin helhet användes som tandvårdsklinik, utgöraspecialbyggnad. Genom nämnda RR-dom avseende tandvårdhar RR indirekt slagit fast att byggnader för sjukvård m.m. inte kan sammankopplas med kravet på att vårdenskall vara institutionell i enlighet med 2 kap. 2 §FTL. Begreppet ”sjukvård” skall därmed bedömas utan hänsyn tagen till behovet av institutionell vård.

4 Bedömning

Av förarbetena till FTL framgår att syftet med skattebefrielsen är att vårdbyggnader är av sådan samhällsnytta att det är motiverat att generellt undanta dessa från skatteplikt. Något krav på att vården i dessa byggnader skall vara av institutionell karaktär kan heller inte uppställas. Skatteverket anser att nu gällande hälso- och sjukvårdslag skall ligga till grundför vad som skall anses utgöra ”sjukvård” vidbedömningen av om en byggnad skall indelas som vårdbyggnad eller inte. Där framgår att företagshälsovård utgör sjukvård. Av detta följer att byggnad inom

vilken företagshälsovård huvudsakligen bedrivs skall indelas som specialbyggnad, närmare bestämt vårdbyggnad.

Bedömningen om vad som avses med sjukvård gäller dockinte byggnader som enligt särskilt stadgande i FTL skall hänföras till annan byggnadstyp.

Styrsignalen ska tillämpas vid indelningen avtaxeringsenheter vid fastighetstaxering.