Studerande med tillfälliga arbeten

1 Sammanfattning

Avdrag för ökade levnadskostnader ska medges studerande som tagit tillfällig anställning på sin före detta hemort och under anställningstiden varit bosatta i föräldrarnas eller någon annan anhörigs hem enligt samma regler som gäller för andra skattskyldiga. En förutsättning för avdragsrätt är att en bostad behållits på studieorten. För att avdragsrätt för logi ska föreligga krävs att den skattskyldige gör sannolikt att han haft en kostnad för övernattningen.

2 Bakgrund och frågeställning

Det förekommer ofta att ungdomar som studerar på en ort tar feriejobb på sin gamla hemort. Det är därvid naturligt att de under tiden de arbetar på hemorten bor hos föräldrar eller släktingar och vänner. Detta inte minst mot bakgrund av att de på så sätt kan reducera sina levnadskostnader genom möjligheten till billigt boende.

Skatteverket har på sin webbplats www.skatteverket.se lämnat information som vänder sig till sommarjobbande ungdomar. På webbsidan ”Skattungen” anges att den som sommarjobbar på sin tidigare hemort kan få avdrag om förutsättningarna för avdragsrätt för ökade levndskostnader i samband med tillfällig anställning är uppfyllda. Avdrag för merutgifter för logi medges emellertid endast om ungdomarna betalat någon hyra.

Länsrätten i Uppsala har i en dom 2004-02-17 mål nr 434—436-03 prövat frågan om ungdomars rätt till avdrag för ökade levnadskostnader i samband med tillfälligt arbete på den gamla bostadsorten. Yrkat avdrag för ökade utgifter för kost och småutgifter vägrades med motiveringen att den skattskyldige, som bott hos sina föräldrar under den aktuella tiden, inte gjort sannolikt att hon haft någon ökning i levnadskostnaderna. Domen har inte överklagats.

Frågan är vilken bevisbörda som åligger ungdomarna när de yrkar avdrag för ökade levnadskostnader i samband med tillfällig anställning under den tid de bor hos föräldrar/släktingar eller vänner. Är bevisbördan annorlunda när det gäller avdrag för kost och småutgifter än för avdraget för logi?

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Aktuella lagrum

Av 12 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL framgår att ökade levnadskostnader skall dras av om den skattskyldige har sitt arbete på annan ort än den där han har sin bostad. Sådant avdrag medges enligt nämnda lagrum bl.a. om arbetet avser endast en kortare tid.

Av 12 kap. 21 § IL framgår att ökade utgifter för logi skall dras av med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiften. Vid tillfälligt arbete på annan ort gäller dock bestämmelsen i 13 §, om logiutgiften inte kan visas.

I 12 kap. 13 § IL anges att om den skattskyldige inte kan visa vilken utgift för logi han har haft skall avdrag medges med ett halvt maximibelopp per natt.

Av 12 kap. 21 § IL andra stycket framgår att ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten skall dras av antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett belopp som beräknas enligt schablon.

3.2 Förarbetsuttalande

I prop. 1998/99:83 s. 24 anges följande:

”Grunden för avdragsrätt är ju att övernattning skett på arbetsorten. Redan detta förhållande måste rimligen anses vara tillräckligt för att anse det som sannolikt att kostnader för logi har uppkommit. En annan sak är att den skattskyldige måste fullgöra sin bevisbörda i fråga om att han eller hon övernattat på arbetsorten.”

3.3 Regeringsrättsdomar

Regeringsrätten har i RÅ 1998 ref. 39 medgett avdrag för kostnader för hyra på den tillfälliga arbetsorten eftersom utgifterna för hyran utgjorde en ökning av levnadskostnaderna i förhållande till det kostnadsfria boendet i föräldrahemmet.

Regeringsrätten har i RÅ 2003 ref. 73 ansett att avdrag för logikostnad endast skulle medges med faktisk utgift för logi trots att denna understeg schablonavdraget för logi.

4 Skatteverkets bedömning

Avdragsrätten för ökade levnadskostnader har varit föremål för en del ändringar under senare tid. Ändringarna har haft till syfte att skapa enhetliga regler för skattskyldiga med liknande förhållanden. En annan ambition har varit att reglerna ska vara lätta att tillämpa för såväl Skatteverket som för de skattskyldiga.

Av förarbetsuttalandena framgår att den skattskyldige redan genom att ha tagit en anställning som kräver övernattning på arbetsorten får presumeras ha ökade levnadskostnader. Uttalandena i förarbetena stämmer för övrigt med Riksskatteverkets remissvar (prop.1998/99:83 s. 23) där det anges att det inte kan anses meningsfullt att ställa upp krav på bevisning ”eftersom minsta lilla merkostnad medför att avdrag skall medges enligt schablon”.

Varken lagtext eller förarbeten ger stöd för att behandla feriearbetande ungdomar på annat sätt än andra skattskyldiga som yrkar avdrag för ökade levnadskostnader i samband med tillfällig anställning.

Den omständigheten att den skattskyldige bor i föräldrahemmet eller hos släktingar/vänner utgör således inget skäl att vägra schablonavdrag om förutsättningar för avdragsrätt enligt 12 kap. 18 § IL kan anses uppfyllda. Det bör i detta sammanhang påpekas att en av förutsättningarna för avdrag är att den skattskyldige verkligen är bosatt på studieorten och disponerar en bostad där även under den tid det tillfälliga arbetet pågår på den andra orten.

Avdrag för utgifter för logi medges enligt huvudregeln i 12 kap. 21 § IL med belopp motsvarande den faktiska utgiften. Om den faktiska utgiften för övernattningen inte kan visas kan avdrag medges enligt schablon. Såväl lagtexten som de ovannämnda regeringsrättsdomarna ger stöd för uppfattningen att avdrag för logikostnader ska medges med belopp motsvarande faktisk utgift för bostaden på arbetsorten. Om det av utredningen framgår att den skattskyldige inte haft någon bostadskostnad på arbetsorten bör han eller hon inte medges avdrag för ökad logikostnad.