Enkla byggnader använda för samhällsnyttiga ändamål

1 Sammanfattning

För att en byggnad, som genom sin användning kan hänföras till specialbyggnad också ska indelas som sådan byggnad, krävs att den, om dess användning inte kvalificerat den som specialbyggnad, skulle värderats till minst 50 000 kr. 

2 Bakgrund och frågeställning

Byggnader som används för olika samhällsnyttiga ändamål ska indelas som specialbyggnad vid fastighetstaxeringen. Fråga har uppkommit om detta gäller även för enkla byggnader av mindre värde.

3 Gällande rätt m.m.

Av 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152),FTL, framgår hur byggnader ska indelas i byggnadstyper.

Dessa är småhus, hyreshus, ekonomibyggnad, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad och övrig byggnad.

Specialbyggnad uppdelas i elva olika undergrupper, försvarsbyggnad, kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad, värmecentral, reningsanläggning, vårdbyggnad, bad-, sport- och idrottsanläggning, skolbyggnad, kulturbyggnad, ecklesiastikbyggnad samt allmän byggnad.

Av 3 kap. 2 § FTL framgår att specialbyggnader är undantagna från skatte- och avgiftsplikt. Skälet härtill är att de används för samhällsnyttiga ändamål.

Av 1 kap. 1 § FTL framgår att taxeringsvärde inte ska bestämmas för fastighet som enligt 3 kap. FTL ska undantas från skatte- och avgiftsplikt. Vidare anges i 7 kap. 16 § FTL egendom för vilken taxeringsvärde inte ska bestämmas. Av punkt 1 i nämnda paragraf framgår att detta gäller byggnad eller byggnader inom samma tomt om byggnadsbeståndets värde inte skulle uppgå till 50 000 kr. Av ordalydelsen följer att ekonomibyggnad inte omfattas av denna bestämmelse. Beloppsgränsen höjdes genom SFS 1992:1666 från 10 000 kr till 50 000 kr.

Som ett gemensamt skäl för regeln i 7 kap. 16 § FTL anförde fastighetstaxeringskommittén att denna egendom representerar ett förhållandevis ringa värde och att den samtidigt kunde vara svårvärderad och svår att få in uppgifter om. Genom att inte sätta något värde på dessa egendomskategorier skulle en betydande förenkling och tidsbesparing uppnås vid värderingen (SOU 1979:32 s. 522).

4 Skatteverkets bedömning

Ett beslut om fastighetstaxering får betydelse inom en mängd områden utanför själva fastighetstaxeringen. Det är därför av stor vikt hur byggnader och mark indelas vid fastighetstaxeringen även om egendomen inte ska åsättas något värde.

Av redogörelsen ovan framgår att en grundförutsättning för att en byggnad ska indelas i en byggnadstyp, såvida fråga inte är om ekonomibyggnad, är att den ska ha ett värde av minst 50 000 kr. Byggnad av mindre värde (under 50 000 kr) beaktas således inte vid fastighetstaxeringen. För sådan byggnad, vars beskaffenhet och användning i och för sig är skatte- eller avgiftspliktig, ska inte bestämmas något taxeringsvärde. Sådan byggnad ska inte heller påverka markens indelning i ägoslag.

Skatteverket anser att dessa regler bör tillämpas även beträffande en byggnad vars användning skulle motivera indelning som specialbyggnad. För att en sådan byggnad ska indelas som specialbyggnad krävs därför att den, om dess användning inte kvalificerat den som specialbyggnad, skulle värderats till minst 50 000 kr. Det saknas enligt Skatteverkets bedömning tillräckliga skäl för att i denna del tillämpa ett annat synsätt beträffande byggnader som används för ett samhällsnyttigt ändamål än för övriga byggnadstyper.

Styrsignalen ska tillämpas vid fastighetstaxering.