Områden: Fastighetstaxering
Datum: 2019-01-29
Dnr: 202 38575-19/111
Överlåtelse av avtal om rätt att erhålla ersättningskraft innebär att ett nytt avtal om ersättningskraft anses ha kommit till stånd. Uppfyller det nya avtalet de krav som gäller för avtal om leverans av ersättningskraft ska avtalet beaktas vid fastighetstaxering genom justering för säregna förhållanden. Justeringen ska göras i form av tillägg för den nya mottagaren och avdrag för det levererande kraftverket. Om rätten till ersättningskraft överlåtits till en ny mottagande fastighet men rätten i det nya avtalet inte knutits till den nya fastigheten, ska skyldigheten att leverera frikraft enligt överlåtelseavtalet inte föranleda avdrag vid fastighetstaxeringen för det levererande kraftverket och inte heller ska rätten till frikraft medföra tillägg för den nya mottagaren. Då gäller istället ursprungsavtalet.
Om ägare till en ursprungsfastighet överlåter rätten till frikraft men överlåtelsen inte blir godkänd av det levererande kraftverkets ägare ska någon överlåtelse av den ursprungliga upplåtelsen inte anses ha skett. Det ursprungliga avtalet ska då i oförändrat skick läggas till grund för taxering för såväl ursprungsfastighet som det levererande kraftverket.
Ställningstagandet ska tillämpas vid fastighetstaxering.
Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande från 2008-02-04 med samma rubrik (dnr 131 65317-08/111). Skatteverket har gjort en översyn av och uppdaterat vissa äldre ställningstaganden. Detta ställningstagande innebär ingen ändring av Skatteverkets bedömning jämfört med det tidigare ställningstagandet.
Ersättningskraft utgör kraft som ett kraftverk, enligt dom eller avtal, är skyldigt att som ersättning tillhandahålla en fastighet för vattenkraft från strömfall som fastigheten avstått till kraftverket. Ersättningskraft innebär dels en skyldighet för kraftverket att leverera kraft, dels rätt för en mottagande fastighet att erhålla kraft.
Fråga har uppkommit om värdet av ersättningskraft ska beaktas vid fastighetstaxering i de fall rätten till kraften överlåts från den fastighet till vilken rätten ursprungligen upplåtits (ursprungsfastigheten) till annan fastighet (den nya mottagande fastigheten).
Reglerna avseende taxering av andels- och ersättningskraft regleras i 15 kap. 8 och 9 §§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL. Vid uppskattning av kraftverkets värde vid fastighetstaxeringen ska avdrag göras för skyldighet att leverera ersättningskraft enligt domstols avgörande eller enligt avtal. Vid skyldighet att leverera ersättningskraft enligt avtal krävs dock enligt förarbeten m.m. att tre krav är uppfyllda (SOU 1972:32 s. 678 och prop. 1979/80:40 s 143). De krav som ska vara uppfyllda för att ett avtal om ersättningskraft ska beaktas vid taxeringen är att
Utöver vad som anges i nämnda förarbetsuttalande kan även konstateras att ett avtal om skyldighet att leverera ersättningskraft som uppfyller de tre ovan nämnda kraven är ett sådant "servitutsliknande" avtal som anges i 5 kap. 3 § FTL, enligt förvaltningsrättslig rättspraxis. Den skyldighet och rätt som uppkommer på grund av att sådant avtal ska vid fastighetstaxering beaktas som säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § FTL.
Regler om avtalsservitut finns i 14 kap. jordabalken, JB, och reglerna om ändring m.m. av servitut finns i 7 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL. Avtal om rätt till ersättningskraft genererar inte servitut enligt JB eller FBL utan klassificeras vid fastighetstaxering som ett ”servitutsliknande” avtal.
Avtal som reglerar skyldighet att leverera ersättningskraft ska uppfylla de tre krav som anges ovan. I praktiken bör ett sådant avtal innehålla följande uppgifter för att svara mot de ovan nämnda kraven:
I avsnitt 4.2 - 4.4 redovisas tre olika situationer som kan uppkomma när olika förutsättningar avseende avtalssituationen gäller.
Uppfyller avtalet kraven ska den nya mottagande fastigheten till vilken kraften överflyttats taxeras för kraften och kraftverksägaren även fortsättningsvis medges avdrag för leveransen. Rätten till ersättningskraft beaktas för levererande kraftverk och mottagande fastighet genom justering för säregna förhållanden, se Skatteverkets senaste allmänna råd om riktvärdeangivelser och grunderna för taxeringen och värdesättningen av elproduktionsenheter.
En överlåtelse enligt ovan innebär i princip att ett nytt avtal mellan tre parter har upprättats. Detta kan i praktiken utformas genom olika handlingar, t.ex. ett separat avtal mellan ägarna av ursprungsfastigheten och den nya mottagande fastigheten och ett separat godkännande av ägaren till kraftverket. Det nya avtalsförhållandet ska anses gälla först efter godkännandet av samtliga parter.
Om rätten till ersättningskraft överlåtits till ny mottagande fastighet men rätten i det nya avtalet inte knutits till den nya fastigheten ska leveransskyldigheten enligt överlåtelseavtalet inte föranleda avdrag vid fastighetstaxeringen för det levererande kraftverket och inte heller rätten till kraften medföra tillägg för den nya mottagaren. Detta gäller endast i de fall där ägaren till det levererande kraftverket godkänt det nya avtalet samtidigt som leveransen i avtalet inte knutits till någon ny mottagande fastighet. I annat fall gäller ursprungsavtalet.
Om ägare till en ursprungsfastighet överlåter rätten till frikraft men överlåtelsen inte blir godkänd av det levererande kraftverkets ägare ska någon överlåtelse av den ursprungliga upplåtelsen inte anses ha skett. Det ursprungliga avtalet ska då i oförändrat skick läggas till grund för taxering för såväl ursprungsfastighet som det levererande kraftverket.
Ställningstagandet ska tillämpas vid fastighetstaxering.