Tillämpningsområdet för mervärdesskattelagens faktureringsregler

1 Sammanfattning

I mervärdesskattelagen (1994:200), ML, finns särskilda regler som anger förutsättningarna för att lagens faktureringsregler ska vara tillämpliga. Dessa regler utgår från bestämmelserna om omsättningsland.

För en säljare som är etablerad i Sverige innebär bestämmelserna att faktureringsreglerna i ML t.ex. är tillämpliga vid omsättning av

• varor och tjänster här i landet (handel inom landet)
• varor till en beskattningsbar person i ett annat EU-land (unionsintern försäljning)
• varor till en köpare i annat EU-land som inte är skattskyldig för förvärvet (distansförsäljning, under beloppsgränsen)
• vissa tjänster till någon som inte är en beskattningsbar person i ett annat EU-land (huvudregeln för tjänster)
• tjänster till en beskattningsbar person i ett annat EU-land (huvudregeln för tjänster), när fakturan inte utfärdas av köparen
• varor och tjänster som är export.

Detta gäller under förutsättning att omsättningen inte görs från ett fast etableringsställe i ett annat land.

Även en säljare som är etablerad utanför Sverige kan vara skyldig att tillämpa faktureringsreglerna i ML. När en säljare som är etablerad i ett annat EU-land omsätter varor eller tjänster här i landet ska denne tillämpa faktureringsreglerna i ML. Det förutsätter dock att det är säljaren som är skattskyldig för omsättningen (ej omvänd skattskyldighet). Det gäller t.ex. vid

• tillhandahållande av tjänster med anknytning till fastighet i vissa fall
• persontransporter
• distansförsäljning över beloppsgränsen till Sverige.

När en säljare som inte är etablerad inom EU omsätter varor eller tjänster här i landet ska denne tillämpa faktureringsreglerna i ML.

Om en i Sverige etablerad köpare utfärdar fakturan (självfakturering) är faktureringsreglerna i ML tillämpliga endast om varan eller tjänsten är omsatt här i landet. Det innebär att faktureringsreglerna i ML inte blir tillämpliga när köparen här i landet utfärdar fakturan för ett unionsinternt förvärv av varor. Köparen ska i stället tillämpa de faktureringsregler som gäller i det EU-land där varorna är omsatta.

Från och med den 1 januari 2019 införs nya regler för omsättning av telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster, vilket medfört ändringar i tillämpningsområdet för faktureringsreglerna i ML. De nya reglerna innebär att den som omsätter telekommunikationstjänster, sändningstjänster eller elektroniska tjänster och använder någon av de särskilda ordningarna för redovisning av mervärdesskatten ska tillämpa faktureringsreglerna i identifieringsmedlemsstaten.

Tillämpningsområdet för faktureringsreglerna i ML åskådliggörs schematiskt med några vanligt förekommande situationer i bifogad bilaga.

Detta ställningstagande gäller från och med den 1 januari 2019 och ersätter vid denna tidpunkt Skatteverkets ställningstagande ”Tillämpningsområdet för mervärdesskattelagens faktureringsregler”, daterat den 28 januari 2013, dnr 131 865548-12/111. Det nya ställningstagandet har tagits fram med anledning av att de nya reglerna för omsättning av telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster.

2 Frågeställning

När en säljare omsätter varor eller tjänster till en köpare i ett annat land kan det vara svårt att veta vilket lands faktureringsregler som ska gälla. I ML finns därför särskilda bestämmelser som anger förutsättningarna för att lagens faktureringsregler ska vara tillämpliga. Från och med den 1 januari 2019 infördes ändrade regler för omsättning av telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster, vilket medför ändringar i tillämpningsområdet för faktureringsreglerna i ML. Med anledning av denna lagändring redogör Skatteverket i detta ställningstagande för i vilka fall faktureringsreglerna i ML ska tillämpas.

I ställningstagandet används genomgående begreppet säljare. Med det begreppet avses en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap (jämför 11 kap. 1 § ML).

I ställningstagandet används begreppet ”etablerad”. Begreppet etablerad är ett samlingsnamn för säte, fast etableringsställe, bosatt och stadigvarande vistas, d.v.s. de olika slags anknytningar till ett visst land som avgör bedömningen av omsättningsland.

Detta ställningstagande gäller från och med den 1 januari 2019 och ersätter vid denna tidpunkt det tidigare ställningstagandet ”Tillämpningsområdet för mervärdesskattelagens faktureringsregler”, daterat den 28 januari 2013, dnr 131 865548-12/111.

3 Gällande rätt m.m.

Varje beskattningsbar person ska säkerställa att en faktura utfärdas för omsättning av varor eller tjänster som görs till en annan beskattningsbar person eller till en juridisk person som inte är en beskattningsbar person (11 kap. 1 § första stycket ML, jämför artikel 220.1 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet).

Faktureringsbestämmelserna i ML ska tillämpas på omsättningar av varor eller tjänster inom landet enligt 5 kap. ML och 9 b kap. 4 § första stycket ML. Det gäller dock inte om leveransen eller tillhandahållandet görs från ett annat EU-land av en beskattningsbar person som inte är etablerad i Sverige eller vars fasta etableringsställe här inte medverkar i omsättningen, och köparen är skyldig att betala mervärdesskatten. Om köparen utfärdar fakturan gäller faktureringsbestämmelserna i ML (11 kap. 12 § första-tredje styckena ML, jämför artikel 219a.1 och 219a.2 a i i mervärdesskattedirektivet).

Faktureringsbestämmelserna i ML blir inte tillämpliga på omsättningar av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar (sändningstjänster) och elektroniska tjänster inom landet av en beskattningsbar person som omfattas av ett beslut i ett annat EU-land som motsvarar ett identifieringsbeslut enligt 4 § lagen om särskilda ordningar för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster (2011:1245), lagen om särskilda ordningar (11 kap. 12 § fjärde stycket ML, jämför artikel 219a.2 b i mervärdesskattedirektivet).

Faktureringsbestämmelserna i ML ska tillämpas på omsättningar av varor eller tjänster som enligt avdelning V i mervärdesskattedirektivet anses ha gjorts i ett annat EU-land. Det förutsätter dock att

1. säljaren har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige och leveransen eller tillhandahållandet inte görs från ett fast etableringsställe i ett annat land, eller har ett fast etableringsställe i Sverige från vilket leveransen eller tillhandahållandet görs, eller varken i Sverige eller utomlands har ett säte eller fast etableringsställe men är bosatt eller stadigvarande vistas här,
2. säljaren inte är etablerad i det EU-land där omsättningen anses ha gjorts eller vars fasta etableringsställe i det landet inte medverkar i omsättningen, och
3. köparen är skyldig att betala mervärdesskatten (11 kap. 13 § första stycket ML, jämför artikel 219a.2 a i i mervärdesskattedirektivet).

Bestämmelsen i 11 kap. 13 § första stycket gäller inte om köparen utfärdar fakturan (11 kap. 13 § andra stycket ML, jämför artikel 219a.2 a i i mervärdesskattedirektivet).

Faktureringsbestämmelserna i ML ska tillämpas på omsättningar av telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster som görs i ett annat EU-land av en beskattningsbar person som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt 4 § lagen om särskilda ordningar (11 kap. 13 § tredje stycket ML, jämför artikel 219a.2 b i mervärdesskattedirektivet).

Faktureringsbestämmelserna i ML ska tillämpas på omsättningar av varor eller tjänster utanför EU som utgör export, om säljaren

1. har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige och leveransen eller tillhandahållandet inte görs från ett fast etableringsställe i ett annat land,
2. har ett fast etableringsställe i Sverige från vilket leveransen eller tillhandahållandet görs, eller
3. varken i Sverige eller utomlands har ett säte eller fast etableringsställe men är bosatt eller stadigvarande vistas här (11 kap. 14 § ML, jämför artikel 219a.2 a ii i mervärdesskattedirektivet).

Skatteverket beslutar att en beskattningsbar person får använda den särskilda ordningen för telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster, identifieringsbeslut (4 § lagen om särskilda ordningar, jämför artikel 369d i mervärdesskattedirektivet).

De särskilda ordningarna gäller för företag som är etablerade i något EU-land (unionsordningen) och företag som inte är etablerade i något EU-land men säljer de aktuella tjänsterna till icke beskattningsbara personer i EU (tredjelandsordningen) (prop. 2017/18:295 s. 11).

4 Bedömning

När ett företag levererar varor eller tillhandahåller tjänster till en köpare i ett annat land kan det vara svårt att veta vilket lands faktureringsregler som ska tillämpas. I ML finns därför särskilda regler som anger förutsättningarna för att lagens faktureringsregler ska vara tillämpliga. Dessa regler utgår från bestämmelserna om omsättningsland. För att avgöra om faktureringsreglerna i ML ska tillämpas måste den som utfärdar fakturan därför först avgöra om omsättningen är gjord här i landet, i ett annat EU-land eller i ett land utanför EU enligt reglerna för bestämmande av omsättningsland.

Tillämpningsområdet för faktureringsreglerna i ML åskådliggörs schematiskt med några vanligt förekommande situationer i bifogad bilaga.

4.1 Varan eller tjänsten är omsatt här i landet

Faktureringsreglerna i ML ska som huvudregel tillämpas på omsättningar av varor eller tjänster som görs inom landet. Det gäller oavsett om säljaren är etablerad i Sverige eller inte.

Från den huvudregeln finns två undantag som innebär att faktureringsreglerna i ML inte blir tillämpliga trots att omsättningen görs inom landet. Det första undantaget gäller vid sådana gränsöverskridande försäljningar där säljaren är etablerad i ett annat EU-land och omvänd skattskyldighet gäller, se avsnitt 4.1.2. Om köparen i Sverige utfärdar fakturan (självfakturering) ska dock faktureringsreglerna i ML tillämpas, se avsnitt 4.4. Det andra undantaget gäller vid telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster när säljaren omfattas av ett identifieringsbeslut i ett annat EU-land, se avsnitt 4.5.

4.1.1 Säljaren är etablerad i Sverige

När en säljare som är etablerad i Sverige omsätter varor eller tjänster inom landet till en köpare som också är etablerad här, ska faktureringsreglerna i ML tillämpas. Detsamma gäller också vid vissa gränsöverskridande försäljningar av varor eller tjänster när omsättningen är gjord inom landet. Nedan anges några exempel på sådana omsättningar inom landet.

Exempel 1 – Handel inom landet

En säljare som från sin etablering i Sverige omsätter varor eller tjänster inom landet till en köpare som också är etablerad här, ska tillämpa faktureringsreglerna i ML. I dessa fall är det alltså fråga om handel inom landet mellan två svenska företag.

Exempel 2 – Unionsintern försäljning av varor

En vara som ska transporteras till köparen i ett annat EU-land är omsatt inom landet om varan finns i Sverige då transporten påbörjas (5 kap. 2 § första stycket 1 ML). Omsättningen är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 30 a § ML. I dessa fall gör köparen i det andra EU-landet ett unionsinternt förvärv. Den som utfärdar fakturan för en sådan unionsintern försäljning av en vara ska tillämpa faktureringsreglerna i ML. Det gäller även om köparen i det andra EU-landet utfärdar fakturan (självfakturering).

Exempel 3 – Distansförsäljning, under beloppsgränsen

Vid försäljning av varor som inte är punktskattepliktiga till en köpare i ett annat EU-land som inte är skattskyldig för förvärvet är omsättningen gjord inom landet (5 kap. 2 § första stycket 1 ML). Detta gäller under förutsättning att den fastställda beloppsgränsen för distansförsäljning i det aktuella EU-landet inte överskrids. Den som utfärdar fakturan för en sådan distansförsäljning som inte överskrider beloppsgränsen ska tillämpa faktureringsreglerna i ML.

Exempel 4 – Huvudregeln för tjänster när köparen inte är en beskattningsbar person

När en säljare som är etablerad i Sverige tillhandahåller en tjänst till en köpare i ett annat EU-land är omsättningen gjord inom landet enligt 5 kap. 6 § ML om tjänsten omfattas av huvudregeln för tjänster och köparen inte är en beskattningsbar person (privatperson).

Den som utfärdar fakturan för en sådan omsättning ska tillämpa faktureringsreglerna i ML. Enligt faktureringsreglerna i ML finns det i normalfallet ingen skyldighet att utfärda en faktura vid omsättning till en privatperson. Att faktureringsreglerna i ML ska tillämpas innebär därför att säljaren inte är skyldig att utfärda en faktura som uppfyller ML:s krav.

4.1 2 Säljaren är etablerad utanför Sverige

För att avgöra om faktureringsreglerna i ML ska tillämpas när en säljare som är etablerad utanför Sverige omsätter varor eller tjänster inom landet måste man ta hänsyn till om säljaren är etablerad i ett annat EU-land eller i ett land utanför EU.

Säljaren är etablerad i ett annat EU-land

Faktureringsreglerna i ML är som huvudregel tillämpliga på omsättningar av varor eller tjänster inom landet. Det gäller dock inte om följande förutsättningar är uppfyllda:

1. Leveransen eller tillhandahållandet görs från ett annat EU-land av en säljare som inte är etablerad i Sverige eller vars fasta etableringsställe här i landet inte medverkar i omsättningen.
2. Köparen i Sverige ska redovisa och betala mervärdesskatten för omsättningen (omvänd skattskyldighet).

Detta undantag syftar på sådana gränsöverskridande försäljningar där säljaren är etablerad i ett annat EU-land, och omvänd skattskyldighet gäller. Undantaget innebär att faktureringsreglerna i ML inte blir tillämpliga trots att omsättningen är gjord inom landet. Om köparen i Sverige utfärdar fakturan (självfakturering) ska dock faktureringsreglerna i ML tillämpas, se avsnitt 4.4.

Om omvänd skattskyldighet inte gäller ska undantaget inte tillämpas, vilket innebär att huvudregeln för fakturering i stället ska tillämpas. Det innebär att en säljare som är etablerad i ett annat EU-land ska tillämpa faktureringsreglerna i ML när omsättningen är gjord inom landet och omvänd skattskyldighet inte gäller. Detsamma gäller om köparen i Sverige utfärdar fakturan (självfakturering).

Det finns ytterligare ett undantag som innebär att faktureringsreglerna i ML inte blir tillämpliga. Det undantaget gäller om den som omsätter telekommunikationstjänster, sändningstjänster eller elektroniska tjänster till en privatperson i Sverige omfattas av ett identifieringsbeslut i ett annat EU-land, se avsnitt 4.5.

Nedan anges några exempel på omsättningar inom landet när säljaren är etablerad i ett annat EU-land.

Exempel 5 – Huvudregeln för tjänster när köparen är en beskattningsbar person

När en säljare som är etablerad i ett annat EU-land tillhandahåller s.k. huvudregeltjänster inom landet till en köpare som är en beskattningsbar person och som är etablerad i Sverige, är dessa tjänster omsatta inom landet (5 kap. 5 § ML). Det är köparen i Sverige som ska redovisa och betala mervärdesskatten för den omsättningen (omvänd skattskyldighet). Faktureringsreglerna i ML blir då inte tillämpliga. Om köparen i Sverige utfärdar fakturan (självfakturering) ska faktureringsreglerna i ML dock tillämpas, se avsnitt 4.4.

Exempel 6 – Tjänst med anknytning till fastighet

När en säljare som är etablerad i ett annat EU-land tillhandahåller tjänster med anknytning till en fastighet i Sverige, är dessa tjänster omsätta inom landet (5 kap. 8 § ML). Om säljaren är skattskyldig för en sådan omsättning ska faktureringsreglerna i ML tillämpas.

Om det i stället är köparen i Sverige som ska redovisa och betala mervärdesskatten (omvänd skattskyldighet) blir faktureringsreglerna i ML inte tillämpliga för säljaren. Det beror på att undantagsregelns två förutsättningar är uppfyllda. Om köparen i Sverige utfärdar fakturan (självfakturering) ska faktureringsreglerna i ML dock tillämpas, se avsnitt 4.4.

Exempel 7 – Persontransport och frivillig skattskyldighet

Vid omsättning inom landet av vissa tjänster t.ex. persontransporter (5 kap. 9 § ML) och frivillig skattskyldighet för uthyrning av verksamhetslokal (3 kap. 3 § andra och tredje styckena ML) är säljaren alltid skattskyldig även om köparen är en beskattningsbar person. I dessa fall ska därför en säljare som är etablerad i ett annat EU-land tillämpa faktureringsreglerna i ML.

Exempel 8 – Distansförsäljning, över beloppsgränsen

Vid s.k. distansförsäljning av punktskattepliktiga varor till Sverige är omsättningen gjord inom landet. En säljare som är etablerad i ett annat EU-land ska därför tillämpa faktureringsreglerna i ML. Detsamma gäller vid distansförsäljning av andra varor när den fastställda beloppsgränsen 320 000 kr har överstigits (5 kap. 2 § första stycket 4 ML).

Säljaren är etablerad utanför EU

När en säljare som är etablerad utanför EU omsätter varor eller tjänster inom landet ska faktureringsreglerna i ML tillämpas. Det gäller även om köparen ska redovisa och betala mervärdesskatten för omsättningen (omvänd skattskyldighet). En säljare som är etablerad utanför EU ska alltså tillämpa de svenska faktureringsreglerna när omsättningen är gjord inom landet.

Vid omsättning av telekommunikationstjänster, sändningstjänster eller elektroniska tjänster till en privatperson i Sverige blir faktureringsreglerna i ML inte tillämpliga om säljaren omfattas av ett identifieringsbeslut i ett annat EU-land, se avsnitt 4.5.

4.2 Varan eller tjänsten är omsatt i ett annat EU-land

Faktureringsreglerna i ML är också tillämpliga när varor eller tjänster omsätts i ett annat EU-land om följande förutsättningar är uppfyllda:

1. Säljaren som är etablerad här i landet gör inte omsättningen från en etablering i ett annat land.
2. Säljarens fasta etableringsställe i det aktuella EU-landet medverkar inte i omsättningen.
3. Köparen i det aktuella EU-landet ska redovisa och betala mervärdesskatten för omsättningen (omvänd skattskyldighet).

I dessa fall är det fråga om sådana gränsöverskridande försäljningar där säljaren är etablerad i Sverige, och omvänd skattskyldighet gäller. Faktureringsreglerna i ML ska då tillämpas trots att omsättningen är gjord i ett annat EU-land. Om köparen i det andra EU-landet utfärdar fakturan (självfakturering) blir dock faktureringsreglerna i ML inte tillämpliga, se avsnitt 4.4.

Om det brister i någon av de ovan angivna förutsättningarna blir faktureringsreglerna i ML inte tillämpliga.

Vid omsättning av telekommunikationstjänster, sändningstjänster eller elektroniska tjänster till en privatperson i ett annat EU-land ska faktureringsreglerna i ML tillämpas om säljaren omfattas av ett identifieringsbeslut i Sverige, se avsnitt 4.5.

Nedan anges några exempel på omsättningar i ett annat EU-land.

Exempel: 9 – Tjänster till en beskattningsbar person i ett annat EU-land (huvudregeln för tjänster)

En säljare som är etablerad i Sverige ska tillämpa faktureringsreglerna i ML om den tillhandahållna tjänsten är omsatt i ett annat EU-land enligt det landets tillämpning av artikel 44 i mervärdesskattedirektivet och köparen är en beskattningsbar person (s.k. huvudregeltjänst jämför 5 kap. 5 § ML). I ett sådant fall är det köparen som ska redovisa och betala mervärdesskatten för omsättningen (omvänd skattskyldighet) enligt artikel 196 i mervärdesskattedirektivet. Om köparen i det andra EU-landet ska utfärda fakturan (självfakturering) blir dock faktureringsreglerna i ML inte tillämpliga, se avsnitt 4.4.

Exempel 10 – unionsinternt förvärv av varor

Vid unionsinterna förvärv av varor från ett annat EU-land enligt 2 a kap. 2 § ML är varorna omsatta i det EU-landet. I dessa fall gör säljaren i det andra EU-landet en unionsintern försäljning. I det här fallet är säljaren inte etablerad här i landet. Det innebär att de ovan angivna förutsättningarna för att faktureringsreglerna i ML ska vara tillämpliga inte är uppfyllda. Den som utfärdar fakturan för en sådan unionsintern försäljning av varor ska därför inte tillämpa faktureringsreglerna i ML. Det gäller även om köparen i Sverige utfärdar fakturan (självfakturering). Köparen ska i stället tillämpa de faktureringsregler som gäller i det EU-land där varorna är omsatta.

4.3 Varan eller tjänsten är omsatt utanför EU

Faktureringsreglerna i ML är också tillämpliga när varor eller tjänster omsätts utanför EU (export). Det förutsätter dock att säljaren är etablerad här i landet och att omsättningen inte görs från en etablering i ett annat land.

Med export avses en sådan omsättning utanför EU som görs av en säljare som bedriver ekonomisk verksamhet här i landet. Leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten ska alltså kunna hänföras till en etablering här i landet, men omsättningen är inte gjord här i landet och inte heller i något annat EU-land.

Det innebär t.ex. att faktureringsreglerna i ML är tillämpliga när en säljare som är etablerad i Sverige levererar en vara till en plats utanför EU eller om en speditör eller fraktförare ombesörjer direkt utförsel av varan till en plats utanför EU enligt 5 kap. 3 a § första stycket 1-2 ML.

4.4 Självfakturering

Om säljaren och köparen har kommit överens om att köparen i Sverige ska utfärda fakturan (självfakturering) för en omsättning inom EU är faktureringsreglerna i ML tillämpliga endast om varan eller tjänsten är omsatt här i landet.

Det innebär t.ex. att en köpare i Sverige som ska utfärda fakturan, ska tillämpa faktureringsreglerna i ML när den tillhandahållna tjänsten är omsatt inom landet enligt 5 kap. 5 § ML.

Vid unionsinterna förvärv av varor från ett annat EU-land enligt 2 a kap. 2 § ML är varorna omsatta i ett annat EU-land. Det innebär att faktureringsreglerna i ML inte ska tillämpas även om köparen här i landet ska utfärda fakturan. Köparen ska alltså tillämpa de faktureringsregler som gäller i det EU-land där varorna är omsatta. Jämför exempel 2 och 10.

4.5 Särskild ordning för beskattning av telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster

Telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster är som huvudregel omsatta i det land där köparen är etablerad. Det är säljaren som är skattskyldig för den omsättningen om köparen inte är en beskattningsbar person, d.v.s. är en privatperson. För att säljaren ska slippa registrera sig till mervärdesskatt i varje EU-land där köparna finns kan säljaren välja att redovisa mervärdesskatt enligt någon av de särskilda ordningarna som gäller för telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster. För att en säljare som ska redovisa enligt någon av de särskilda ordningarna också ska slippa hålla reda på flera olika länders faktureringsregler har bestämmelserna om tillämpningsområdet för faktureringsreglerna ändrats fr.o.m. den 1 januari 2019. De nya reglerna innebär att den som omsätter telekommunikationstjänster, sändningstjänster eller elektroniska tjänster till en privatperson ska tillämpa faktureringsreglerna i identifieringsmedlemsstaten om någon av de särskilda ordningarna för redovisning av mervärdesskatten används.

Säljaren är identifierad i Sverige

En säljare som omfattas av ett identifieringsbeslut i Sverige ska vid omsättning av telekommunikationstjänster, sändningstjänster eller elektroniska tjänster till en privatperson i ett annat EU-land tillämpa faktureringsreglerna i ML. Enligt faktureringsreglerna i ML finns det ingen skyldighet att utfärda en faktura vid omsättning av de aktuella tjänsterna när köparen är en privatperson. Att faktureringsreglerna i ML ska tillämpas innebär därför att säljaren inte är skyldig att utfärda en faktura som uppfyller ML:s krav.

Säljaren är identifierad i ett annat EU-land

Faktureringsreglerna i ML blir inte tillämpliga vid omsättning av telekommunikationstjänster, sändningstjänster eller elektroniska tjänster till en privatperson i Sverige, om säljaren är registrerad i ett annat EU-land för redovisning av mervärdesskatt enligt någon av de särskilda ordningarna.