Områden: Inkomstskatt (Näringsverksamhet)

Dnr: 8-133728

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 4 mars 2020, mål 5334-19.

Sammanfattning

En liechtensteinsk Anstalt med bolagsstruktur har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar. Företaget uppvisar betydande likheter i civilrättsligt hänseende med ett svenskt aktiebolag. Vidare kommer företaget att vara obegränsat skattskyldigt för sina inhemska och utländska inkomster i Liechtenstein där bolagsskattesatsen är 12,5 procent och är därmed ett inkomstskattesubjekt i sitt hemland. Den omständigheten att beskattningen, till följd av skattefrihet för vissa inkomster och olika dispositionsmöjligheter, kan bli lägre än 12,5 procent saknar betydelse. Utdelning och kapitalvinst på andelar i företaget är därmed skattefria.

Referat

Ett svenskt aktiebolag (bolaget) övervägde att förvärva andelar i en liechtensteinsk Anstalt med bolagsstruktur (Anstalten). Bolaget ansökte om förhandsbesked och frågade om utdelning och kapitalvinst på andelarna är skattefria i enlighet med reglerna om näringsbetingade andelar. Bolaget ville särskilt få prövat om Anstalten kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag och Skatterättsnämnden kunde enligt ansökan utgå från att övriga förutsättningar för att andelarna ska vara näringsbetingade var uppfyllda.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att vid bedömningen av om ett utländskt företag motsvarar ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar ska både en civilrättslig jämförelse och en skatterättslig bedömning göras (RÅ 2009 ref. 100). Ett krav för att ett utländskt företag ska anses motsvara ett svenskt aktiebolag är att det civilrättsligt till stor del överensstämmer med ett svenskt aktiebolag. Vid den jämförelsen utgår prövningen från vad som är känt om företaget i fråga. Om det kan struktureras på olika sätt är det den valda strukturen som prövningen ska avse. Det är vid bedömningen av betydelse att delägarna inte är personligen ansvariga för företagets skulder. Ägarförhållandena är också av betydelse. Att delägarna inte äger aktier utan procentuella andelar i företaget saknar däremot betydelse (RÅ 2009 ref. 100). Ett annat krav är att företaget är ett inkomstskattesubjekt i sitt hemland. Vid den prövningen räcker det inte med att konstatera att företaget formellt betraktas som ett skattesubjekt i hemlandet utan den skattemässiga behandlingen måste vara sådan att det även reellt kan anses utgöra ett skattesubjekt där. Om företaget omfattas av ett generellt och fullständigt undantag från hemlandets inkomstbeskattning kan det inte anses utgöra ett skattesubjekt (HFD 2017 ref. 29 och HFD 2019 ref. 49).

Av ansökan om förhandsbesked framgår att Anstalten kommer att bildas med en bolagsstruktur. En sådan Anstalt utgör en juridisk person som ansvarar för sina skulder med samtliga sina tillgångar och andelsägarna är inte personligen ansvariga för dess skulder. Vidare har den ett minsta bolagskapital som är uppdelat i procentuella andelar. Företaget uppvisar därmed enligt Högsta förvaltningsdomstolen betydande likheter i civilrättsligt hänseende med ett svenskt aktiebolag.

Vidare framgår att företaget kommer att ha sitt säte och sin verkliga ledning i Liechtenstein, där bolagsskattesatsen uppgetts vara 12,5 procent, och där vara obegränsat skattskyldigt för sina inhemska och utländska inkomster. Högsta förvaltningsdomstolen anser därmed att Anstalten är ett inkomstskattesubjekt i sitt hemland. Den omständigheten att beskattningen, till följd av skattefrihet för vissa inkomster och olika dispositionsmöjligheter, kan bli lägre än 12,5 procent saknar betydelse.

Sammanfattningsvis anser Högsta förvaltningsdomstolen att Anstalten motsvarar ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Utdelning och kapitalvinst på andelarna är därmed skattefria och Skatterättsnämndens förhandsbesked ska fastställas.

Skatteverkets kommentar

Vid bedömningen av om en utländsk juridisk person motsvarar ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar ska både en civilrättslig jämförelse och en skatterättslig bedömning göras.

Högsta förvaltningsdomstolen klargör i domen att prövningen vid den civilrättsliga jämförelsen ska utgå från vad som är känt om företaget i fråga. Om det är möjligt att företaget kan struktureras på olika sätt är det den valda strukturen som prövningen ska avse.

Vid den civilrättsliga jämförelsen anger Högsta förvaltningsdomstolen att ägarförhållandena också är av betydelse. En Anstalt i Liechtenstein kan ha antingen en bolagsstruktur eller en stiftelseliknande struktur. En anstalt i stiftelseliknande struktur saknar delägare och kan av den anledningen civilrättsligt inte anses motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.

Eftersom Anstalten är hemmahörande i Liechtenstein där bolagsskattesatsen är 12,5 procent och är obegränsat skattskyldigt för sina inhemska och utländska inkomster anser Högsta förvaltningsdomstolen att den är ett inkomstskattesubjekt i hemlandet. Av domen framgår att skattefrihet för vissa inkomster, såsom t.ex. utdelningar och kapitalvinster på andelar, inte hindrar att en utländsk juridisk person reellt kan anses utgöra ett inkomstskattesubjekt i sitt hemland.

Företag i Liechtenstein som endast köper, förvaltar och säljer finansiella instrument kan undantas från den vanliga inkomstbeskattningen där och i stället endast beskattas med en årlig minimiskatt som uppgår till ett visst mindre belopp. Högsta förvaltningsdomstolens dom avser inte en sådan situation eftersom domstolen uttryckligen anger att Anstalten ifråga är obegränsat skattskyldig för sina inhemska och utländska inkomster i Liechtenstein där bolagsskattesatsen är 12,5 procent. Skatteverket avser att publicera ett ställningstagande där verket bl.a. tar ställning till om ett företag i Liechtenstein som endast beskattas med en årlig minimiskatt reellt kan anses utgöra ett inkomstskattesubjekt i sitt hemland.