KRNS, mål nr 1790-20 – Fördelning av förbättringsutgifter

Kammarrätten i Stockholms dom den 31 augusti 2020, mål nr 1790-20

Inkomstbeskattning för beskattningsår 2017

Sammanfattning

Enligt kammarrätten saknas det rättsligt stöd för att delägarna fritt mellan sig kan fördela förbättringsutgifter nedlagda på en gemensamt ägd privatbostadsfastighet.

Huvudregeln är att förbättringsutgifter ska fördelas mellan delägarna i förhållande till deras ägarandel av den gemensamt ägda privatbostaden. Det innebär att delägarna vanligtvis har rätt att fördela sina gemensamma förbättringsutgifter efter respektive ägarandel, oavsett vem av dem som har finansierat och betalat utgifterna.

Referat

Makarna A och B sålde under året två småhusfastigheter, som de ägde med hälften var. De fördelade inte de gemensamma förbättringsutgifterna efter respektive ägarandel. I sin deklaration redovisade A en större andel av utgifterna och B redovisade därmed en mindre andel. Makarnas fördelning av utgifterna medförde sammantaget en mer fördelaktig beskattning än vid en fördelning efter ägarandel.

Makarna uppgav att B saknade egna inkomster, vilket innebar att A ensam hade finansierat samtliga förbättringsutgifter, samt att de saknade ekonomisk gemenskap när förbättringarna utfördes. Skatteverket beslutade därför att samtliga förbättringsutgifter skulle hänföras till A, eftersom hen ensam fick anses ha betalat utgifterna.

I kammarrätten yrkade makarna i första hand att förbättringsutgifterna ska fördelas i enlighet med inlämnade deklarationer och i andra hand att utgifterna ska fördelas lika mellan dem. Makarna anförde att A ensam har stått för förbättringsutgifterna och därför har rätt till en högre andel av utgifterna jämfört med sin ägarandel, särskilt då A och B vid tidpunkten för förbättringsarbetena inte var gifta och inte heller hade en gemensam ekonomi. De anförde också att vid s.k. ROT-arbeten finns en rätt att fritt fördela skattereduktionen mellan delägare inom samma hushåll (prop. 2008/09:77 s. 54-55). Makarna åberopade ett samboavtal och ett gåvobrev, vilka angav att A ska stå för en större andel av utgifterna. Den överenskomna fördelningen av förbättringsutgifterna ska därför godtas.

Kammarrätten anförde att det faktum att fördelning av skattereduktion vid ROT-arbeten kan göras mera fritt saknar i detta sammanhang betydelse, eftersom det är fråga om ett helt annat regelverk. Enligt kammarrätten saknas det stöd för att makarna har rätt att fritt fördela förbättringsutgifterna mellan sig vid försäljning av en privatbostad, varför kammarrätten avslog makarnas förstahandsyrkande.

Beträffande makarnas andrahandsyrkande anförde kammarrätten följande. Huvudregeln är att förbättringsutgifter vid försäljning av en gemensamt ägd bostad ska fördelas efter ägarandel. Makarna ägde 50 procent vardera av de sålda fastigheterna och har därför rätt att få räkna med hälften vardera av förbättringsutgifterna, oavsett vem av dem som har betalat dessa utgifter. Kammarrätten godtog därmed att förbättringsutgifterna fördelas med halva beloppet för vardera maken.

Skatteverkets kommentar

Skatteverket anser att kammarrättens dom visar att det saknas rättsligt stöd för att delägarna fritt mellan sig kan fördela förbättringsutgifter, som har nedlagts på en gemensamt ägd privatbostad.

A hade finansierat och betalat samtliga förbättringsutgifter och skulle därför ha kunnat vara berättigad till avdrag för samtliga utgifter vid sin kapitalvinstberäkning, eftersom det saknades en ekonomisk gemenskap mellan delägarna då förbättringarna utfördes. Ägarna var dock överens om att förbättringsutgifterna skulle fördelas med lika delar, vilket innebär att A får anses ha betalat hälften av förbättringsarbetena för B:s räkning, som gåva eller lån.

Skatteverket anser att förbättringsutgifter vanligtvis ska fördelas mellan delägarna efter deras ägarandel i en gemensamt ägd privatbostad. Det gäller särskilt för makars och sammanboendes gemensamma bostad, eftersom de antas ha en ekonomisk gemenskap (KRNG 2017-10-16, mål nr 2714-17).