Områden: Förvaltningsrätt & förfarande

Dnr: 1036-07, 1038-07

Denna rättsfallskommentar är inte längre aktuell. Se Skatteverkets ställningstagande Omprövningsbeslut är alltid att anse som efterbeskattningsbeslut när de sker på initiativ av Skatteverket till nackdel för den som beslutet gäller och meddelas efter tvåårsfristen (dnr 202 377161-17/111).

Fråga om ett omprövningsbeslut till följd av när det meddelats har utgjort ett efterbeskattningsbeslut och om grund för efterföljande beslutshinder

Regeringsrättens dom den 27 april 2009, mål nr 1036-07 och 103807

Beskattningsåren 1998 och 1999

En skattemyndighet beslutade i omprövningsbeslut den 18 december 2002 om att minska ett bolags avdrag för ingående mervärdesskatt för rubricerade beskattningsår. Något skattetillägg påfördes inte.

Länsrätten upphävde därefter myndighetens beslut i dom som vann laga kraft. I skälen angavs att myndigheten i besluten inte gjort gällande och därmed inte heller visat att den skattskyldige lämnat sådan oriktig uppgift som krävs för beslut om efterbeskattning.

Myndigheten meddelade därefter nya omprövningsbeslut varigenom den skattskyldige efterbeskattades, allt i enlighet med de upphävda besluten.

Sedan den skattskyldige överklagat sistnämnda beslut har länsrätt och kammarrätt avslagit överklagandet med bedömningen att myndighetens ursprungliga beslut inte utgjort efterbeskattningsbeslut samt att någon prövning i sak inte skett. Bestämmelsen i 21 kap. 3 § SBL (om rättskraft för domstolsavgöranden) hindrar inte Skatteverket att i ett nytt beslut pröva sakfrågan.

Regeringsrätten, som upphävde underinstansernas beslut om efterbeskattning, anförde bl.a. följande i sina domskäl:

"Skattemyndighetens omprövningsbeslut år 2002, som var till nackdel för bolaget, meddelades senare än under andra året efter utgången av de kalenderår under vilka de aktuella beskattningsåren gått ut. Besluten kan således endast ha meddelats med stöd av bestämmelserna om omprövning genom efterbeskattning.

Länsrätten prövade i domen den 28 april 2004 om förutsättningar för efterbeskattning förelåg.

Skatteverkets nu aktuella beslut om omprövning genom efterbeskattning avser samma fråga som den som bedömdes i skattemyndighetens tidigare beslut och i länsrättens lagakraftvunna dom. Det förelåg därför enligt såväl 21 kap. 3 § första stycket som 13 § andra stycket SBL hinder för Skatteverket att meddela efterbeskattningsbesluten. Överklagandet ska således bifallas."

Kommentar: 

Skatteverket har 2006 meddelat ett rättsligt ställningstagande "Fråga om omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges nackdel och som meddelas efter ordinarie omprövningsfrist alltid är att anse som efterbeskattnings- respektive eftertaxeringsbeslut" (dnr 131 62016-06/111). Verket besvarade den frågan jakande och Regeringsrättens här refererade avgörande bekräftar således att ett omprövningsbeslut som meddelas efter ordinarie omprövningsfrist ska anses utgöra ett - i det här fallet - efterbeskattningsbeslut.

Skatteverket gör även fortsättningsvis bedömningen att det saknas anledning att bedöma ett beslut om eftertaxering enligt taxeringslagen på annat sätt än nu prövat beslut om efterbeskattning. Som verkets tidigare ställningstagande anger bör eventuella brister i motiveringen av ett efterbeskattnings- eller eftertaxeringsbeslut åtgärdas genom att beslutet kompletteras och förtydligas vid en senare omprövning eller genom inlaga till domstol. - Ett kompletterande omprövningsbeslut hindras inte av lagstiftningen så länge detta inte innebär (ytterligare) ändring till den enskildes nackdel. Däremot föreligger hinder mot att efter undanröjande fatta ett nytt beslut i samma fråga.