HVB-hem – vårdbyggnad eller småhus

1 Sammanfattning

En byggnad, som är inrättad till bostad åt en eller två familjer och som används dels som privat bostad, dels som HVB-hem, ska indelas som specialbyggnad, vårdbyggnad, om den till övervägande del används för denna verksamhet. Vid bedömningen av vilken del som överväger, privat boende eller HVB-hem, så anser Skatteverket att det endast är boytan som ska ligga till grund för bedömningen och att samtliga utrymmen inom denna ska anses vara värdemässigt lika vid en tillämpning av övervägandeprincipen.

Förutom den del av byggnaden som uteslutande används av vårdtagarna, t.ex. vårdtagarnas egna rum, ska vid beräkningen även vissa gemensamma utrymmen anses i sin helhet använda för vårdändamål. Förutsättningen för detta är dock att utrymmena huvudsakligen används av vårdtagarna, t.ex. allrum. För det privata boendet vitala funktioner, såsom kök och tvättstuga, ska inte hänföras till vården.

Ställningstagandet ska tillämpas vid fastighetstaxering.

Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande från 2005-04-19 med rubriken ”Värdering av hem för vård eller boende (HVB-hem) i småhus (dnr 130 148107-05/111). Skatteverket har gjort en översyn av och uppdaterat det tidigare ställningstagandet. Detta ställningstagande innebär ingen ändring av Skatteverkets bedömning jämfört med det tidigare ställningstagandet.

2 Frågeställning

Frågan gäller om ett småhus som utgör privat bostad åt en eller två familjer men som även används som HVB-hem för barn och ungdomar ska indelas som specialbyggnad, vårdbyggnad.

3 Gällande rätt m.m.

I 6 kap. socialtjänstlagen (2001:453), SoL, finns bestämmelser om vård utanför det egna hemmet. Av 1 § 2 p framgår att socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett hem för vård och boende.

Av 6 kap. 1 § SoL framgår vidare att socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön.

Av 6 kap. 4 § samma lag framgår att vård i hem för vård eller boende ska bedrivas i samråd med socialnämnden.

Av 3 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2001:937) framgår att med hem för vård eller boende avses ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Om ett sådant hem drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt.

Av 3 kap. 1 § socialtjänstförordningen framgår vidare att som hem för vård eller boende räknas inte sådana särskilda boendeformer som avses i 5 kap. 5 § andra och tredje styckena eller 5 kap. 7 § tredje stycket socialtjänstlagen.

Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende, HSLF-FS 2016:55. Av 7 kap. 1 § framgår bl.a. följande: ”Den som bedriver verksamhet i form av hem för vård eller boende ska se till att hemmets lokaler och utrustning är ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs i hemmet.

I 7 kap. 1 § HSLF-FS anges vidare följande.

”Den person som är placerad i ett hem för vård eller boende bör ha ett eget rum. Antalet rum för personlig hygien såsom toaletter, duschrum och badrum bör vara anpassade till hur många personer som kan komma att vara placerade i hemmet. Det egna rummet samt rum för personlig hygien bör kunna låsas av den person som är placerad i hemmet.

I hemmets lokaler bör det finnas

• rum eller del av rum för tillagning och intag av måltider,
• rum för samvaro,
• rum för enskilda samtal, och
• personalutrymme, för t.ex. dokumentation och administration.”

Av 7 kap. 3 § HSLF-FS framgår att om ett hem för vård eller boende är beläget i en bostad, ska verksamhetens lokaler vara åtskilda från den privata bostadsdelen.

Indelning av byggnader i olika byggnadstyper regleras i 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL. Därav framgår bl.a. att byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer ska indelas som småhus. Det framgår vidare att byggnad som används för sjukvård, missbrukarvård, omsorger om barn och ungdom, kriminalvård, åldringsvård eller omsorger om psykiskt utvecklingsstörda ska indelas som specialbyggnad, vårdbyggnad. Detta gäller även annan byggnad än de nämnda om den används som hem åt personer som behöver institutionell vård eller tillsyn.

Av 2 kap. 3 § FTL framgår att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på. Vidare framgår bl.a. att byggnad som kan indelas både som småhus och specialbyggnad, ska indelas som specialbyggnad.

Av prop. 1979/80:40 s. 74 framgår att en förutsättning för att en byggnad som används som hem åt personer som behöver vård eller tillsyn ska indelas som vårdbyggnad är att det ska handla om institutionell vård eller tillsyn. Om vård utövas i liten skala, t.ex. genom att åldringar eller utvecklingsstörda vårdas i enskilda hem, bör det inte vara skäl till att bostadsbyggnader ska undantas från skatteplikt.

I betänkandet ”Fastighetstaxering 81”, SOU 1979:32 s. 266, anges det att med byggnad som används som hem åt personer i behov av vård eller tillsyn avses inte vanliga bostadsbyggnader, utan byggnader för institutionell vård eller tillsyn.

Regeringsrätten har i några domar, se RÅ85 1:91 och RÅ 1995 ref. 25, prövat frågan om s.k. servicehus ska utgöra hyreshus eller vårdbyggnad. Regeringsrätten anförde i RÅ85 1:91, där den totala ytan uppgick till 7 230 kvm fördelat med 5 110 kvm på bostäder (hyreshus) och 2 120 kvm på servicedel (specialändamål), bl.a. följande.

”Servicehuset Bakugnen 23 inrymmer i två huskroppar dagcentral och 121 lägenheter varav 103 enrumslägenheter på 40 kvm och 18 tvårumslägenheter på 55 kvm. Lägenheterna har kokvrå, kapprum samt toalett och dusch. Dagcentralen i gatu- och källarplanen innehåller bl.a. reception, samlingssal, restaurang, cafeteria, bibliotek, hobbylokaler, motionshall samt lokaler för hår- och fotvård. Även om servicehuset i viss utsträckning används som hem åt personer som behöver institutionell vård eller tillsyn, får utredningen i målet anses ge vid handen att byggnaden primärt är avsedd för bostadsändamål. Med hänsyn härtill skall servicehuset klassificeras som hyreshus.”

4 Bedömning

4.1 Bedömning av byggnadstyp enligt 2 kap. 2 § FTL

Skatteverket anser att en användning som HVB-hem utgör sådan användning som inryms i den definition av vårdbyggnad som framgår av 2 kap. 2 § FTL.

Vid bedömning av om ett småhus, som delvis används som HVB-hem för barn och ungdomar, kan indelas som vårdbyggnad måste Regeringsrättens ställningstagande i tidigare berörda domar beaktas. Regeringsrätten har i dessa domar konstaterat att aktuella byggnader primärt var avsedda för bostadsändamål och därför inte skulle indelas som vårdbyggnader. Detta skulle också kunna hävdas beträffande småhus som används som HVB-hem.

Förhållandena beträffande servicehusen i avgörandena och nu aktuell frågeställning avviker dock på två väsentliga punkter. Servicehusen i Regeringsrättens avgöranden utgjordes till övervägande del av självständigt fungerande lägenheter som disponerades av ”vårdtagarna”. Dessutom utgjorde lägenheterna deras permanenta bostäder. Den nu aktuella frågeställningen avser ett icke permanent boende där vårdtagaren disponerar endast ett rum som sin ”egen” bostad. Mot denna bakgrund anser Skatteverket att nämnda domar inte är aktuella eller tillämpliga.

4.2 Bedömning av övervägande användning enligt 2 kap. 3 § FTL

Bedömningen av hur ett småhus som används både för privat boende och som HVB-hem för barn och ungdomar ska indelas måste göras i enlighet med den övervägandeprincip som kommer till uttryck i 2 kap. 3 § FTL. Detta innebär att en förutsättning för att ett småhus som delvis används som HVB-hem för barn och ungdomar ska indelas som specialbyggnad, vårdbyggnad, är att byggnaden till övervägande del används för detta ändamål. Avgörande för indelningen i byggnadstyp är därmed hur stor del av byggnaden som är hänförlig till det privata boendet och hur stor del som kan hänföras till HVB-hemmet. Vid bedömningen av vilken del som överväger, privat boende eller HVB-hem, så anser Skatteverket att det endast är boytan som ska ligga till grund för bedömningen och att samtliga utrymmen inom denna ska anses vara värdemässigt lika.

Socialstyrelsen har i ovan nämnda föreskrifter angett att verksamhetens lokaler i ett hem för vård och boende som är beläget i en bostad ska vara åtskilda från den privata bostadsdelen. I ett småhus som används för såväl privat boende som HVB-hem kan utrymmena i huvudsak delas in i tre olika grupper: utrymmen som enbart hör till det privata boendet, utrymmen som helt disponeras av vårdtagarna och utrymmen som är gemensamma för det privata boendet och vårdtagarna.

De utrymmen i småhuset som ska anses vara använda för vårdändamål är dels de utrymmen som uteslutande används av vårdtagarna, till exempel vårdtagarnas egna rum, dels vissa gemensamma utrymmen. De gemensamma utrymmen som i sin helhet ska anses vara använda för vårdändamål är sådana utrymmen som huvudsakligen används av vårdtagarna, exempelvis allrum. För det privata boendet vitala funktioner, såsom kök och tvättstuga, ska dock inte anses vara använda för vårdändamål.

Exempel

Ett småhus utgör permanent bostad för ägaren och används även som HVB-hem för fyra ungdomar. Boytan uppgår till 148 kvm och används på följande sätt.

Ägaren disponerar ett sovrum och ett vardagsrum om sammanlagt 37 kvm för privat bruk. Kök och tvättstuga upptar totalt 20 kvm. I huset finns två badrum om vardera 6 kvm. Det ena badrummet används uteslutande av ägaren medan det andra badrummet används uteslutande av vårdtagarna. Fyra rum om sammanlagt 48 kvm utgör egna rum för vårdtagarna. Därutöver finns ett allrum om 25 kvm som är inrättat för vårdtagarna och huvudsakligen används av dessa. Resterande boyta utgörs av en hall på 6 kvm som används gemensamt.

Till vården ska följande ytor hänföras:

• Vårdtagarnas egna rum, 48 kvm
• Allrum, 25 kvm
• Badrum, 6 kvm

Totalt, 79 kvm

Eftersom den boyta om 79 kvm som används för vård utgör mer än hälften av den sammanlagda boytan om 148 kvm ska byggnaden indelas som specialbyggnad, vårdbyggnad.