Transaktioner som görs inom landet av ett företag med säte i Sverige vars årsomsättning är högst 120 000 kronor under ett kalenderår är undantagna från skatteplikt. Undantaget är frivilligt och gäller de flesta, men inte alla, utgående transaktioner. På denna sida används begreppen beskattningsbar person och företag synonymt.
Från och med den 1 januari 2025 har årsomsättningsgränsen för att ett företag ska få tillämpa undantaget från skatteplikt i Sverige höjts från 80 000 kronor till 120 000 kronor. Årsomsättningen ska också avse kalenderåret i stället för beskattningsåret. Ett företag ska därför inte längre justera årsomsättningen om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader.
Det är den faktiska årsomsättningen som avgör om undantaget är tillämpligt. Beräknad framtida årsomsättning saknar betydelse.
Även ett företag som har haft en årsomsättning som överstiger den tidigare gränsen på 80 000 kronor men inte 120 000 kronor under kalenderåren 2023 och 2024 kan få tillämpa undantaget, efter ansökan och beslut (prop. 2023/24:149 s. 146).
Ett företag med säte i Sverige kan numera även få tillämpa undantaget från skatteplikt för små företag i andra EU-länder. Ett av villkoren för det är att företagets årsomsättning inom EU uppgår till högst 100 000 euro.
En annan av nyheterna är att ett företag som har säte i ett annat EU-land kan få tillämpa undantaget från skatteplikt i Sverige.
Syftet med bestämmelserna i 18 kap. ML om undantag från skatteplikt är att förenkla för små företag genom att de kan få slippa administrationen med att redovisa mervärdesskatt på sin begränsade försäljning och sina inköp (prop. 2016/17:1 s. 396–409).
I bestämmelserna i 18 kap. ML liksom i motsvarande artiklar i mervärdesskattedirektivet (artiklarna 280a–292d) används begreppet etablerad. Enligt Skatteverket innebär begreppet etablerad i dessa bestämmelser detsamma som sätet för den ekonomiska verksamheten (jfr prop. 2023/24:149 s. 48 och mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 123:e mötet den 20 november 2023, dokument A, 5.2, punkt 1).
Ett företag som har säte i Sverige får tillämpa undantaget från skatteplikt i Sverige även om det har ett eller flera fasta etableringsställen i andra länder.
Även ett företag som har sitt säte i ett annat EU-land får tillämpa undantaget från skatteplikt för sina transaktioner inom Sverige. Det finns särskilda villkor för tillämpningen av undantaget för företag som har säte i ett annat EU-land.
Ett företag med säte i Sverige kan också få tillämpa undantag från skatteplikt för små företag i ett annat EU-land.
Ett företag som har säte i ett land utanför EU får däremot inte tillämpa undantaget från skatteplikt enligt 18 kap. ML även om företaget har ett fast etableringsställe här (18 kap. 6 § 1 ML, och mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 123:e mötet den 20 november 2023, dokument A, 5.2, punkt 2).
Ett företag som har säte på Nordirland har säte utanför EU. Ett sådant företag får alltså inte tillämpa undantaget från skatteplikt enligt 18 kap. ML (jfr mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 123:e mötet den 20 november 2023, dokument D, 6.2, punkt 2 b). Detta trots att Nordirland ses om ett EU-land vid varuhandel.
För att fastställa var en beskattningsbar person har sätet för sin ekonomiska verksamhet ska hänsyn tas till
Om dessa tre kriterier inte gör det möjligt att med säkerhet fastställa sätet ska platsen där väsentliga beslut om företagets centrala ledning fattas ha företräde. Enbart en postadress kan inte anses vara den plats där ett företag har säte (jfr artikel 10.2 och 10.3 i genomförandeförordningen och mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 123:e mötet den 20 november 2023, dokument A, 5.2, punkt 1).
Om den beskattningsbara personen är en fysisk person är sätet den plats där personen är bosatt (förklarande anmärkningar om den särskilda ordningen för små företag, avsnitt 2.1.1 och 3.1.1.)
Undantaget från skatteplikt gäller för en beskattningsbar person med säte i Sverige vars årsomsättning inom landet (se nedan) är högst 120 000 kronor under kalenderåret. Årsomsättningen får inte heller ha överstigit 120 000 kronor under något av de två närmast föregående kalenderåren (18 kap. 4 § ML, jfr artiklarna 284.1, 284.2 och 288a.1 i mervärdesskattedirektivet). Nedan kallas denna beloppsgräns för årsomsättningströskeln.
För att undantaget från skatteplikt ska gälla krävs också att den beskattningsbara personen inte är förhindrad att tillämpa undantaget från skatteplikt (se nedan).
Om dessa villkor är uppfyllda ska undantaget från skatteplikt tillämpas för de utgående transaktioner som omfattas av undantaget (se nedan), förutsatt att undantaget har börjat gälla. Undantaget gäller oavsett om den beskattningsbara personen är registrerad för mervärdesskatt eller inte. Registreringen för mervärdesskatt påverkar dock hur och när undantaget börjar gälla (se nedan).
Ett företag med säte i Sverige får tillämpa undantaget från skatteplikt i Sverige oavsett hur stor årsomsättning företaget har i andra EU-länder. Det är en skillnad mot företag som vill tillämpa undantaget från skatteplikt i ett annat EU-land än där företaget har sitt säte (jfr mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 123:e mötet den 20 november 2023, dokument D, 6.2 punkt 12).
Årsomsättningen inom landet ska beräknas utifrån den beskattningsbara personens egna transaktioner i form av dennas leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster. Det är den enskilda beskattningsbara personens transaktioner som avgör om bestämmelserna om undantag från skatteplikt gäller eller inte. Det innebär att bedömningen inte påverkas av om verksamheten har övertagits från en annan person vars årsomsättning inom landet har överstigit 120 000 kronor. Det är dock inte tillåtet att missbruka ett sådant förfarande (jfr C-171/23, UP CAFFE).
En fysisk person som bedriver verksamhet i en enskild firma avlider. Personen har inte tillämpat undantaget från skatteplikt för små företag eftersom årsomsättningen har överstigit 120 000 kronor per kalenderår. Dödsboet bedriver verksamheten vidare under avvecklingsfasen. Dödsboet är ett eget skattesubjekt skilt från den avlidna. Det innebär att de transaktioner som den avlidna personen har haft inte påverkar bedömningen av om dödsboet kan tillämpa undantaget från skatteplikt. Det ska alltså göras en bedömning av om dödsboet kan tillämpa undantaget utifrån de förutsättningar som gäller för dödsboet. Om årsomsättningen för dödsboet uppgår till högst 120 000 kronor kan dödsboet tillämpa undantaget.
Även om villkoren för undantaget från skatteplikt är uppfyllda kan den beskattningsbara personen alltid välja att ansöka om att skatt ska tas ut och sedan få redovisa mervärdesskatt enligt de allmänna bestämmelserna i ML efter Skatteverkets beslut.
Ett företag kan tillämpa undantaget från skatteplikt i Sverige trots att företaget använder sig av unionsordningen för att redovisa mervärdesskatt i andra EU-länder. Däremot får ett företag som använder sig av importordningen inte tillämpa undantaget från skatteplikt (förklarande anmärkningar om den särskilda ordningen för små företag, avsnitt 7.1.1. och 7.2.).
Enligt 18 kap. 6 § ML gäller undantaget från skatteplikt inte transaktioner som görs av
Dessa beskattningsbara personer får alltså inte tillämpa undantaget från skatteplikt, oavsett vilken transaktion det handlar om och oavsett storleken på sin årsomsättning (prop. 2023/24:149 s. 63 och prop. 2016/17:1 s. 404, jfr artikel 283.2 i mervärdesskattedirektivet).
En beskattningsbar person med säte i Sverige som inte är registrerad för mervärdesskatt omfattas av undantaget från skatteplikt utan ansökan och beslut så länge årsomsättningen inom landet inte överstiger 120 000 kronor under kalenderåret och inte heller har överstigit 120 000 kronor under något av de två närmast föregående kalenderåren (18 kap. 8 § ML, jfr artikel 290 i mervärdesskattedirektivet). Undantaget gäller då automatiskt från den tidpunkt då verksamheten startar.
Den som är registrerad för mervärdesskatt måste ansöka och få ett särskilt beslut från Skatteverket för att omfattas av undantaget från skatteplikt. Undantaget gäller tidigast från och med dagen för Skatteverkets beslut (18 kap. 9 § ML). Ansökan kan göras genom att lämna en anmälan om avregistrering. Om företaget även ska avregistreras får företaget även ett beslut om avregistrering.
Den som har fått ett beslut om att skatt ska tas ut trots att villkoren för undantaget är uppfyllda omfattas av en fördröjningsregel. Den innebär att sådana beskattningsbara personer inte kan omfattas av undantaget på nytt förrän från ingången av det tredje kalenderåret efter det kalenderår då beslutet om beskattning fattades (18 kap. 9 § andra stycket ML).
Undantaget från skatteplikt gäller nästan alla leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som den beskattningsbara personen gör inom landet.
Att leveranser och tillhandahållanden ska göras inom landet innebär bl.a. att också varor som transporteras från Sverige till ett annat land kan omfattas av undantaget. Detta eftersom leveransen av en vara enligt huvudregeln i 6 kap. 5 § ML är gjord inom landet om varan finns här i landet när transporten till köparen påbörjas. Leveranser av varor inom landet undantas från skatteplikt enligt den särskilda ordningen för små företag även om de annars skulle undantas från skatteplikt enligt de allmänna bestämmelserna i ML om export av varor eller leveranser till andra EU-länder (18 kap. 4 § ML). Undantaget enligt den särskilda ordningen för små företag har alltså företräde framför de allmänna bestämmelserna. Det innebär att den som tillämpar undantaget för små företag inte har avdragsrätt för ingående skatt (se nedan) vid inköp för sådana leveranser (förklarande anmärkningar om den särskilda ordningen för små företag, avsnitt 2.2.3).
Undantaget gäller inte vid unionsinterna förvärv av varor eller för import av varor. Det följer av att undantaget endast kan avse den beskattningsbara personens egna utgående transaktioner (jfr 18 kap. 4 § ML och förklarande anmärkningar om den särskilda ordningen för små företag, avsnitt 2.2.1).
Att undantaget endast avser de egna utgående transaktionerna innebär också att ett företag med säte i Sverige som tillämpar undantaget från skatteplikt här kan vara skyldigt att redovisa utgående skatt vid inköp på grund av omvänd betalningsskyldighet. Det gäller t.ex. vid inköp av s.k. huvudregeltjänster från en säljare i ett annat land och vid inköp av skrot från en säljare som är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt i Sverige. En förutsättning för omvänd betalningsskyldighet är att transaktionen är skattepliktig. Ett företag ska därför inte redovisa utgående skatt vid inköpet om säljaren tillämpar undantaget från skatteplikt för företag med liten årsomsättning inom Sverige. Det gäller oavsett om det köpande företaget självt tillämpar undantaget från skatteplikt eller inte.
Undantaget gäller inte heller för leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster där platsen för den beskattningsbara transaktionen anses vara utomlands. En transaktion som inte är gjord inom landet enligt 6 kap. eller 19 kap. ML kan därför inte omfattas av undantaget från skatteplikt (jfr 18 kap. 4 § ML). Det innebär att om en beskattningsbar person som omfattas av den särskilda ordningen t.ex. tillhandahåller en tjänst i ett annat land omfattas det tillhandahållandet inte av undantaget från skatteplikt i Sverige. Transaktionen kan därmed komma att beskattas i det land där tjänsten tillhandahålls. Från och med den 1 januari 2025 kan en beskattningsbar person med säte i Sverige dock tillämpa den särskilda ordningen för små företag även vid leveranser och tillhandahållanden i andra EU-länder.
Undantaget gäller vidare inte för leveranser av nya transportmedel till ett annat EU-land. Sådana leveranser undantas i stället enligt 10 kap. 42 § ML. Det innebär att det kan finnas rätt till avdrag för ingående skatt på inköpet av transportmedlet. Undantaget gäller inte heller för sådana uttag av varor för annat ändamål än den egna rörelsen som anges i 5 kap. 9 § ML (18 kap. 7 § ML, jfr artikel 283 i mervärdesskattedirektivet).
Med årsomsättning inom landet avses värdet av de leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som en beskattningsbar person gör inom landet under ett kalenderår. Mervärdesskatt ska inte ingå i beräkningen (18 kap. 2 § ML, jfr artikel 280a.1 i mervärdesskattedirektivet).
I årsomsättningen ingår därmed bl.a. värdet av den beskattningsbara personens transaktioner inom landet som skulle vara skattepliktiga om den särskilda ordningen inte hade varit tillämplig (18 kap. 19 § ML). Det innebär att en säljares leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet ska räknas med även om det är köparen som är eller hade varit betalningsskyldig enligt bestämmelserna om omvänd betalningsskyldighet om säljaren inte tillämpar undantaget från skatteplikt för små företag. Det kan exempelvis röra sig om leverans av skrot eller tillhandahållande av byggtjänster.
Värdet av den beskattningsbara personens uttag av varor och uttag av tjänster ska också ingå i årsomsättningen, eftersom uttagen likställs med leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster mot ersättning.
Om en transaktion beskattas, eller skulle ha beskattats, genom vinstmarginalbeskattning ska hela ersättningen exklusive den mervärdesskatt som baseras på vinstmarginalen tas med vid beräkningen av årsomsättningen, d.v.s. inte bara vinstmarginalen (C-388/18, B och prop. 2022/23:46, s. 325).
Att mervärdesskatten inte ska ingå i årsomsättningströskeln på 120 000 kronor innebär följande. Om skattesatsen är 25 procent får det totala värdet, inklusive mervärdeskatt, uppgå till högst 150 000 kronor för att transaktionerna ska vara undantagna från skatteplikt. Om skattesatsen är 12 procent får detta värde uppgå till höst 134 400 kronor och vid en skattesats på 6 procent 127 200 kronor.
Årsomsättningen ska beräknas med hänsyn till följande belopp, exklusive mervärdesskatt:
Bestämmelserna ovan motsvaras av artikel 288 i mervärdesskattedirektivet.
Vissa transaktioner ska alltså ingå i årsomsättningen trots att de undantas från skatteplikt enligt de allmänna bestämmelserna i ML. Dessa transaktioner specificeras nedan.
De transaktioner som undantas från skatteplikt enligt de allmänna bestämmelserna i ML, men som inte specificeras nedan, ska inte tas med vid beräkningen av årsomsättningen inom landet. Exempel på sådana transaktioner är tillhandahållande av utbildning, sjukvård och social omsorg, tillhandahållanden i vissa verksamheter inom kultur och idrott och leveranser av vissa varor och tillhandahållanden av vissa tjänster inom massmedia.
Årsomsättningen ska innehålla värdet av följande transaktioner som undantas från skatteplikt enligt 10 kap. ML (18 kap. 20 § ML):
Årsomsättningen ska även innehålla värdet av följande transaktioner som är undantagna från skatteplikt, under förutsättning att de inte bara har karaktären av bitransaktioner (18 kap. 22 § ML):
Uthyrning av fastighet kan normalt inte ses som bitransaktioner. Värdet av uthyrningen är därmed en fastighetstransaktion som ska ingå i årsomsättningen då uthyrningen genomförs inom en beskattningsbar persons normala ekonomiska verksamhet. Det gäller även när en beskattningsbar persons verksamhet består i att utöva flera fria yrken samt uthyrning av fastighet (C-716/18, AJFP Caraş-Severin och DGRFP Timişoara).
Ersättningen vid avyttring av anläggningstillgångar ska inte ingå i årsomsättningen (18 kap. 23 § ML).
Med anläggningstillgångar menas tillgångar som företaget använder i sin verksamhet, som normalt inte säljs och som beräknas ha sådan varaktighet och sådant värde att de skrivs av på flera räkenskapsår.
Exempel på anläggningstillgångar kan vara en skördetröska eller andra maskiner i en jordbruksverksamhet, en taxibil i en taxiverksamhet och butiksinredningen i en detaljhandel (jfr förklarande anmärkningar om den särskilda ordningen för små företag, avsnitt 2.4).
Bestämmelsen i 18 kap. 23 § har företräde framför 18 kap. 22 § ML. Ersättningen vid avyttring av anläggningstillgångar i form av en fastighet ska därför inte ingå i årsomsättningen även om det är fråga om en sådan fastighetstransaktion som ska ingå enligt 18 kap. 22 § (prop. 2023/24:149 s. 134).
Ett enkelt bolag eller ett partrederi är inte en juridisk person. När ekonomisk verksamhet bedrivs i form av ett enkelt bolag eller partrederi är varje delägare som bedriver verksamheten självständigt en beskattningsbar person (4 kap. 16 § ML). Skyldigheter och rättigheter rörande mervärdesskatt gäller för var och en av delägarna. När skyldigheterna och rättigheterna går att fördela, gäller de i förhållande till delägarens andel i bolaget eller rederiet. Beloppsgränsen ska därför beräknas för varje delägare för sig och utifrån varje delägares andel i bolaget eller rederiet.
Det är bara de transaktioner som görs av någon som agerar i egenskap av beskattningsbar person som ska räknas med. De transaktioner som en ideell förening eller ett registrerat trossamfund gör utan att vara en beskattningsbar person enligt 4 kap. 6 § ML ska därför inte ingå i beräkningen av årsomsättningen.
Vid beräkningen av årsomsättningen inom landet måste man ta hänsyn till den EU-gemensamma beskattningslandströskel som ska tillämpas för unionsintern distansförsäljning av varor och för tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster inom EU till andra än beskattningsbara personer. Tröskelvärdet på totalt 10 000 euro (99 680 kr) gäller i alla medlemsstater. Det gemensamma tröskelvärdet innebär inte att leveranser och tillhandahållanden under det beloppet är undantagna från skatteplikt, utan att ett visst land är beskattningsland för leveranser och tillhandahållanden under det beloppet.
Leveransen av varorna och tillhandahållandet av tjänsterna anses gjorda inom landet om ett företag som har sitt säte i Sverige, och som inte är etablerat i något annat land, tillämpar tröskelvärdet. Detta gäller trots att köparen finns i ett annat EU-land i fråga om elektroniska tjänster m.m. eller att transporten av varorna avslutas i ett annat EU-land. Eftersom det i ett sådant fall är fråga om skattepliktiga transaktioner som görs inom landet kan reglerna om undantag från skatteplikt för små företag bli aktuella. Vid beräkningen av årsomsättningen inom landet ska alltså värdet av sådan försäljning av elektroniska tjänster m.m. och unionsintern distansförsäljning av varor ingå.
Den som utför sådana transaktioner som omfattas av undantaget har inte rätt till avdrag för ingående skatt enligt 13 kap. 6 § eller någon av 13 kap. 8–30 §§ (18 kap. 14 § ML, jfr artikel 289 i mervärdesskattedirektivet). Det gäller även om den beskattningsbara personen också bedriver sin ekonomiska verksamhet utanför Sverige och den ingående skatten på inköpet är hänförlig till den personens utgående transaktioner i det andra landet. Det gäller oavsett om transaktionerna är skattepliktiga eller undantagna från skatteplikt (C-507/16, Entertainment Bulgaria System, mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 123:e mötet den 20 november 2023, dokument D, 6.2, punkt 26 och förklarande anmärkningar om den särskilda ordningen för små företag, avsnitt 5.2 exempel 44).
Det finns särskilda bestämmelser för hur man ska justera avdraget för ingående skatt om ett företag som har redovisat mervärdesskatt enligt de allmänna bestämmelserna övergår till att tillämpa undantaget från skatteplikt (15 kap. 12 § ML). Detta för att avdraget för ingående skatt för investeringsvaror bättre ska motsvara den avdragsgilla andelen ingående skatt sett till hur varan används.
De allmänna bestämmelserna om fakturering i 17 kap. ML gäller även för beskattningsbara personer som tillämpar undantaget från skatteplikt enligt den särskilda ordningen för små företag. Mervärdesskatt ska dock inte anges i fakturan om den avser leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av undantaget från skatteplikt (18 kap. 41 § ML, jfr artikel 289 i mervärdesskattedirektivet). För sådana undantagna transaktioner får den beskattningsbara personen utfärda en förenklad faktura.
De företag som enbart har sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt enligt 18 kap. 4 § ML ska inte vara registrerade för mervärdesskatt.
Ett företag som omfattas av den särskilda ordningen kan i vissa fall ändå vara skyldigt att vara registrerat för att deklarera mervärdesskatt på sådana transaktioner som inte omfattas av undantaget. Det kan till exempel gälla vid inköp av varor och tjänster eller vid justering av avdrag för ingående skatt (7 kap. 1 § SFL).
Det kan också vara så att företaget ska vara registrerat på grund av att det har rätt till avdrag för ingående skatt (7 kap. 1 § första stycket 4 SFL) eller om företaget tillhandahåller tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är betalningsskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i mervärdesskattedirektivet (7 kap. 1 § första stycket 6 SFL).
Undantaget från skatteplikt upphör
Undantaget upphör att gälla från den tidpunkt då årsomsättningen inom landet överstiger 120 000 kronor exklusive mervärdesskatt under ett kalenderår (18 kap. 11 § ML, jfr artikel 288a.1 fjärde stycket i mervärdesskattedirektivet). Den beskattningsbara personen ska då i normalfallet ta ut skatt enligt de allmänna bestämmelserna i ML för den leverans av varor eller det tillhandahållande av tjänster som medför att omsättningsgränsen överskrids. Det innebär att mervärdesskatt ska tas ut redan på den transaktion som medför att omsättningsgränsen överskrids (prop. 2023/24:149 s. 130). I samband med att undantaget från skatteplikt upphör ska den beskattningsbara personen också anmäla sig för registrering hos Skatteverket, om personen inte redan är registrerad för mervärdesskatt.
Vid bedömningen av vilken transaktion som medför att omsättningsgränsen överskrids får en transaktion inte delas upp på ett konstlat sätt. Om en försäljning till en kund innefattar flera olika varor ska den i detta sammanhang ändå anses som en och samma transaktion när varorna inte levereras separat, omfattas av ett och samma köpeavtal till förmån för en och samma köpare och betalningen görs i ett totalbelopp (C-265/18, Akvile Jarmuskiene).
Den som omfattas av undantaget kan ansöka om att Skatteverket ska besluta att skatt ska tas ut, trots att det fortfarande finns förutsättningar att undanta leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster från skatteplikt enligt 18 kap. 4 § ML. Skatteverkets beslut om att skatt ska tas ut gäller tidigast från ingången av kalenderåret närmast före det kalenderår då ansökan kom in till Skatteverket (18 kap. 15 § ML, jfr artikel 290 i mervärdesskattedirektivet).
Undantaget upphör också om den beskattningsbara personen väljer att tillämpa bestämmelser om frivillig beskattning och därigenom blir en sådan beskattningsbar person som är förhindrad att tillämpa undantaget (se ovan). Enligt Skatteverket upphör undantaget från skatteplikt vid tidpunkten då personen inte längre uppfyller villkoren för att få tillämpa undantaget.
Om den beskattningsbara personen flyttar sitt säte från Sverige till ett annat EU-land eller till en plats utanför EU upphör undantaget från skatteplikt (förklarande anmärkningar om den särskilda ordningen för små företag, avsnitt 3.3.2).