KRNS, mål nr 3890–3893-20; internprissättning

Kammarrätten i Stockholms dom den 24 februari 2022, mål nr 3890–3893-20

Sammanfattning

Kammarrättens dom gäller beskattningsåren 2012–2014. Denna rättsfallskommentar avser endast kammarrättens bedömning för beskattningsår 2013.

I målet fanns ett pågående avtalsförhållande mellan ett svenskt bolag (Bolaget) och ett kinesiskt koncernbolag (Tradingbolaget) om distribution och marknadsföring av Bolagets produkter på den kinesiska marknaden. Det förekom dock inga varutransaktioner mellan Bolaget och Tradingbolaget under beskattningsåret 2013. Skälet till detta var att förnyelsen av Tradingbolagets försäljningslicens i hemlandet drog ut på tiden. Det ledde till att Tradingbolaget under november 2012 – mars 2014 inte kunde importera Bolagets produkter utan sålde de produkter som Tradingbolaget köpt från Bolaget sedan tidigare och som därmed fanns i Tradingbolagets lager.

Kammarrätten fann att det inte av praxis framgår att det skulle gå att bestämma ett armlängdsmässigt pris på försäljningar som över huvud taget inte har gjorts och sedan lägga detta pris till grund för en beskattning. I målet var klarlagt att det inte gjordes några försäljningar eller andra transaktioner som skulle kunna karakteriseras som försäljningar mellan Bolaget och Tradingbolaget under beskattningsåret 2013. De försäljningar som enligt kammarrätten kunde ha gjorts till för lågt pris gjordes i stället under beskattningsåret 2012. Kammarrätten ansåg att en korrigering av Bolagets resultat på grund av de försäljningarna därför skulle ha gjorts det året.

Skatteverket delar inte kammarrättens bedömning och överklagade kammarrättens dom avseende beskattningsår 2013 till Högsta förvaltningsdomstolen som beslutade att inte meddela prövningstillstånd.

Referat

Kammarrätten prövade flera olika frågor i målet. Den fråga som denna rättsfallskommentar avser gäller tillämpningen av den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § inkomstskattelagen (IL) för beskattningsår 2013 och Bolagets försäljning av produkter till Tradingbolaget.

Bolaget utvecklade, tillverkade, marknadsförde och sålde produkter för estetisk och medicinsk användning. Bolaget marknadsförde och sålde sina produkter genom koncernbolag, bl.a. genom Tradingbolaget. Tradingbolaget ansvarade för försäljning och distribution av Bolagets produkter på sin lokala marknad och bar begränsad marknads- och kundrisk. Bolaget agerade entreprenör och Tradingbolaget som s.k. lågriskdistributör.

Det fanns ett pågående avtalsförhållande mellan Bolaget och Tradingbolaget om distribution av Bolagets produkter på den kinesiska marknaden. Det förekom dock inga varutransaktioner mellan Bolaget och Tradingbolaget under beskattningsår 2013. Skälet till detta var att förnyelsen av Tradingbolagets försäljningslicens i hemlandet drog ut på tiden. Det ledde till att Tradingbolaget inte kunde importera Bolagets produkter under 2013 utan sålde produkter från sitt lager, dvs. produkter det hade köpt från Bolaget under tidigare år.

Nettomarginalmetoden (TNMM) ansågs vara den mest lämpliga prismetoden för att testa om prissättningen mellan Bolaget och Tradingbolaget var armlängdsmässig för beskattningsår 2013 men även tidigare och efterföljande beskattningsår. För de distributionsfunktioner som Tradingbolaget utförde skulle det därför ersättas så att dess rörelsemarginal i procent överensstämde med vad som framkom i den jämförbarhetsstudie som tagits fram avseende jämförbara oberoende företags redovisade rörelsemarginaler.

Tradingbolagets rörelsemarginal uppgick för beskattningsår 2013 till 30,56 procent. Av Bolagets jämförelsestudie framgick att jämförbara oberoende företag redovisade rörelsemarginaler i interkvartilsspannet 1,73–4,37 procent.

Skatteverket höjde med stöd av korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL Bolagets inkomst av näringsverksamhet motsvarande skillnaden mellan Tradingbolagets redovisade rörelsemarginal för beskattningsår 2013 och en armlängdsmässig rörelsemarginal för Tradingbolaget om 4,37 procent. Eftersom Bolaget inte hade lämnat några uppgifter om internprissättningen i sin deklaration ansågs en oriktig uppgift föreligga och ändring genom efterbeskattning möjlig. Vidare togs skattetillägg ut.

Bolaget överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm som undanröjde Skatteverkets beslut för beskattningsår 2013. Skatteverket överklagade till Kammarrätten i Stockholm som avslog överklagandet. Kammarrätten ansåg att det framgår av praxis att det vid beräkningen av ett armlängdsmässigt pris på sålda tillgångar i vissa fall går att beakta försäljningar som har gjorts under andra år. Att det också skulle gå att bestämma ett armlängdsmässigt pris på försäljningar som över huvud taget inte har gjorts och sedan lägga detta pris till grund för en beskattning framgår inte. I målet var klart att det inte gjordes några försäljningar eller andra transaktioner som skulle kunna karakteriseras som försäljningar mellan Bolaget och Tradingbolaget under beskattningsåret 2013. De försäljningar som nu var aktuella och som eventuellt kunde ha gjorts till för lågt pris gjordes i stället enligt kammarrättens mening under beskattningsåret 2012. Kammarrätten ansåg att en korrigering av Bolagets resultat på grund av försäljningarna därför skulle ha gjorts det året.

Skatteverkets kommentar

I målet fanns ett pågående avtalsförhållande mellan Bolaget och Tradingbolaget om distribution och marknadsföring av Bolagets produkter på den kinesiska marknaden.

Tradingbolagets resultat för beskattningsår 2013 översteg betydligt resultaten hos de jämförbara oberoende företagen som framgick av tillgängliga jämförbarhetsstudier i målet. Det hade inte framkommit någon annan förklaring till felprissättningen än intressegemenskapen mellan bolagen.

Bolaget och Skatteverket var ense om att nettomarginalmetoden var en lämplig metod för att bedöma om de priser och villkor som Bolaget och Tradingbolaget avtalat om var armlängdsmässiga. Prissättningen av de produkter som Bolaget sålt till Tradingbolaget hade enligt uppgifter från Bolaget baserats på prognosticerade siffror. Nettomarginalmetoden har sedan använts för att i efterhand testa om priset var armlängdsmässigt. Det var i målet inte möjligt att utvärdera om prissättningen mellan Bolaget och Tradingbolaget var armlängdsmässig med någon annan prismetod än nettomarginalmetoden.

En följd av tillämpningen av nettomarginalmetoden är att en utvärdering av om prissättningen mellan de närstående parterna är armlängdsmässig kan ske först när det uppstår ett resultat hos det köpande företaget, dvs. i det här fallet hos Tradingbolaget. Tillvägagångssättet med pristest vid tillämpning av nettomarginalmetoden innebär därför att priset på varorna bestäms slutligt först i samband med att varorna säljs externt av Tradingbolaget. Bolaget kan inte ha vetskap om det slutliga armlängdsmässiga priset på varorna förrän efter Tradingbolagets försäljning av desamma under beskattningsåret 2013. Det är först då som Bolaget rätteligen skulle ha redovisat en intäkt motsvarande mellanskillnaden mellan det preliminära priset som sattes vid varuleveransen till Tradingbolaget 2012 och det slutliga priset som bestäms 2013 när ett pristest med tillämpning av nettomarginalmetoden kan ske. I det här fallet har Tradingbolaget betalat för lågt pris för Bolagets produkter och detta kan konstateras först efter att ett pristest har genomförts för beskattningsåret 2013. En justering av Bolagets resultat för beskattningsåret 2013 innebär därför inte att man bryter igenom beskattningsårets slutenhet utan i stället att nettomarginalmetoden tillämpas på ett konsekvent sätt år för år vilket leder till ett tillförlitligt resultat även sett över en längre tidsperiod.

Nettomarginalmetoden kan inte användas till stöd för att korrigera en konstaterad felprissättning beskattningsår 2013 genom att höja Bolagets resultat för beskattningsår 2012. En korrekt tillämpning av nettomarginalmetoden för pristest av beskattningsår 2012 är att jämföra Tradingbolagets redovisade rörelsemarginal för beskattningsåret 2012 med jämförbara oberoende företags rörelsemarginaler enligt den jämförbarhetsstudie som finns att tillgå. En justering med högre belopp än skillnaden mellan Tradingbolagets redovisade rörelsemarginal beskattningsåret 2012 och de rörelsemarginaler som jämförbara oberoende företag redovisat enligt jämförbarhetsstudien skulle inte vara förenlig med armlängdsprincipen i korrigeringsregeln. Kammarrättens bedömning medför att det inte går att korrigera en konstaterad felaktig prissättning varken beskattningsår 2012 eller 2013.

Skatteverket delar inte kammarrättens bedömning och överklagade kammarrättens dom avseende beskattningsår 2013 till Högsta förvaltningsdomstolen som beslutade att inte meddela prövningstillstånd.

Referenser

14 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229)