Områden: Mervärdesskatt

Datum: 2022-12-13

Dnr: 8-2047224

Nytt: 2023-05-31

En ny mervärdesskattelag (2023:200) träder i kraft den 1 juli 2023. Det medför att paragrafhänvisningarna till mervärdesskattelagen (1994:200) och vissa begrepp i ställningstagandet blir inaktuella. Skatteverkets uppfattning är att den rättsliga bedömningen dock kvarstår oförändrad varför ställningstagandet ska finnas kvar. Mer information om den förändrade terminologin och en jämförelsetabell mellan GML och ML (paragrafnyckel) finns i Rättslig vägledning under Mervärdesskatt fr.o.m. 1 juli 2023 > Systematik och terminologi i ML jämförd med GML.

1 Sammanfattning

Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får göra avdrag för ingående skatt på sina förvärv i verksamheten.

Under vissa förutsättningar har en skattskyldig delägare i en samfällighet avdragsrätt för ingående skatt på förvärv som gjorts av samfällighetsföreningen. En grundförutsättning är dock att samfällighetsföreningen inte är skattskyldig för sina tillhandahållanden till delägarna (medlemmarna) och därför saknar avdragsrätt för ingående skatt på föreningens förvärv. Ett exempel på en sådan situation kan vara om samfällighetsföreningen omfattas av reglerna om skattebefrielse för företag med liten omsättning. Ett annat exempel kan vara om samfällighetsföreningen inte tar betalt av delägarna, dvs. det sker inget tillhandahållande till delägarna mot ersättning. En sådan förvaltningsverksamhet får ses som en icke-ekonomisk verksamhet och därmed finns det inte någon avdragsrätt för samfällighetsföreningen.

2 Frågeställning

Skatteverket har den 15 februari 2022 publicerat ställningstagandet ”Samfällighetsföreningars tillhandahållanden till medlemmar, mervärdesskatt”, dnr 8-1462899. Av ställningstagandet framgår att Skatteverket anser att samfällighetsföreningar som fortlöpande förvaltar gemensamhetsanläggningar mot ersättning normalt är skattskyldiga enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML, för sina tillhandahållanden till medlemmar (delägarna i samfälligheten).

Skatteverket redogör i detta ställningstagande för hur verkets ovanstående bedömning avseende samfällighetsföreningars tillhandahållanden till medlemmar påverkar tillämpningsområdet för bestämmelsen i 8 kap. 4 § första stycket 2 ML om avdragsrätt.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Bestämmelser

Mervärdesskatt ska betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap, i den utsträckning den beskattningsbara personen inte är befriad från skatt på omsättningen (1 kap. 1 § första stycket 1 ML, jämför artikel 2.1 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet).

Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1 är såvitt här är aktuellt den som omsätter varan eller tjänsten (1 kap. 2 § första stycket 1 ML).

Med omsättning av tjänst förstås att en tjänst tillhandahålls mot ersättning eller att en tjänst tas i anspråk genom uttag (2 kap. 1 § tredje stycket ML).

Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import i verksamheten (8 kap. 3 § första stycket ML, jämför artikel 168 i mervärdesskattedirektivet).

Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får också göra avdrag om den skattskyldige är delägare i en samfällighet för vattenreglering, väghållning eller liknande ändamål och den fastighet som ingår i samfälligheten används i den verksamhet som medför skattskyldighet: för den ingående skatt som hänför sig till samfällighetens förvärv, dock endast till den andel som svarar mot den skattskyldiges andel i samfälligheten (8 kap. 4 § första stycket 2 ML). Bestämmelsen saknar motsvarighet i mervärdesskattedirektivet.

Bakgrunden till bestämmelsen i 8 kap. 4 § första stycket 2 ML var de kumulativa effekter som uppstod genom att en samfällighetsförenings genomförande av den uppgift, för vilken den tillkommit, inte innebar att föreningen bedrev en ekonomisk verksamhet (jämför bl.a. RÅ 1970 Fi 1465). En möjlighet infördes därför för en skattskyldig som är delägare i en samfällighet, att dra av så stor del av samfällighetens ingående skatt som svarade mot delägarens kostnadsansvar till samfälligheten (se prop. 1973:163 s. 56 ff).

Avdragsrätt saknas för ingående skatt avseende förvärv som ska användas i verksamhet som är undantagen från skatteplikt för mervärdesskatt eller inte faller inom tillämpningsområdet för denna (C-437/06 Securenta och RÅ 2010 ref. 98).

En anläggning kan inrättas som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem (gemensamhetsanläggning). Fråga om gemensamhetsanläggning prövas vid förrättning (1 § anläggningslagen [1973:1149], AL).

Gemensamhetsanläggning och rätt till utrymme är samfällda för de fastigheter som deltar i anläggningen. För anläggningens utförande och drift utgör de deltagande fastigheterna en särskild samfällighet (14 § AL).

4 Bedömning

En samfällighetsförening bildas av medlemmarna där föreningens syfte normalt är att förvalta en gemensamhetsanläggning, som tillgodoser ett ändamål av stadigvarande betydelse för föreningens medlemmar, det vill säga ägarna till de delägarfastigheter som samfälligheten avser.

Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får göra avdrag för ingående skatt på sina förvärv i verksamheten.

Bestämmelsen i 8 kap. 4 § första stycket 2 ML ger under vissa förutsättningar en delägare i en samfällighet avdragsrätt för förvärv som gjorts av samfällighetsföreningen. En grundförutsättning är dock att samfällighetsföreningen inte är skattskyldig för sina tillhandahållanden till delägarna (medlemmarna) och av den anledningen inte heller har avdragsrätt för ingående skatt på föreningens förvärv. Samfällighetsföreningens förvärv måste också användas i en verksamhet som medför skattskyldighet för delägaren.

Skatteverket anser att samfällighetsföreningar som fortlöpande förvaltar gemensamhetsanläggningar mot ersättning bedriver en självständig ekonomisk verksamhet. När en samfällighetsförening omsätter varor och tjänster gör den det i egenskap av en beskattningsbar person. Under förutsättning att föreningen inte omfattas av reglerna om skattebefrielse för företag med liten omsättning är en sådan förening skattskyldig för sina tillhandahållanden till medlemmarna, se vidare ställningstagandet ”Samfällighetsföreningars tillhandahållande till medlemmar, mervärdesskatt”, från den 15 februari 2022, dnr 8-1462899.

Som en konsekvens av ovannämnda bedömning i nämnt ställningstagande minskar tillämpningsområdet för bestämmelsen i 8 kap. 4 § första stycket 2 ML. En skattskyldig samfällighetsförening har avdragsrätt, enligt huvudregeln i 8 kap. 3 § ML, för ingående skatt på sina förvärv som avser tillhandahållanden till medlemmarna. Detta innebär att delägarna i en samfällighet som förvaltas av en sådan skattskyldig förening inte kan åberopa bestämmelsen i 8 kap. 4 § första stycket 2 ML för avdragsrätt hänförlig till föreningens förvärv. Däremot kan delägarna ha avdragsrätt enligt 8 kap. 3 § ML för den mervärdesskatt på tillhandahållandet som sker från samfällighetsföreningen.

Om samfällighetsföreningens verksamhet däremot inte medför skattskyldighet har föreningen ingen avdragsrätt för ingående skatt på de förvärv som den gör. Avdragsrätt för dessa förvärv kan då istället finnas för delägarna i samfälligheten om övriga villkor är uppfyllda. Ett exempel på en sådan situation kan vara om samfällighetsföreningen omfattas av reglerna om skattebefrielse för företag med liten omsättning. Ett annat exempel kan vara om samfällighetsföreningen inte tar betalt av delägarna, dvs. det sker inget tillhandahållande till delägarna mot ersättning. En sådan förvaltningsverksamhet får ses som en icke-ekonomisk verksamhet och därmed finns ingen avdragsrätt för samfällighetsföreningen.