Ett svenskt företag är inte skyldigt att upprätta dokumentation avseende internprissättning för transaktioner med ett utländskt koncernföretags fasta driftställe i Sverige

1 Sammanfattning

Ett aktiebolag eller handelsbolag behöver inte upprätta dokumentation över internprissättning för transaktioner som är hänförliga till ett utländskt koncernföretags fasta driftställe i Sverige för vilka detta är skattskyldigt här.

Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande ”Dokumentationsskyldighet avseende internprissättning för transaktioner mellan ett svenskt företag och ett utländskt koncernbolags fasta driftställe i Sverige”, 2007-09-24, dnr 131 550432-07/111. Skatteverket ändrar inte sin bedömning utan ändringarna är en anpassning till aktuell lagtext. Ställningstagandet utökas också till att omfatta svenska handelsbolags transaktioner med ett utländskt koncernföretags fasta driftställe i Sverige

2 Frågeställning

Är ett svenskt aktiebolag eller handelsbolag skyldigt att upprätta dokumentation avseende internprissättning för transaktioner med ett utländskt koncernföretags fasta driftställe i Sverige?

3 Gällande rätt m.m.

En grundläggande princip i internationell skatterätt är att prissättning vid transaktioner mellan företag i intressegemenskap ska ske enligt den s.k. armlängdsprincipen. Denna princip innebär att transaktionerna ska vara baserade på marknadsmässiga villkor. Armlängdsprincipen är reglerad i den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, ska resultatet beräknas till det belopp som resultatet till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte ska beskattas för detta i Sverige. Vidare gäller att det ska finnas sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna och det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap.

I 14 kap. 20 § IL anges när det anses föreligga en sådan ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 §.

Enligt 39 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, ska internprissättningsdokumentationen upprättas för att det ska gå att bedöma om villkor vid transaktioner mellan företag i intressegemenskap eller ett företag eller dess fasta driftställe

1. avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter,
2. medför att inkomst ska undantas från beskattning eller att avräkning ska medges för utländsk skatt, eller
3. medför att rätt inkomst har beräknats för det fasta driftstället.

Dokumentationsskyldig för internprissättning är en obegränsat skattskyldig juridisk person som har transaktioner med ett företag som är begränsat skattskyldigt om företagen är i intressegemenskap. Vidare är ett svenskt handelsbolag som har transaktioner med ett företag som är begränsat skattskyldigt, dokumentationsskyldigt för internprissättning om företagen är i intressegemenskap, och om handelsbolagets resultat beskattas hos en eller flera obegränsat skattskyldiga juridiska personer som är i intressegemenskap med handelsbolaget och det begränsat skattskyldiga företaget (39 kap. 16 § 1 och 2 SFL).

Ett företag är inte dokumentationsskyldigt enligt 16 § om det året före beskattningsåret ingår i en intressegemenskap som har mindre än 250 anställda och antingen har en omsättning som inte överstiger 450 miljoner kronor eller en balansomslutningsom inte överstiger 400 miljoner kronor (39 kap. 16 a § IL). Vidare framgår det av 39 kap. 16 c § SFL, att transaktioner som är oväsentliga inte behöver dokumenteras i den företagsspecifika delen och att oväsentliga transaktioner är sådana som understiger 5 miljoner kronor under räkenskapsåret.

Förarbetena till den nuvarande lagstiftningen om dokumentationsskyldighet finns i prop. 2016/17:47. När det gäller svenska företag som har gränsöverskridande transaktioner med utländska koncernföretag görs ingen ändring. I likhet med tidigare regler ska dokumentationen kunna användas för en bedömning av om priser och övriga villkor är i överensstämmelse med armländsprincipen eller om resultatet ska justeras med stöd av korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL (s. 38-39). Företag i intressegemenskap ska ha en internprissättningsdokumentation om de har gränsöverskridande transaktioner med varandra (s. 45). Syftet med dokumentationsreglerna är att dokumentationen ska kunna användas för bedömning av om priser och övriga villkor avseende interntransaktioner motsvarar vad som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende näringsidkare. För obegränsat skattskyldiga juridiska personer och svenska handelsbolag ska dokumentationen innehålla de uppgifter som behövs för att kunna bedöma om resultatet av näringsverksamheten ska justeras med stöd av korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL. För handelsbolag sker inkomstkorrigeringen hos delägaren (s. 93).

Av 6 kap. 7 § IL framgår att utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga.

I 6 kap. 11 § IL anges vilka inkomster en utländsk juridisk person är skattskyldig för. Dit hör bl.a. inkomst från ett fast driftställe i Sverige.

4 Bedömning

Svenska aktiebolag är skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet i Sverige. Svenska handelsbolag är dock inte själva skattskyldiga för sina inkomster utan dess delägare är skattskyldiga för sin andel av handelsbolagets inkomst. Utländska koncernföretag som är utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga. Om det finns intressegemenskap mellan ett svenskt och ett utländskt företag som har transaktioner med varandra tycks därför förutsättningarna för dokumentationsskyldighet enligt ordalydelsen i 39 kap. 16 § SFL vara uppfyllda. Det finns inget reglerat undantag från dokumentationsskyldigheten för sådana transaktioner. Av lagtexten i 39 kap. 15 § 1 SFL och av förarbetena framgår dock att syftet med dokumentationen för svenska aktiebolag och handelsbolag är att den ska kunna användas för bedömning om priser och övriga villkor är armlängdsmässiga. Om de inte skulle vara armlängdsmässiga och företaget redovisar ett för lågt resultat i Sverige kan en inkomstjustering ske med stöd av 14 kap. 19 § IL (prop. 2016/17:47 s. 38f).

I den situation som frågeställningen gäller är transaktionerna mellan det svenska aktiebolaget eller handelsbolaget och det utländska koncernföretaget hänförliga till den del av det utländska koncernföretagets verksamhet som bedrivs från fast driftställe i Sverige. Dessa transaktioner skulle därför per definition inte vara gränsöverskridande då de sker mellan i Sverige beskattade subjekt. Det utländska koncernföretaget är skattskyldigt för denna verksamhet enligt 6 kap. 11 § IL. Resultatet av en felaktig prissättning av transaktionerna kan därför inte ändras med stöd av korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL. En sådan korrigering kräver att den begränsat skattskyldige inte ska beskattas för resultatet i Sverige.

Med hänsyn till syftet med reglerna om dokumentationsskyldighet och deras koppling till korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL anser Skatteverket att ett svenskt aktiebolag eller svenskt handelsbolag inte är skyldigt att upprätta dokumentation avseende transaktioner som är hänförliga till ett utländskt koncernföretags fasta driftställe i Sverige som detta är skattskyldigt för här.

Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande ”Dokumentationsskyldighet avseende internprissättning för transaktioner mellan ett svenskt företag och ett utländskt koncernbolags fasta driftställe i Sverige”, 2007-09-24, dnr 131 550432-07/111. Skatteverket ändrar inte sin bedömning, utan ändringarna är en anpassning till aktuell lagtext. Ställningstagandet utökas till att också omfatta svenska handelsbolags transaktioner med ett utländskt koncernföretags fasta driftställe i Sverige.