Beräkning av anskaffningsvärde för andelar eller aktiebaserade delägarrätter som hos ägaren upphör att vara näringsbetingade

1 Sammanfattning

Andelar eller aktiebaserade delägarrätter som utan att avyttras upphör att vara näringsbetingade hos ägaren ska anses anskaffade för marknadsvärdet vid den tidpunkten. Det värde som ska användas är det ekonomiskt korrekta marknadsvärdet vid samma tidpunkt. Detta ställningstagande innehåller en beskrivning av hur Skatteverket anser att ett ekonomiskt korrekt marknadsvärde på andelarna bör beräknas. I det enskilda fallet kan, efter utredning, marknadsvärdet beräknas på annat sätt om det kan visas vara mer rättvisande.

Detta ställningstagande berör inte situationen som omfattas av Skatteverkets ställningstagande Anskaffningsvärdet för andelar som i samma ägares hand övergår från att vara näringsbetingade till att bli lagertillgångar i en värdepappersrörelse, dnr 131 163766-17/111.

2 Frågeställning

Andelar eller aktiebaserade delägarrätter som i en ägares hand räknas som näringsbetingade andelar kan i olika situationer upphöra att vara näringsbetingade. Andelar som i samma ägares hand upphör att vara näringsbetingade anses anskaffade för marknadsvärdet vid den tidpunkten. Om andelarna är noterade kan man vanligtvis utgå från de värden andelarna handlas för vid den tidpunkt de upphör att vara näringsbetingade. Beroende på omständigheterna då andelarna upphör att vara näringsbetingade kan osäkerhet uppstå om vad som är ett ekonomiskt korrekt marknadsvärde för de i samma ägares hand kvarvarande andelarna. Fråga har ställts hur ett ekonomiskt korrekt värde ska beräknas för dessa andelar.

Nedan följer en beskrivning av hur Skatteverket anser att ett ekonomiskt korrekt marknadsvärde bör beräknas på de kvarvarande andelarna som i samma ägares hand upphör att vara näringsbetingade. I det enskilda fallet kan marknadsvärdet beräknas på annat sätt om det kan visas mer tillförlitligt.

3 Gällande rätt m.m.

Andelar eller aktiebaserade delägarrätter, vidare andelar, som upphör att vara näringsbetingade hos ägaren anses anskaffade för marknadsvärdet vid den tidpunkten (25 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229), vidare IL). För marknadsnoterade andelar är en förutsättning för detta att villkoret om innehavstid i 25 a kap. 6 eller 7 §§ IL hade varit uppfyllt om andelen avyttrats vid den tidpunkt andelen upphör att vara näringsbetingad.

I förarbetena anges att andelar som byter karaktär normalt antingen blir marknadsnoterade efter karaktärsbytet eller är marknadsnoterade både före och efter karaktärsbytet. Marknadsvärdet kan därför som regel bestämmas med ledning av marknadsnoteringar (prop. 2002/03:96 s. 96).

Med marknadsvärde avses det pris som den skattskyldiga skulle ha fått betala på orten om hen själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning (61 kap. 2 § IL).

I 24 kap. 32 och 33 §§ IL regleras vad som räknas som näringsbetingade andelar.

Se även Skatteverkets ställningstagande När motsvarar en utländsk juridisk person ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar? Dnr 8-1772771.

Vad som avses med aktiebaserad delägarrätt och näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt regleras i 25 a kap. 4 § IL.

Villkoret om innehavstid regleras i 25 a kap. 6 - 8 §§ IL.

En andel är marknadsnoterad om den antingen är upptagen till handel på en reglerad marknad, eller en motsvarande marknad utanför EES-området, eller är föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering av marknadsmässig omsättning (48 kap. 5 § IL).

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i två mål, ett gällande utdelning och ett gällande avyttring av andelar, prövat vad som räknas som näringsbetingade andelar enligt den så kallade utredningsregeln i 24 kap. 33 § första stycket p. 3 IL (HFD 2003 not. 58 samt HFD 2008 not. 142).

Se även Skatterättsnämndens förhandsbesked av den 26 mars 2021 dnr 99-20/D avseende vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade.

Vad som avses med begreppet marknadsnoterad har Skatteverket redogjort för i skrivelse av den 18 november 1998, dnr 10145-98/900.

4 Bedömning

Nedan följer Skatteverkets bedömning av hur ett ekonomiskt korrekt marknadsvärde kan beräknas.

4.1 Utgångspunkter

Utgångspunkten är att näringsbetingade andelar som, utan att avyttras, i samma ägares hand upphör att vara näringsbetingade ska anses förvärvade för det ekonomiskt korrekta marknadsvärdet vid den tidpunkten. Det gäller dock inte marknadsnoterade näringsbetingade andelar som inte uppfyller villkoret om innehavstid, se prop. 2002/03:96 s. 97, där regeringen uttalar,

”Den omständigheten att en näringsbetingad andel som är marknadsnoterad och som inte uppfyller villkoret om innehavstid, ändrar karaktär till kapitalplaceringsandel bör inte medföra att andelen får en ny anskaffningsutgift. Avyttras en sådan andel bör man i stället bortse från att andelen har varit näringsbetingad.”

4.2 Typsituationer där andelar kan upphöra att räknas som näringsbetingade

Andelar kan upphöra att räknas som näringsbetingade andelar i ett antal olika typsituationer.

Nedan beskrivs de vanligast förekommande typsituationerna.

1. Näringsbetingade andelar som inte är marknadsnoterade upphör att räknas som näringsbetingade om andelarna noteras på en marknad för handel med värdepapper och ägarföretaget efter noteringen innehar mindre än 10 procent av det sammanlagda röstetalet i det ägda företaget samt att innehavet inte betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära. Vid marknadsnoteringen kan det vara fråga om att befintliga andelar avyttras av tidigare ägare vid noteringstillfället eller att företaget som noteras ger ut nya andelar genom en nyemission.
2. Det kan även vara fråga om marknadsnoterade andelar som hos ett ägarföretag är näringsbetingade på grund av att ägandet uppgår till 10 procent eller mer av det sammanlagda röstetalet för det ägda företagets samtliga andelar, där innehavet späds ut vid en eller flera nyemissioner så att ägarföretagets sammanlagda röstetal för företagets samtliga andelar därefter kommer att understiga tio procent samt att innehavet inte betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.
3. Det kan även vara fråga om marknadsnoterade andelar där ett ägarföretag innehar 10 procent eller mer av det sammanlagda röstetalet för det ägda företagets samtliga andelar och innehavet, genom en eller flera avyttringar, kommer att understiga 10 procent av rösterna i det ägda företaget samt att innehavet inte betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.
4. Det kan även vara fråga om marknadsnoterade andelar som innehas av ett ägarföretag där andelarna är näringsbetingade hos ägaren på grund av att innehavet betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära och där andelarna där ändrade förutsättningar medför att andelarna upphör att vara betingade av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

4.3 Beräkning av anskaffningsvärdet utifrån vad som utgör ett ekonomiskt korrekt marknadsvärde

Det är alltid det ekonomiskt korrekta marknadsvärdet som ska användas som anskaffningsvärde för de i samma ägares hand kvarvarande andelarna som upphört att räknas som näringsbetingade andelar.

Nedan följer en redogörelse för hur Skatteverket anser att ett ekonomiskt korrekt marknadsvärde på andelarna bör beräknas i de typsituationer som framgår i avsnitt 4.1 (numreringen nedan följer numreringen i avsnitt 4.1). Det värdet ska därefter ingå som en post i beräkningen av omkostnadsbeloppet när andelar som upphör att räknas som näringsbetingade i framtiden avyttras.

Om det efter utredning kan visas att ett ekonomiskt korrekt marknadsvärde kan beräknas på annat, mer rättvisande, sätt än nedan angivet får det värdet användas.

1. När andelar noteras på en marknadsplats för värdepapper förekommer att teckningskursen sätts med rabatt. Det kan även förekomma erbjudanden till överkurs om t.ex. erbjudandet att förvärva aktier i företaget antas bli övertecknat. Det förhållandet att en marknadsnotering normalt inte föregåtts av någon handel på en marknad innebär därför att den noteringskurs som sätts i direkt anslutning till noteringstidpunkten vanligtvis inte är representativ för ett ekonomiskt korrekt marknadsvärde för de andelar som efter noteringen är kvar i samma ägares hand. Det kan även förekomma att kurserna vid handeln med andelarna närmast efter introduktionstillfället inte heller ger ett ekonomiskt korrekt värde för de kvarvarande andelarna i samma ägares hand, t.ex. om noteringen genomförs på en mindre handelsplats. Det kan således vara rimligt att vid en marknadsintroduktion i stället beräkna ett nytt anskaffningsvärde för de andelar som är kvar i samma ägares hand utifrån andra värden än introduktionskursen eller kurserna i direkt anslutning till introduktionskursen.Om marknadsintroduktionen görs på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller handlas på en MTF-plattform eller en motsvarande marknadsplats utanför EES är det rimligt att utgå från den volymviktade genomsnittskursen den första handelsdagen.Vid marknadsnoteringar på mindre marknadsplatser där omsättningen är låg första handelsdagen bör istället den volymviktade genomsnittskursen för de fem första handelsdagarna användas om detta ger ett ekonomiskt mer korrekt marknadsvärde än värdet från enbart den första handelsdagen.
2. När ägarandelen för marknadsnoterade andelar hos ägarföretaget späds ut till under 10 procent av det sammanlagda röstetalet för det ägda företagets samtliga andelar vid en eller flera nyemissioner kan det vara svårt att fastställa exakt vid vilken tidpunkt de andelar som blir kvar i samma ägares hand upphör att vara näringsbetingade. I Skatterättsnämndens förhandsbesked av den 26 mars 2021 dnr 99-20/D anges att tidpunkten är när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.Om det är fråga om en nyemission som leder till en utspädning av ägarföretagets innehav till under tio procent av det sammanlagda röstetalet anser Skatteverket att de andelar ägarföretaget fortsatt äger efter utspädningen ska värderas till den volymviktade genomsnittskursen den handelsdag som de nyemitterade aktierna har tilldelats aktietecknarna och förts in i aktieboken. Om det är fråga om andelar som är noterade på en mindre handelsplats anser Skatteverket att den volymviktade genomsnittskursen de fem första handelsdagarna andelarna handlas inklusive de nyemitterade andelarna ska användas.
3. Marknadsnoterade andelar som är näringsbetingade på grund av att innehavet motsvarar 10 procent eller mer av det sammanlagda röstetalet kan upphöra att vara näringsbetingade i samma innehavares hand genom att en eller flera avyttringar leder till att innehavet kommer att understiga tio procent av det sammanlagda röstetalet för samtliga andelar.I de situationerna finns ofta ett marknadsvärde, avyttringspriset, för andelarna som i första hand bör vara det värde som används. Det kan dock även förekomma situationer där den typen av försäljningar i sig är kurspåverkande på ett sådant sätt att avyttringspriset inte visar ett ekonomiskt korrekt marknadsvärde på andelar som är kvar i samma ägares hand. I sådana situationer bör man i första hand utgå från den volymviktade genomsnittskursen den aktuella handelsdagen.
4. Vid tillämpning av den så kallade utredningsregeln ska en prövning av om ett sådant samband består i praktiken göras för varje beskattningsår (24 kap. 33 § första stycket p. 3 IL).HFD har i två fall prövat utredningsregeln när rörelsen upphört. I det ena fallet var fråga om utdelning av överskott från en tidigare avvecklad verksamhet. Utdelningen lämnades närmare två år efter det att verksamheten upphört. HFD ansåg att det var fråga om skattefri utdelning på näringsbetingade andelar (RÅ 2003 not. 58). I det andra fallet var fråga om ett företags avyttring av andelar där ägarföretagets verksamhet var avvecklad sedan fyra år. De avyttrade andelarna utgjorde näringsbetingade andelar för ägarföretaget under den tid verksamheten i ägarföretaget bedrevs. HFD ansåg att andelarna inte var näringsbetingade andelar för ägarföretaget vid avyttringstillfället (RÅ 2008 not. 142). Det går således inte att utifrån praxis generellt ange vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade. En bedömning måste göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet med beaktande av angiven praxis. Vid den aktuella tidpunkten bör marknadsvärdet på andelarna beräknas på samma sätt som vid punkt 1.