Begreppet stadigvarande användning m.m. vid frivillig beskattning; mervärdesskatt

1 Sammanfattning

För att uthyrning av en lokal ska kunna bli föremål för frivillig beskattning krävs att lokalen, såvitt här är aktuellt, hyrs ut för stadigvarande användning i en verksamhet där transaktionerna helt eller delvis medför avdragsrätt.

Skatteverket anser att kravet på stadigvarande användning förutsätter att hyresvärden kan visa att uthyrningen av en lokal ska ske kontinuerligt under en viss längre tid till hyresgäster med verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Detta kan normalt ske genom hyresavtal om minst ett år eller med stöd av andra objektiva omständigheter om hyresavtalet avser kortare tid än så.

Skatteverket anser vidare att kravet på stadigvarande användning är uppfyllt även om hyresvärden hyr ut en lokal till flera hyresgäster samtidigt utan att någon av dem har ensamrätt till en specifik yta. Detsamma gäller vid växelvis uthyrning av lokalen till flera hyresgäster. Den frivilliga beskattningen förutsätter i båda situationerna att uthyrning endast sker till hyresgäster som bedriver verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Frivillig beskattning är dock inte möjlig när hyresvärden själv använder den uthyrda lokalen tillsammans med hyresgästerna utan att någon av dem har ensamrätt till en specifik yta. Detta gäller trots att alla inblandande parter bedriver verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt.

Även om hyresvärdens avsikt med uthyrningen ska läggas till grund för bedömningen anser Skatteverket att kravet på stadigvarande användning inbegriper att hyresgästen under uthyrningen faktiskt använder lokalen stadigvarande i en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Om hyresgästen bedriver verksamhet där transaktioner både medför avdragsrätt respektive inte medför avdragsrätt, s.k. blandad verksamhet, krävs att hyresgästen stadigvarande använder lokalen i en del av verksamheten som åtminstone delvis medför avdragsrätt.

Med blandad verksamhet förstås också att en hyresgäst använder en lokal i egen verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt samtidigt som samma lokal hyrs ut till en eller flera andrahandshyresgäster utan att någon av dem har ensamrätt till en specifik yta. Däremot räknas inte uthyrning av en byggnad till en hyresgäst som endast använder vissa av lokalerna i byggnaden i verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt som uthyrning till en hyresgäst med blandad verksamhet. Den frivilliga beskattningen bestäms lokal för lokal.

Ställningstagandet ersätter ställningstagandet ”Begreppet stadigvarande användning vid frivillig skattskyldighet; mervärdesskatt” daterat den 22 juni 2017, dnr 202 258010-17/111.

Ställningstagandet innebär en ändrad bedömning vad gäller att frivillig beskattning är möjlig när en hyresvärd hyr ut en lokal till flera hyresgäster samtidigt utan att någon av dem har ensamrätt till en specifik yta och vid växelvis uthyrning av lokalen till flera hyresgäster. Den frivilliga beskattningen förutsätter dock att uthyrning endast sker till hyresgäster som bedriver verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Ställningstagandet innebär också en ändrad bedömning såtillvida att med blandad verksamhet förstås även att en hyresgäst använder en lokal i egen verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt samtidigt som samma lokal hyrs ut till en eller flera andrahandshyresgäster utan att någon av dem har ensamrätt till en specifik yta. Ställningstagandet innebär vidare ett förtydligande om att som uthyrning till en hyresgäst med blandad verksamhet räknas inte uthyrning av en byggnad till en hyresgäst som endast använder vissa av lokalerna i byggnaden i verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt.

2 Frågeställning

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har meddelat en dom som rör stadigvarande användning vid frivillig skattskyldighet för uthyrning av lokal (HFD 2023 ref. 24). HFD gör delvis en annan bedömning än vad Skatteverket har gjort i ställningstagandet ”Begreppet stadigvarande användning vid frivillig skattskyldighet; mervärdesskatt”, dnr 131 675099-15/111.

Med anledning av HFD:s dom redogör Skatteverket i detta ställningstagande för sin syn på vad som krävs för att uthyrningen ska anses uppfylla kraven på ”stadigvarande användning” när det gäller följande:

• uthyrning under viss tid
• uthyrning till flera hyresgäster samtidigt eller växelvis
• uthyrning när hyresvärden själv använder lokalen
• uthyrning när hyresgästens verksamhet ändrar inriktning
• uthyrning till hyresgäst med blandad verksamhet

Ställningstagandet behandlar inte frågor som är specifika för frivillig beskattning under uppförandeskede. Kraven i 12 kap. 5 och 6 §§ mervärdesskattelagen (2023:200), ML, på stadigvarande användning är dock tillämpliga även vid frivillig beskattning under uppförandeskede.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Bestämmelser

Från skatteplikt undantas upplåtelse av hyresrätter och andra rättigheter till fastigheter (10 kap. 35 § ML).

I 12 kap. ML finns bestämmelser om frivillig beskattning för fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som annars skulle vara undantagen från skatteplikt (12 kap. 1 § ML).

Om en fastighetsägare, ett konkursbo eller en mervärdesskattegrupp för stadigvarande användning i en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning enligt 14 kap. 7–9 §§ eller 36 och 37 §§ eller 60, 64, 65 eller 66 § helt eller delvis hyr ut en byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet, får uthyrningen omfattas av frivillig beskattning. Detta gäller dock inte om uthyrningen avser stadigvarande bostad (12 kap. 5 § ML).

Uthyrning till staten, en kommun eller ett samordningsförbund får också omfattas av frivillig beskattning även om uthyrningen sker för stadigvarande användning i en verksamhet där transaktionerna inte medför avdragsrätt eller återbetalning (12 kap. 6 § ML).

Det som sägs om uthyrning i 5 och 6 §§ gäller även vid uthyrning i andra och tredje hand, (12 kap. 7 § 2 ML).

Frivillig beskattning upphör, såvitt här är aktuellt, när fastighetsägaren övergår till att använda fastigheten för annat ändamål än för uthyrning eller annan upplåtelse som avses i 5-7 §§ (12 kap. 16 § 1 ML).

Medlemsstaterna får medge beskattningsbara personer rätt till valfrihet för beskattning av utarrendering och uthyrning av fast egendom. Medlemsstaterna ska fastställa de närmare villkoren för utövande av denna rätt till valfrihet och får inskränka vidden av den rätten (artikel 137 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet).

3.2 Förarbeten

När rekvisitet stadigvarande användning infördes uttalades i förarbetena att endast lokaler i vilka det bedrivs en stadigvarande mervärdesskattepliktig verksamhet kan komma ifråga för den frivilliga skattskyldigheten. Syftet med denna förändring var att undvika situationer där skattskyldigheten ideligen förändras. Vidare framhölls att kravet på stadigvarande användning bör bedömas med utgångspunkt i fastighetsägarens avsikt med uthyrningen (prop. 1985/86:47 s. 40).

Skattskyldigheten ska dock inte upphöra om lokalen efter den skattepliktiga uthyrningen står outhyrd, om fastighetsägarens avsikt är att få till stånd skattepliktig uthyrning av den (prop. 1999/2000:82 s. 77 ff. och 142, se även HFD 2015 ref. 62).

3.3 Praxis

Medlemsstater som använder sig av möjligheten enligt artikel 137.1 i mervärdesskattedirektivet att anta nationella regler som ger skattskyldiga rätt att välja om uthyrning av fast egendom ska beskattas har stort utrymme att bestämma reglernas tillämpningsområde. Medlemsstaterna ska dock särskilt beakta principen om skatteneutralitet och kravet på en riktig, enkel och enhetlig tillämpning av undantagen från skatteplikt. Neutralitetsprincipen utgör hinder för att likartade och därmed konkurrerande tjänster behandlas olika i mervärdesskattehänseende (C-246/04, Turn- und Sportunion Waldburg, , punkterna 27–33 och där gjorda hänvisningar).

Uthyrning av lokaler för användning som s.k. popup-butiker, med en begränsad hyrestid från en vecka till några månader, kan omfattas av frivillig skattskyldighet. Det väsentliga för att behålla frivillig skattskyldighet för en lokal är att hyresvärden har för avsikt att lokalen stadigvarande ska användas i en skattepliktig verksamhet. För att uppnå likabehandling ska lokaler som upplåts för samma ändamål på lika villkor behandlas lika skattemässigt. Hyresvärdens avsikt ska därför läggas till grund för bedömningen både för lokalen som redan omfattades av frivillig skattskyldighet och för lokalen som inte tidigare varit uthyrd. Avsikten är att kontinuerligt under en längre tid hyra ut de aktuella butikslokalerna till företag som ska bedriva skattepliktig verksamhet i form av popup-butiker. Trots att varje enskilt hyresförhållande kommer att vara kortvarigt får lokalerna därmed anses upplåtna för stadigvarande användning (HFD 2015 ref. 62).

Frivillig skattskyldighet kan endast medges för en viss fastighet eller viss del av en fastighet (lokal). Det är därför inte möjligt att medge sådan skattskyldighet för en procentuell andel av en och samma yta. Om det i en avgränsad del av en fastighet bedrivs verksamhet som endast till viss del är skattepliktig kan däremot frivillig skattskyldighet medges för hela den delen av fastigheten (HFD 2016 ref. 51).

Kravet på stadigvarande användning innebär inte att frivillig skattskyldighet för lokaluthyrning inte kan beviljas enbart av det skälet att lokalen disponeras av flera hyresgäster utan att någon av dem har ensamrätt till en specifik yta. Även i en sådan situation är det som avgör fastighetsägarens avsikt med uthyrningen (HFD 2023 ref. 24, punkterna 19-20).

4 Bedömning

4.1 Inledning

Den frivilliga beskattningen gäller för uthyrning av en viss fastighet eller viss del av en fastighet (lokal eller avgränsad yta). Den frivilliga beskattningen kan inte avse en procentuell andel av en och samma yta. För att kunna tillämpa frivillig beskattning krävs att en fastighetsägare, konkursbo eller mervärdesskattegrupp för stadigvarande användning i en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt eller rätt till återbetalning hyr ut en lokal eller avgränsad yta. Frivillig beskattning kan också tillämpas vid uthyrning till staten, en kommun, ett kommunalförbund eller ett samordningsförbund.

Samma krav gäller vid uthyrning i andra och tredje hand.

I ställningstagandet används fortsättningsvis ”hyresvärd” som en beteckning på en fastighetsägare, konkursbo eller mervärdesskattegrupp, förstahandshyresgäst och andrahandshyresgäst som hyr ut. ”Hyresgäster med verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt” används fortsättningsvis som en beteckning på hyresgäster till vilka uthyrning kan bli föremål för frivillig beskattning. Med verksamhet där transaktionerna med avdragsrätt förstås också verksamhet där transaktionerna delvis medför avdragsrätt. Detta behandlas särskilt i avsnitt 4.3.2.

Skatteverket anser att begreppet stadigvarande användning ställer krav på både hyresvärdens och hyresgästens användning. Nedan behandlas följande situationer.

När det gäller hyresvärden

• uthyrning under viss tid (se avsnitt 4.2.1)
• uthyrning till flera hyresgäster samtidigt eller växelvis (se avsnitt 4.2.2)
• uthyrning när hyresvärden själv använder lokalen (se avsnitt 4.2.3)

När det gäller hyresgästen

• uthyrning när hyresgästens verksamhet ändrar inriktning (se avsnitt 4.3.1)
• uthyrning till hyresgäst med blandad verksamhet (se avsnitt 4.3.2)

4.2 Hyresvärdens stadigvarande användning

För att rekvisitet stadigvarande användning ska vara uppfyllt måste hyresvärden kunna visa att avsikten är att uthyrningen av lokalen ska ske kontinuerligt under en längre tid under sådana förhållanden att förutsättningar för frivillig beskattning föreligger.

4.2.1 Uthyrning under längre tid

Längre hyresavtal

Vid längre hyresavtal kan i första hand innehållet i hyresavtalet läggas till grund för bedömningen av om uthyrningen kan anses ske för stadigvarande användning i verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Om hyresavtalet gäller för en bestämd tid om minst ett år visar detta enligt Skatteverkets uppfattning att hyresvärdens avsikt i normalfallet är att hyra ut lokalen kontinuerligt under en längre tid, d.v.s. för stadigvarande användning.

På samma sätt anser Skatteverket att hyresavtal som gäller tillsvidare normalt får anses visa att uthyrningen sker för stadigvarande användning.

Avbrott i uthyrningen

Även om hyresvärden tecknat ett längre hyresavtal så anser Skatteverket att uthyrningen inte kan omfattas av frivillig beskattning om hyresvärden gör planerade avbrott i uthyrningen av en lokal för att använda lokalen för egen verksamhet som inte avser uthyrning med frivillig beskattning eller för att använda lokalen privat. Uthyrningen uppfyller i sådana fall inte kraven på att uthyrningen ska ske stadigvarande med frivillig beskattning.

Om hyresvärdens uthyrning av lokalen redan omfattas av frivillig beskattning men hyresvärden gör avbrott i uthyrning för användning i egen verksamhet som inte avser uthyrning med frivillig beskattning eller för privat användning så upphör den frivilliga beskattningen. Om avbrottet är tillfälligt kan hyresvärden efter avbrottet på nytt tillämpa frivillig beskattning under förutsättning att uthyrningen med frivillig beskattning är avsedd vara stadigvarande, d.v.s. kontinuerlig under en längre tid. Om avbrottet innebär att uthyrningen avser stadigvarande bostad kan däremot frivillig beskattning inte tillämpas. Så är fallet om t.ex. en stuga hyrs ut till ett stuguthyrningsföretag men ägaren enligt hyresavtalet har rätt att använda stugan viss tid under året.

Kortare hyresavtal

Avgörande vid hyreskontrakt för en kortare tid, d.v.s. kortare än ett år, är i stället om hyresvärden kan visa en avsikt att kontinuerligt hyra ut lokalen till hyresgäster som bedriver verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Skatteverket anser alltså i dessa fall att enbart ett ingånget hyresavtal inte är tillräckligt för att visa att hyresvärdens avsikt är att hyra ut lokalen stadigvarande, d.v.s. kontinuerligt under en längre tid. Hyresvärden måste även kunna visa andra omständigheter som tyder på att avsikten är att lokalen kontinuerligt ska hyras ut för verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt.

Nedan finns några exempel på sådana omständigheter som enligt Skatteverkets uppfattning kan vara av betydelse för bedömningen av om hyresvärdens avsikt är att en lokaluthyrning ska ske för stadigvarande användning när hyreskontraktet avser en kortare tid:

• lokalens karaktär och användningsområde,
• hyresavtalets utformning (t.ex. automatisk förlängning om avtalet inte sägs upp),
• hyresvärdens uthyrningspolicy,
• hyresvärdens marknadsföring av lokalerna,
• om anpassningar gjorts av lokalerna för hyresgästens specifika verksamhet,
• vilket slag av skattepliktig verksamhet som hyresgästen bedriver,
• vilken av parterna som sagt upp ett tidigare gällande hyresavtal,
• om ny uthyrning, efter en kortare tids uthyrning till en hyresgäst med skattepliktig verksamhet, sker till en närstående hyresgäst (exempelvis ett koncernföretag) vars verksamhet är undantagen från skatteplikt,
• om en kortare tids uthyrning sker till en hyresgäst med skattepliktig verksamhet, men en ny uthyrning till en hyresgäst med verksamhet som är undantagen från skatteplikt har varit planerad sedan tidigare.

Hyresavtal en del av året

Som huvudregel kan lokaluthyrning som endast är tänkt att pågå under en del av ett år inte anses vara stadigvarande användning för verksamhet som medför avdragsrätt. I vissa fall kan ändå frivillig beskattning vara möjlig när det gäller tillfälliga verksamheter som exempelvis en sommarrestaurang eller liknande säsongsuthyrning. Detta förutsätter dock att lokalen under resten av året inte används för annan verksamhet än uthyrning med frivillig beskattning.

4.2.2 Uthyrning av en bestämd lokal till flera hyresgäster samtidigt eller växelvis

En hyresvärds uthyrning av en lokal till en hyresgäst med verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt uppfyller kraven på stadigvarande användning även om hyresgästen använder lokalen tillsammans med andra hyresgäster utan att någon av dem har ensamrätt till en specifik yta. En hyresvärd kan därför tillämpa frivillig beskattning vid uthyrning av en lokal till flera hyresgäster samtidigt utan att någon av hyresgästerna har ensamrätt till en specifik yta. En förutsättning för den frivilliga beskattningen är dock enligt Skatteverkets uppfattning att hyresvärden uteslutande hyr ut lokalen till hyresgäster som bedriver verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Om t.ex. en av hyresgästerna bedriver verksamhet där transaktionerna inte till någon del medför avdragsrätt så skulle den frivilliga beskattningen endast avsett en procentuell andel av lokalen. Frivillig beskattning kan därför inte tillämpas i sådana fall.

Skatteverket anser att det också finns förutsättningar för frivillig beskattning vid växelvis uthyrning av lokalen till flera hyresgäster, t.ex. en hyresgäst jämna veckor och en annan hyresgäst udda veckor eller en hyresgäst på förmiddagarna och en hyresgäst på eftermiddagarna. Även här förutsätter den stadigvarande användningen att hyresvärden endast hyr ut lokalen till hyresgäster som bedriver verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Om uthyrningen växelvis sker till hyresgäster som bedriver verksamhet där transaktionerna inte medför avdragsrätt sker ständiga avbrott i den skattepliktiga uthyrningen vilket innebär att uthyrningen inte uppfyller kraven på stadigvarande användning.

4.2.3 Uthyrning av en bestämd lokal till flera hyresgäster samtidigt som hyresvärden själv använder lokalen

Om hyresvärden hyr ut en bestämd lokal till flera hyresgäster samtidigt som hyresvärden själv använder lokalen utan att någon av dem har ensamrätt till en specifik yta så kan hyresvärden enligt Skatteverkets uppfattning inte tillämpa frivillig beskattning för uthyrningen av lokalen. Detta gäller oavsett om både hyresvärden och hyresgästerna i lokalen bedriver verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Hyresvärden hyr inte ut lokalen till sig själv och kan således inte tillämpa frivillig beskattning för sin egen användning av lokalen. Eftersom ingen har ensamrätt till en specifik yta i lokalen så skulle den frivilliga beskattningen, när hyresvärdens egen användning räknats bort, endast avsett en procentuell andel av lokalen. Frivillig beskattning kan därför inte tillämpas i sådana fall.

Om däremot hyresgästerna disponerar en avgränsad yta i lokalen med uteslutande av hyresvärden kan hyresvärden tillämpa frivillig beskattning för uthyrning av den avgränsade ytan.

4.3 Hyresgästens stadigvarande användning

4.3.1 Uthyrning till hyresgäst vars verksamhet ändrar inriktning

Även om hyresvärdens avsikt med uthyrningen ska läggas till grund för bedömningen av kravet på stadigvarande användning inbegriper kravet också att hyresgästen under uthyrningen faktiskt använder lokalen stadigvarande i en verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Hyresvärdens avsikt med uthyrningen saknar betydelse om hyresgästen inte stadigvarande använder lokalen i verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt eller delvis avdragsrätt.

Om hyresvärden redan tillämpar frivillig beskattning och hyresgästen ändrar sin användning av lokalen så att lokalen inte längre stadigvarande används i verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt eller delvis avdragsrätt så upphör hyresvärdens frivilliga beskattning. Detta gäller även om uthyrningen fortfarande sker stadigvarande till samma hyresgäst. Ett exempel på detta är om hyresgästen slutar använda lokalen i egen verksamhet och i stället vidareuthyr lokalen utan att tillämpa frivillig beskattning för vidareuthyrningen.

4.3.2 Uthyrning till hyresgäster med blandad verksamhet

En hyresvärd kan tillämpa frivillig beskattning för uthyrning av bestämd lokal även vid uthyrning till en hyresgäst som stadigvarande använder lokalen i verksamhet där transaktionerna delvis medför avdragsrätt (blandad verksamhet). En hyresgästs verksamhet kan dock vara s.k. blandad på flera olika sätt. Ett krav för att hyresvärden ska kunna tillämpa frivillig beskattning är att hyresgästen stadigvarande använder lokalen i en del av verksamheten där transaktionerna åtminstone delvis medför avdragsrätt.

Endast vissa av lokalerna används i verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt

Vid uthyrning av flera lokaler till en hyresgäst med blandad verksamhet beror möjligheten till hyresvärdens frivilliga beskattning på hur hyresgästen faktiskt använder respektive lokal i sin verksamhet. Om hyresgästen använder en av lokalerna endast för den delen av sin verksamhet där transaktioner inte medför avdragsrätt saknas förutsättningar för frivillig beskattning för uthyrning av den lokalen.

Det här innebär också att en hyresvärd som hyr ut en byggnad som innehåller flera lokaler till en hyresgäst som använder vissa av lokalerna i verksamhet där transaktioner medför avdragsrätt endast kan tillämpa frivillig beskattning för sistnämnda lokaler. Den frivilliga beskattningen bestäms lokal för lokal även om hyresvärden hyr ut hela byggnaden till hyresgästen. En sådan hyresgäst använder således enligt Skatteverkets bedömning inte byggnaden i blandad verksamhet.

Endast växelvis utnyttjande av lokalen för verksamhet som medför avdragsrätt

En hyresgästs verksamhet i lokalen kan också variera över tid. Hyresgästen kan växelvis utnyttja lokalen för verksamhet där transaktioner medför avdragsrätt respektive inte medför avdragsrätt, t.ex. på dagarna för verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt och på kvällarna undantagen verksamhet alternativt i veckorna för undantagen verksamhet och på helgerna för verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Exempel på det förstnämnda kan vara att hyresgästen hyr ut sin lokal på kvällstid till en ideell förening. Exempel på det sistnämnda kan vara uthyrning till en privat skola som på skolloven använder lokalerna för skattepliktig rumsuthyrning.

Skatteverket anser att förutsättningar för frivillig beskattning saknas för hyresvärden om hyresgästen växelvis använder lokalen i verksamhet där transaktionerna medför respektive inte medför avdragsrätt. Det beror på att hyresgästen inte använder lokalen stadigvarande i verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt eller delvis avdragsrätt. Bedömningen blir densamma som om hyresvärden själv hade hyrt ut lokalen växelvis.

Hyresgästen använder själv samma lokal som vidareuthyrs till andrahandshyresgäster

En annan variant av blandad verksamhet är om en förstahandshyresgäst stadigvarande använder en lokal i egen verksamhet där transaktioner medför avdragsrätt samtidigt som förstahandshyresgästen vidareuthyr samma lokal till en eller flera andrahandshyresgäster. Om varken förstahands- eller andrahandshyresgästerna har ensamrätt till någon specifik yta i lokalen kan förstahandshyresgästen inte tillämpa frivillig beskattning för vidareuthyrningen eftersom den frivilliga beskattningen i så fall skulle avsett en procentuell andel av lokalen (jfr avsnitt 4.2.3). Hyresgästens vidareuthyrning är därmed undantagen från skatteplikt vilket innebär att hyresgästen använder lokalen i en blandad verksamhet. Hyresvärden kan däremot tillämpa frivillig beskattning vid uthyrning till en sådan förstahandshyresgäst.

4.4 Detta ställningstagande ersätter tidigare ställningstagande

Ställningstagandet ersätter ställningstagandet ”Begreppet stadigvarande användning vid frivillig skattskyldighet; mervärdesskatt” daterat den 22 juni 2017, dnr 202 258010-17/111.

Ställningstagandet innebär en ändrad bedömning vad gäller att frivillig beskattning är möjlig när en hyresvärd hyr ut en lokal till flera hyresgäster samtidigt utan att någon av dem har ensamrätt till en specifik yta och vid växelvis uthyrning av lokalen till flera hyresgäster. Den frivilliga beskattningen förutsätter dock att uthyrning endast sker till hyresgäster som bedriver verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt. Ställningstagandet innebär också en ändrad bedömning såtillvida att som blandad verksamhet förstås även att en hyresgäst använder en lokal i egen verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt samtidigt som samma lokal hyrs ut till en eller flera andrahandshyresgäster utan att någon av dem har ensamrätt till en specifik yta. Ställningstagandet innebär vidare ett förtydligande om att som uthyrning till en hyresgäst med blandad verksamhet inte räknas uthyrning av en byggnad till en hyresgäst som endast använder vissa av lokalerna i byggnaden i verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt.