Områden: Mervärdesskatt (Beskattningsgrundande händelse och redovisning)

Datum: 2025-01-28

Dnr: 8-34658-2025

1 Sammanfattning

Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl kan Skatteverket besluta att redovisningen av mervärdesskatt ska göras för en kortare redovisningsperiod än den period den deklarationsskyldiga normalt ska ha för sin redovisning av mervärdesskatt utifrån beskattningsunderlagets omfattning.

Med kortare redovisningsperiod avses dels en redovisningsperiod om ett kalenderkvartal i stället för ett beskattningsår, dels en redovisningsperiod om en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal eller ett beskattningsår.

Särskilda skäl finns om Skatteverket har ett intresse av att få till stånd en tidigare kontroll av att mervärdesskatten redovisas och betalas på rätt sätt. Utifrån omständigheterna ska det göras en samlad bedömning i det enskilda fallet om det finns särskilda skäl.

Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet ”Särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt för en kortare redovisningsperiod” från den 9 oktober 2020, dnr 8-90459. Ställningstagandet innebär ett förtydligande av vilka omständigheter som kan innebära att det finns särskilda skäl.

2 Frågeställning

Om det finns särskilda skäl ska Skatteverket på eget initiativ besluta att redovisningsperioden ska vara kortare än den period den deklarationsskyldiga normalt ska ha för sin redovisning. I detta ställningstagande redogör Skatteverket för sin bedömning av i vilka fall det kan finnas särskilda skäl för ett beslut om en kortare redovisningsperiod. Behovet av kontroll av redovisning av mervärdesskatt liksom utvecklingen och förekomsten av mervärdesskattebedrägerier förändras över tid. Det utrymme som Skatteverket har att besluta om kortare redovisningsperiod på grund av särskilda kan av den anledningen behöva utnyttjas i större utsträckning. Det finns därför anledning att se över Skatteverkets tidigare bedömning av vad som kan utgöra särskilda skäl för en kortare redovisningsperiod än normalt baserat på beskattningsunderlagets omfattning.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Bestämmelser

Redovisningsperioden är en kalendermånad om inte något annat föreskrivs (26 kap. 10 § skatteförfarandelagen [2011:1244], SFL).

Om beskattningsunderlaget för mervärdesskatt exklusive unionsinterna förvärv och import beräknas sammanlagt uppgå till mer än 1 miljon kronor, men högst 40 miljoner kronor är redovisningsperioden ett kalenderkvartal (26 kap. 11 § SFL).

Redovisningsperioden är ett beskattningsår om beskattningsunderlaget exklusive unionsinterna förvärv och import beräknas sammanlagt uppgå till högst 1 miljon kronor (26 kap. 11 § SFL).

Skatteverket ska besluta att redovisningsperioden ska vara en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal eller en kalendermånad eller ett kalenderkvartal i stället för ett beskattningsår om den deklarationsskyldiga begär det eller om det finns särskilda skäl (26 kap. 13 § första stycket SFL).

Av proportionalitetsprincipen följer att beslut enligt denna lag får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller för något annat motstående intresse (2 kap. 5 § SFL).

I rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet, regleras bestämmelserna om redovisningsperiod i artikel 252.2.

Medlemsstaterna får införa andra skyldigheter som de finner nödvändiga för en riktig uppbörd av mervärdesskatten och för förebyggande av bedrägeri. Transaktioner inom landet respektive inom unionen måste dock behandlas likvärdigt (artikel 273 i mervärdesskattedirektivet).

En leverantör eller en tillhandahållare och en förvärvare ska anses förbundna med varandra om det finns familjeband eller andra nära personliga band, organisatoriska band, äganderättsliga band, finansiella band, band på grund av medlemskap, band på grund av anställning eller andra juridiska band (8 kap. 19 § första stycket, mervärdesskattelagen [2023:200], ML).

3.2 Förarbeten

Med särskilda skäl avses kontrollskäl (prop. 2010/11:165 s. 793).

Det finns särskilda skäl för en kortare redovisningsperiod om Skatteverket av kontrollskäl vill att ett företag ska redovisa mervärdesskatten oftare (prop. 2007/08:25 s. 73).

En leverantör eller en tillhandahållare och en förvärvare ska anses vara förbundna med varandra om det mellan dem föreligger familjeband eller andra nära personliga band, organisatoriska band, äganderättsliga band, finansiella band, band på grund av medlemskap, band på grund av anställning eller andra juridiska band (prop. 2007/08:25 s. 128 f.).

3.3 Rättspraxis

Medlemsstaterna ska vid utövandet av sina befogenheter iaktta de allmänna rättsprinciper som utgör en del av unionens rättsordning, bl.a. rättssäkerhetsprincipen, proportionalitetsprincipen, principen om berättigade förväntningar och principen om skatteneutralitet (C-285/09 R punkt 45 samt där angiven praxis samt C-26/16 Santogal punkt 50).

Principerna om skatteneutralitet, rättssäkerhet och skyddet för berättigade förväntningar kan dock inte med framgång åberopas av en skattskyldig person som uppsåtligen medverkat till ett skatteundandragande och äventyrat det gemensamma mervärdesskattesystemets funktion (C-285/09, R, punkt 54).

EU-domstolen har uttalat att det förhållandet att den beskattningsbara personen saknar materiell, teknisk och finansiell förmåga att bedriva den uppgivna ekonomiska verksamheten i sig inte räcker för att styrka att denne sannolikt har för avsikt att göra sig skyldig till skattebedrägeri. Det kan ändå inte uteslutas att förhållanden som detta – med stöd av andra objektiva uppgifter som väcker misstanke om den beskattningsbara personens skatteundandragande avsikter – kan utgöra sådana indikationer som ska tas i beaktande vid en helhetsbedömning av risken för bedrägeri (C-527/11, Ablessio, punkt 36).

När det gäller underlåtenhet att lämna in en mervärdesskattedeklaration har EU-domstolen framfört följande. Om mervärdesskattedeklarationen hade lämnats in, skulle skatteförvaltningen haft möjlighet att påföra och kontrollera uttaget av mervärdesskatt. Underlåtenheten att lämna in en mervärdesskattedeklaration kan därför förhindra en riktig uppbörd av mervärdesskatten och följaktligen äventyra det gemensamma mervärdesskattesystemets funktion. Unionsrätten utgör således inte hinder för att betrakta sådana åsidosättanden som skatteundandragande (C-159/17, Dobre, punkt 41).

Enligt artikel 273 i mervärdesskattedirektivet får medlemsstaterna enligt EU-domstolen vidta åtgärder för en riktig uppbörd av skatten och för att förebygga bedrägeri. Dessa åtgärder får dock inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå sådana mål. Det ankommer i princip på skattemyndigheterna att vidta de kontroller av beskattningsbara personer som krävs för att upptäcka oegentligheter och mervärdesskatteundandragande samt att påföra beskattningsbara personer som gjort sig skyldiga till oegentligheter eller skatteundandragande (C- 641/21, Climate Corporation Emissions Trading, punkt 53).

Medlemsstaterna får enligt EU-domstolen införa de skyldigheter som de finner nödvändiga för en riktig uppbörd av mervärdesskatten och för förebyggande av bedrägeri (C-314/22, Consortium Remi Group, punkt 62).

Varje medlemsstat är enligt EU-domstolen skyldig att vidta alla rättsliga och administrativa åtgärder som krävs för att mervärdesskatten inom dess territorium ska kunna uppbäras i sin helhet (C-37/23, Giocevi, punkt 27).

3.4 Övrigt

Kommissionen har definierat unionsinternt bedrägeri via skenföretag. Enligt kommissionen innebär ett sådant bedrägeri att ett företag köper varor från en annan medlemsstat där varorna är mervärdesskattebefriade och sedan säljer dem vidare och inkluderar mervärdesskatt på fakturan till kunden. När företaget tagit emot mervärdesskattebetalningen från kunden försvinner företaget innan det har betalat in mervärdesskatten till skattemyndigheterna (COM [2018] 118 final).

4 Bedömning

Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl kan Skatteverket besluta att redovisningen av mervärdesskatt ska göras för en kortare redovisningsperiod än den period den deklarationsskyldiga normalt ska ha för sin redovisning av mervärdesskatt utifrån beskattningsunderlagets omfattning. Med kortare redovisningsperiod avses dels en period om ett kalenderkvartal i stället för ett beskattningsår, dels en period om en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal eller ett beskattningsår.

4.1 Syftet med regeln

Syftet med regeln om att Skatteverket ska besluta om kortare redovisningsperiod vid särskilda skäl är att förbättra Skatteverkets möjlighet att vidta kontrollåtgärder genom att den deklarationsskyldiga ska redovisa mervärdesskatten oftare, d.v.s. för en kortare redovisningsperiod. En kortare redovisningsperiod innebär att Skatteverket ges möjlighet att tidigare upptäcka och förhindra skatteundandragande samt att förhindra oavsiktliga fel på grund av okunskap om gällande regler. I detta ställningstagande avses med skatteundandragande ett bedrägligt förfarande som leder till att mervärdesskatt inte betalas eller felaktigt återbetalas.

Det anges inte närmare i förarbetena vilka omständigheter som kan anses som särskilda skäl, utöver att det ska vara fråga om kontrollskäl. Enligt Skatteverkets mening måste särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt för en kortare redovisningsperiod bedömas utifrån verkets intresse av att tidigt kunna kontrollera att mervärdesskatten redovisas och betalas på rätt sätt, d.v.s. enligt gällande lagstiftning.

Ett beslut om en kortare redovisningsperiod för mervärdesskatt innebär inte att den deklarationsskyldiga fråntas någon rättighet avseende sin egenskap som en beskattningsbar person registrerad för mervärdesskatt. En kortare redovisningsperiod kan medföra visst merarbete i form av administration och kan även medföra en större ekonomisk börda. Därför är det av stor vikt att Skatteverkets kontrollbehov står i proportion till den ökade börda som kan uppstå för företaget. I vissa fall kan det dock vara en fördel att redovisa mervärdesskatt för en kortare redovisningsperiod, eftersom avdragsrätten för ingående skatt kan utövas tidigare utan den fördröjning som redovisning för en längre redovisningsperiod innebär.

4.2 Vad innebär kontrollskäl?

Vilka omständigheter som kan innebära kontrollskäl kan förändras över tid beroende bl.a. på att det uppkommer nya former av skatteundandraganden och nya aktörer som är involverade i bedrägerier. Kontrollskäl kan även uppkomma när Skatteverket behöver försäkra sig om att ett företag förstår de regler som gäller inom ett visst område, t.ex. regler för handel med andra länder och den uppgiftsskyldighet som följer av sådan handel. Sådana kontrollskäl kan uppkomma även om det inte finns något som indikerar att ett företag medvetet gör fel. Vilka uppgifter som finns tillgängliga för Skatteverkets kontroll förändras liksom hur kontroller genomförs i Sverige och inom EU. Bedömningen av om det finns särskilda skäl ska därför göras i varje enskilt fall och utifrån samtliga objektiva omständigheter. Objektiva omständigheter är något vars existens går att konstatera, t.ex. att den deklarationsskyldiga inte lämnat skatte- eller inkomstdeklaration, att det finns skatteskulder etc. Skatteverket ska göra en samlad bedömning av alla omständigheter i det enskilda fallet.

Tidsaspekten kan behöva vägas in, d.v.s. om dessa omständigheter har ägt rum nära i tiden eller om det är något som inträffat längre tillbaka i tiden. Omständigheter som har inträffat i närtid indikerar normalt en större risk för skatteundandragande eller andra felaktigheter än de som har inträffat en länge tid tillbaka.

Om Skatteverket har bedömt att det finns särskilda skäl för att besluta om kortare redovisningsperiod för företagets mervärdesskattedeklarationer kan det även finnas anledning för Skatteverket att överväga att göra motsvarande bedömning avseende den periodiska sammanställningen. Detta förutsatt att företaget lämnar en sådan sammanställning.

4.3 Omständigheter som kan innebära kontrollskäl

Exempel på omständigheter som kan medföra att kontrollskäl föreligger finns i följande uppräkning. Det är endast fråga om exempel och uppräkningen är inte uttömmande.

  • Företaget är, eller har varit, ett så kallat ”historikbolag”.
  • Företaget, dess ägare eller företrädare är, eller har tidigare, varit involverat i skatteundandraganden.
  • Företaget är i en riskbransch
  • Brister i redovisning eller betalning av skatt
  • Andra indikationer på förhöjd risk
  • Företaget är förbundet med ett eller flera andra företag
  • Företaget utför eller planerar att utföra ROT/RUT-arbete
  • Företaget har unionsintern handel

En bedömning av risken görs normalt utifrån de samlade omständigheter som finns i det enskilda fallet. Det är Skatteverkets bedömning av denna risk som är avgörande för om det sammantaget finns ett kontrollbehov i sådan grad att verket ska besluta om kortare redovisningsperiod. Skatteverkets beslut får dock inte gå utöver vad som är proportionerligt, d.v.s. skälen för beslutet ska uppväga det intrång eller men som beslutet innebär för det berörda företaget. Skatteverket anser att det normalt får anses proportionerligt att besluta om en kortare redovisningsperiod när det finns särskilda skäl, d.v.s. kontrollskäl.

Nedan lämnas en mer utförlig beskrivning av de omständigheter som kan innebära kontrollskäl och som exemplifierats ovan. Det är enbart exempel och uppräkningen är inte uttömmande.

4.3.1 Företaget är, eller har varit, ett så kallat ”historikbolag”

Med ”historikbolag” avses en juridisk person som sålts vidare med befintliga registreringar och godkännanden i stället för att avvecklas. I sådana bolag byts styrelse och företrädare normalt ut och den verksamhet som företaget ska bedriva ändras i förhållande till den verksamhet som tidigare registreringar och godkännanden har gjorts för. Försäljning av historikbolag sker ofta genom bolagsförmedlare.

Det förhållandet att ett företag är, eller har varit, ett historikbolag kan vara tillräckligt för att det ska finnas sådana kontrollskäl som innebär att företagets redovisningsperiod kan ändras till en kortare redovisningsperiod. Det finns för sådana bolag en förhöjd risk för skatteundandragande, t.ex. en risk att bolaget används som ett led i en transaktionskedja för gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier inom EU. Det kan även finnas en ökad risk för oavsiktliga fel när nya ägare och företrädare träder in i ett bolag och verksamheten ändrar inriktning.

En bedömning av risken får göras i det enskilda fallet utifrån de uppgifter Skatteverket har tillgång till avseende företaget, dess företrädare och den verksamhet som ska bedrivas samt utifrån uppgifter om förfarandet vid försäljningen av bolaget.

Det förhållandet att historikbolaget ska bedriva verksamhet i en bransch där bedrägerier är vanligt förekommande är en omständighet som kan göra att kontrollbehovet förstärks ytterligare. Ett annat exempel på omständighet som kan göra att kontrollbehovet förstärks är om ägaren, företrädaren eller andra med anknytning till ägaren eller företrädaren tidigare varit involverade i bedrägerier. Om verksamheten ska bedrivas i en bransch som omfattar mervärdesskattebestämmelser som gör avsteg från de allmänna bestämmelserna kan det innebära att det finns en ökad risk för oavsiktliga fel. Det är en omständighet som kan förstärka kontrollbehovet. Det gäller t.ex. om bolaget ska handla med varor och tjänster som omfattas av särskilda ordningar. Risken förstärks ytterligare om ägare och företrädare dessutom saknar tidigare erfarenhet av sådan handel.

Som framgår ovan kan det finnas omständigheter som förstärker kontrollbehovet. Enligt Skatteverkets uppfattning är det dock tillräckligt att det är fråga om ett historikbolag som byter företrädare och ändrar verksamheten för att det ska finnas sådana kontrollskäl som gör att Skatteverket kan besluta om kortare redovisningsperiod.

4.3.2 Företaget, dess ägare eller företrädare är, eller har tidigare, varit involverat i skatteundandraganden

Om ett företag, dess ägare eller företrädare tidigare varit involverade i bedrägerier, i Sverige eller utomlands, kan det innebära en ökad risk för fortsatta skatteundandraganden. En sådan omständighet kan därför vara tillräcklig för att Skatteverket ska kunna besluta om kortare redovisningsperiod. Tidsfaktorn kan dock behöva vägas in, d.v.s. om bedrägeriet har ägt rum nära i tiden eller om det är något som inträffat en längre tid tillbaka. Om det är fråga om involvering i bedrägerier i närtid så indikerar det en högre risk för skatteundandragande eller andra felaktigheter än bedrägerier som har inträffat en längre tid tillbaka. Har bedrägerierna ägt rum för flera år sedan kan det därför behövas ytterligare omständigheter som talar för att det finns risk för skatteundandragande för att besluta om en kortare redovisningsperiod.

4.3.3 Företaget är i en riskbransch

En omständighet som innebär att det kan finnas kontrollskäl är att företaget är verksamt i en riskbransch. Med riskbransch menas branscher med en stor andel skattefel. Skattefelet kan bero på medvetet skatteundandragande. Skattefelet kan även bero på oavsiktliga fel, t.ex. på grund av skatteregler som kan vara svåra att tillämpa. Vilka branscher som är riskbranscher kan variera över tid.

En bedömning av risken för skatteundandragande eller oavsiktliga fel i riskbranscher får göras i det enskilda fallet utifrån de uppgifter Skatteverket har tillgång till avseende företaget, dess företrädare och den verksamhet som ska bedrivas.

Den omständigheten att ett företag är verksamt inom en riskbransch kan vara en stark indikation på att det finns ett sådant kontrollbehov som motiverar ett beslut om kortare redovisningsperiod. Den omständigheten är dock inte tillräcklig i sig utan det krävs också att det finns ytterligare omständigheter som tyder på en förhöjd risk för skatteundandragande eller felaktigheter i det enskilda fallet. Skatteverket kan därför inte besluta om en kortare redovisningsperiod för samtliga företag som tillhör en viss riskbransch utan det måste alltid göras en individuell bedömning av det enskilda företaget utifrån risknivån i den aktuella branschen.

Omständigheter som tillsammans med branschtillhörighet kan motivera ett beslut om kortare redovisningsperiod är t.ex. att det finns brister i redovisning eller betalning av skatt.

4.3.4 Brister i redovisning eller betalning av skatt

Om det finns brister i redovisning och betalning av skatter eller avgifter enligt SFL eller motsvarande utländska skatter och avgifter i en inte obetydlig utsträckning kan det finnas särskilda skäl för att den deklarationsskyldiga ska ha en kortare redovisningsperiod.

Det måste dock vara fråga om brister som kan antas ha betydelse för kontrollen av mervärdesskatt eller som kan inverka på tillförlitligheten i den deklarationsskyldigas redovisning av mervärdesskatt. Att den deklarationsskyldiga t.ex. har allmänna skulder är inget hinder för att redovisa mervärdesskatt för en längre redovisningsperiod.

Förutom brister i redovisning eller betalning av skatt hos den deklarationsskyldiga ska även sådana brister i andra företag som bedrivs eller har bedrivits av den deklarationsskyldiga eller dennas företrädare beaktas. För att förhindra ett kringgående genom att verksamheten till exempel bedrivs vidare i annan företagsform är det alltså inte bara förhållanden som är direkt kopplade till den deklarationsskyldiga som kan vara särskilda skäl för en kortare redovisningsperiod.

Vid bedömningen av vad som är en betalnings- eller redovisningsbrist i en inte obetydlig utsträckning kan ledning hämtas från tillämpningen av bestämmelserna om att inte godkänna F-skatt eller återkalla ett godkännande för F-skatt i 9 kap. 2 och 4 §§ SFL. När det gäller redovisning för en kortare redovisningsperiod på grund av särskilda skäl är det dock inte en fråga om ett fråntagande av någon rättighet, vilket är fallet vid återkallelse av en F-skattsedel.

4.3.5 Andra indikationer på förhöjd risk

Om det kommit fram sådana omständigheter som visar att det är en förhöjd risk för skatteundandragande och felaktigheter finns särskilda skäl för att den deklarationsskyldiga ska ha en kortare redovisningsperiod. En indikation på att det finns en sådan förhöjd risk kan vara att den deklarationsskyldiga eller dennas företrädare har ett flertal konkurser bakom sig.

Om det kommit fram omständigheter som tyder på att den deklarationsskyldiga är ett s.k. skenföretag eller har anknytning till ett sådant företag finns särskilda skäl för att den deklarationsskyldiga ska ha en kortare redovisningsperiod.

Med skenföretag (s.k. missing traders) menas i detta sammanhang en beskattningsbar person som är registrerad till mervärdesskatt och som, potentiellt i bedräglig avsikt, förvärvar eller ger sken av att förvärva varor eller tjänster utan att betala mervärdesskatt. Den beskattningsbara personen levererar dessa varor eller tillhandahåller dessa tjänster med mervärdesskatt inräknad i fakturapriset, men betalar inte in mervärdesskatten till den berörda statliga myndigheten.

4.3.6 Företaget är förbundet med ett eller flera andra företag

När en deklarationsskyldig är förbunden med ett eller flera andra företag som har en kortare redovisningsperiod kan det finnas särskilda skäl för att den deklarationsskyldiga också ska ha en kortare redovisningsperiod. Det förutsätter dock att den deklarationsskyldiga regelbundet levererar varor eller tillhandahåller tjänster i mer än ringa omfattning till de förbundna företagen.

Med förbunden med ett eller flera andra företag menas att det finns organisatoriska, äganderättsliga, eller finansiella band. Vid bedömningen av vad som är sådana band kan ledning hämtas från tillämpningen av bestämmelserna om omvärdering av beskattningsunderlaget i 8 kap. ML.

4.3.7 Företaget utför eller planerar att utföra ROT/RUT-arbete

Det kan förekomma att den deklarationsskyldiga utför eller planerar att utföra ROT/RUT-arbete. Eftersom utbetalningar för sådana arbeten sker löpande behöver Skatteverket i vissa fall kunna kontrollera att redovisningen av mervärdesskatt stämmer överens med ansökningar om ROT/RUT. En bedömning av behovet av en sådan kontroll får göras i det enskilda fallet utifrån de uppgifter Skatteverket har tillgång till avseende företaget, dess företrädare och övrig redovisning av skatter i företaget.

4.3.8 Företaget har unionsintern handel

Det finns situationer då den deklarationsskyldiga redovisar försäljning i sin periodiska sammanställning. Det är då viktigt att kunna göra avstämningar av försäljningar som uppgår till stora belopp. Detta för att kontrollera om den deklarationsskyldiga redovisar motsvarande belopp i mervärdesskattedeklarationen. I de fall uppgifterna inte stämmer överens, kan Skatteverket snabbare agera för att korrigera de uppgifter som är felaktiga.

Den deklarationsskyldiga kan även göra unionsinterna förvärv. Beloppsmässigt stora förvärv från andra EU-länder i förhållande till den deklarationsskyldigas försäljning indikerar en stor framtida försäljning, en försäljning som ofta ska redovisas i Sverige. En stor beloppsmässig ökning av sådana förvärv under kort tid kan tillsammans med andra omständigheter utgöra kontrollskäl. Stora unionsinterna förvärv skulle även kunna tyda på att den deklarationsskyldiga ingår i olika former av skatteundandragande.

4.4 När särskilda skäl inte längre föreligger

Ett beslut om kortare redovisningsperiod på grund av särskilda skäl gäller tills Skatteverket beslutar annat. Om Skatteverket vid en senare kontroll uppmärksammar att de omständigheter som bedömts vara särskilda skäl för en kortare redovisningsperiod inte längre finns kan beslutet om en kortare redovisningsperiod upphävas. Den deklarationsskyldiga kan t.ex. vara verksam i en typisk riskbransch, men kontrollen visar att denne redovisar och betalar mervärdesskatten korrekt.

Den deklarationsskyldiga kan också på eget initiativ visa för Skatteverket att de särskilda skäl som utgjorde grunden för beslutet om kortare redovisningsperiod inte längre finns eller att de kan förklaras och motiveras på ett godtagbart sätt.

När Skatteverket upphäver ett beslut om en kortare redovisningsperiod på grund av att särskilda skäl inge längre finns ska den deklarationsskyldiga tilldelas en redovisningsperiod utifrån beskattningsunderlagets omfattning.

5 Ställningstagandet ersätter ett tidigare ställningstagande

Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet ”Särskilda skäl för redovisning av mervärdesskatt för en kortare redovisningsperiod” från den 9 oktober 2020, dnr 8-90459. Ställningstagandet innebär ett förtydligande av vilka omständigheter som kan innebära att det finns särskilda skäl.