Huvudregeln är att en handling har kommit in till Skatteverket den dag som handlingen når verket eller en behörig befattningshavare.

Huvudregel: handlingen har kommit in den dag den når Skatteverket

Huvudregeln är att en handling har kommit in till Skatteverket den dag som handlingen når verket eller en behörig befattningshavare på verket (22 § första stycket FL).

Handlingen måste inte ha lämnats i Skatteverkets lokaler. Det räcker med att en behörig befattningshavare tagit emot den t.ex. vid en förrättning eller i sin bostad (se prop. 2016/17:180 s. 307 och jfr RÅ 1957 ref. 46).

Vem som i det enskilda fallet räknas som behörig befattningshavare får avgöras bl.a. med ledning av Skatteverkets arbetsordning. Det kan t.ex. vara en registrator eller en handläggare.

Det måste inte vara en pappershandling

En handling kan vara en traditionell pappershandling eller ett skriftligt meddelande i annan form, exempelvis ett e-postmeddelande. En sådan teknikoberoende utformning gör att regeln fungerar oberoende av hur användningen av nya kommunikationsformer utvecklas i framtiden (prop. 2016/17:180 s. 140).

Uppgifter som den enskilda lämnar i ett webbformulär finns i vissa fall tekniskt tillgängliga för Skatteverket på verkets servrar redan innan den enskilda har angett att ansökan är färdig och inskickad. En sådan handling anses inte som inkommen förrän den enskilda t.ex. har tryckt på en skicka-knapp i formuläret (prop. 2016/17:180 s. 141).

Ett e-postmeddelande kan fastna i Skatteverkets filter för skräppost (s.k. spamfilter). Ett e-postmeddelande innehållande ett överklagande som skickats till en anvisad adress och som nått Skatteverkets datanätverk inom överklagandetiden anses ha kommit in till verket i rätt tid, trots att det fastnat i ett spamfilter (HD:s dom den 3 januari 2024 i mål nr P 124-23).

Postförsändelser anses ha kommit in föregående arbetsdag

Om Skatteverket eller behörig befattningshavare får en handling eller en avi om en handling med posten en viss dag, ska handlingen anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag, om det inte framstår som osannolikt att handlingen eller avin redan den föregående arbetsdagen skilts av för Skatteverket på ett postkontor (22 § andra stycket FL).

Det finns alltså en stark presumtion för att postförsändelser har kommit in den arbetsdag som föregår den dag som handlingen blir faktiskt tillgänglig för hantering av Skatteverket. Det är bara om det med hänsyn till tillgängliga uppgifter om bl.a. poststämpling och postförmedling framstår som osannolikt att försändelsen avskilts för Skatteverkets räkning som huvudregeln i 22 § första stycket FL ska användas (prop. 2016/17:180 s. 308).

Med uttrycket att en handling ”avskilts för myndigheten på ett postkontor” avses att handlingen har blivit insorterad i myndighetens postfack eller postbox. Lagstiftarens utgångspunkt har varit att detta sker vid myndighetens postkontor och att posten därigenom inte längre befordrar handlingen (HFD 2011 ref. 59).

Handlingar som finns i Skatteverkets postlåda på morgonen anses ha kommit in föregående arbetsdag

En handling som finns i Skatteverkets postlåda när den töms första gången en viss dag, ska anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag (22 § tredje stycket FL).

Bestämmelsen ska göra det lättare för enskilda att kunna förlita sig på att en myndighet med en postlåda tömmer den åtminstone en gång per dag (prop. 2016/17:180 s. 147).

Avsändaren ansvarar för att en handling har kommit in i rätt tid

I många situationer är det viktigt att kunna bedöma när en handling har kommit in till Skatteverket. En försenad skatte- eller inkomstdeklaration kan exempelvis medföra en förseningsavgift, och en ansökan som kommer in för sent kanske inte kan prövas o.s.v.

Den princip som gäller är att det är avsändaren som bär risken för att överföringen av ett meddelande till en myndighet inte fungerar eller kan komma att försenas (prop. 2016/17:180 s. 140). Detta innebär att om en handling, som t.ex. skickats med post, inte når Skatteverket i rätt tid så kommer avsändaren att drabbas av den rättsföljd som följer av att handlingen inte kommit in i rätt tid. Om avsändaren kan visa att överklagandet har postats vid en sådan tidpunkt att det borde ha kommit in i rätt tid, finns det emellertid möjlighet att få en domstol att återställa den försuttna tiden (se t.ex. RÅ 1996 ref. 20, RÅ 2003 ref. 82 och HFD 2021 ref. 3).

Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att det inte är tillräcklig bevisning att avsändaren har en aktivitetsrapport som visar en genomförd faxöverföring om man inte också har en aktivitetslista från mottagaren som visar att faxet har tagits emot den angivna dagen (RÅ 2005 not. 163, se även RÅ 1991 ref. 90).

Annan tidpunkt enligt lagen om beräkning av lagstadgad tid

För att avgöra om en handling har kommit in i rätt tid kan lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid vara tillämplig.

Om en handling ska ha kommit in senast ett visst datum som inträffar på en söndag, en annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, så räknas närmast följande vardag som slutdag (2 § första stycket lagen om beräkning av lagstadgad tid). Om en handling t.ex. ska ha kommit in på midsommarafton, så anses den ha kommit in i rätt tid om den kommer in på måndagen efter midsommarafton.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2011 ref. 59 [1]
  • HFD 2021 ref. 3 [1]
  • RÅ 1957 ref. 46 [1]
  • RÅ 1991 ref. 90 [1]
  • RÅ 1996 ref. 20 [1]
  • RÅ 2003 ref. 82 [1]
  • RÅ 2005 not. 163 [1]

Lagar & förordningar

  • Förvaltningslag (2017:900) [1] [2] [3]
  • Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid [1]

Propositioner

  • Proposition 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag [1] [2] [3] [4] [5] [6]