På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 16 apr 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 16 apr 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Här beskriver vi syftet med socialavgifterna och redogör för lagar som styr området.

Kopplingen till socialförsäkringen

Socialavgifternas syfte är att finansiera systemen för social trygghet.

Socialförsäkringen finansieras förutom av avgifter även med

  • skattemedel
  • avkastning på avgifter som finns i olika fonder i socialförsäkringssystemet
  • särskilda betalningar från kommuner och enskilda.

Regler om försäkringens finansiering finns i 2 kap. 3-4 §§ socialförsäkringsbalken (SFB) och i 1 kap. 1 § socialavgiftslagen (2000:980, SAL).

Materiella bestämmelser

De materiella bestämmelserna om socialavgifter finns i SAL. Lagen är uppbyggd så att 1 kap. beskriver lagens innehåll och ett antal grundläggande definitioner såsom arbete i Sverige, utsändning m.m. I 1 kap. 3 § SAL finns den viktiga bestämmelsen att unionsrätten inom EU och EES eller avtal om social trygghet som ingåtts med andra stater (socialförsäkringskonventioner) kan medföra begränsningar i skyldigheten att betala avgifter.

Reglerna om arbetsgivaravgifter och egenavgifter finns i 2 respektive 3 kap. SAL. Båda dessa kapitel är uppbyggda efter likartat mönster. Det talas om avgiftsskyldigheten, situationer när avgifter ska betalas, avgiftspliktig respektive avgiftsfri ersättning eller inkomst, avgiftsunderlaget samt de ingående delavgifterna och avgiftsberäkningen. Vanligast är att det är arbetsgivare som betalar arbetsgivaravgifter på löner till anställda och att det är egenföretagare och delägare i handelsbolag som betalar egenavgifter på vinsten i den egna näringsverksamheten. Det finns även ett antal andra situationer där avgifter ska betalas. Det kan du läsa om på sidorna Arbetsgivaravgifter och Egenavgifter. I 4 kap. SAL finns bestämmelser om förfarandet där det i huvudsak hänvisas till skatteförfarandelagen (2011:1244).

Förarbetena till SAL finns i prop. 2000/01:8.

Bestämmelserna om Skatteverkets rätt att utfärda föreskrifter till bestämmelserna i SAL finns i 1 § socialavgiftsförordningen (2011:1263).

Delavgifter

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter består av ett antal olika delavgifter, sjukförsäkringsavgift och ålderspensionsavgift etc. I lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter finns regler om hur de olika avgifterna ska finansiera respektive del av socialförsäkringen.

Finansiering av ålderspension

Bestämmelser om finansieringen av ålderspensionen finns även i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. En grundtanke i det reformerade pensionssystemet är att det sammanlagda uttaget av avgifter till den inkomstgrundade ålderspensionen ska motsvara 18,5 procent av pensionsgrundande inkomst och andra pensionsgrundande belopp. Enligt de ursprungliga tankarna skulle denna avgift fördelas mellan arbetsgivare och enskilda på så vis att halva avgiften betalas som arbetsgivaravgifter och egenavgifter enligt SAL och den andra hälften betalas som allmän pensionsavgift av alla försäkrade (jfr prop. 1997/98:151 s. 596). Detta har dock inte genomförts utan ålderspensionsavgiften enligt SAL uppgår till 10,21 procent och den allmänna pensionsavgiften är 7 procent.

Socialförsäkringens olika delar

Den svenska socialförsäkringen är i huvudsak indelad i bosättningsbaserade förmåner och arbetsbaserade förmåner (4 kap. 2 § SFB). Socialavgifterna ska främst finansiera de arbetsbaserade förmånerna.

Bosättningsbaserade förmåner

För att ha rätt till ersättning från den bosättningsbaserade försäkringsgrenen krävs inte att man haft några inkomster men väl att man är bosatt i Sverige.

Exempel på bosättningsbaserade förmåner:

  • barnbidrag
  • vårdbidrag
  • sjukersättning i form av garantiersättning
  • assistansersättning
  • garantipension
  • bostadsbidrag.

Arbetsbaserade förmåner

För att ha rätt till ersättning från den arbetsbaserade försäkringsgrenen krävs att personen har eller har haft inkomster från arbete i Sverige. Bosättning i Sverige är dock inte ett villkor. Exempel på arbetsbaserade förmåner:

  • sjukpenning
  • föräldrapenning
  • inkomstrelaterad sjukersättning
  • arbetsskadeersättning
  • inkomstgrundad ålderspension

Det är således ersättningar för arbete eller inkomster från arbete i Sverige som ger rätt till arbetsbaserade förmåner. Sådana ersättningar och inkomster är också underlag för socialavgifter. Det innebär exempelvis att för någon som kan vara skyldig att betala arbetsgivaravgifter är det avgörande om mottagaren av arbetsersättningen är omfattad av den arbetsbaserade försäkringen. Var mottagaren är bosatt saknar betydelse.

Med arbete i Sverige menas förvärvsarbete i verksamhet här i landet (1 kap. 6 § SAL). Det är alltså arbete som rent fysiskt utförs i Sverige av arbetstagare, uppdragstagare och egenföretagare.

Förarbetena till begreppet arbete i Sverige finns i prop. 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets. Läs mer om begreppet på sidan Arbete i Sverige.

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivare och andra som ger ut ersättning för arbete i Sverige ska betala arbetsgivaravgifter. Kopplingen till socialförsäkringen innebär att avgifter i princip endast ska betalas på ersättning som utges till personer som omfattas av svensk lagstiftning om social trygghet. En person kan vara försäkrad här även vid arbete utomlands om personen som utför arbetet omfattas av svensk socialförsäkring t.ex. på grund av EU-rätten (2 kap. 4 § SAL). Underlaget för avgifterna är den utgivna ersättningen för arbetet.

Egenavgifter

Egenavgifter betalas i första hand av egenföretagare och delägare i handelsbolag på inkomst av näringsverksamhet. Underlaget för avgifterna är vinsten av näringsverksamheten. I vissa fall ska egenavgifter också betalas på inkomster som beskattas i inkomstslaget tjänst.

Allmän löneavgift

Den som ska betala arbetsgivaravgifter eller egenavgifter enligt SAL ska i regel också betala allmän löneavgift. Den avgiften redovisas och betalas på samma sätt och tillsammans med socialavgifterna. Den allmänna löneavgiften är dock inte en socialavgift utan är att se som skatt. Lagreglerna finns i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och förarbetena i prop. 1994/95:122.

Du kan läsa mer om avgiften på sidan Allmän löneavgift.

Nedsättning av socialavgifter i stödområde

Arbetsgivare och företagare som bedriver verksamhet i ett stödområde har rätt till ett avdrag från socialavgifterna. Stödområden är främst kommuner eller kommundelar i inre Norrland. Även delar av Dalarnas och Värmlands län räknas till stödområdet. Reglerna finns i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).

Förarbetena finns i prop. 2001/02:45. Läs mer om socialavgifter i stödområdet på sidan Särskilda avdrag från arbetsgivaravgifterna i ett stödområde respektive Särskilda avdrag från egenavgifterna i ett stödområde.

Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

I samband med skattereformen 1991 infördes lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (SLF). En av grundtankarna i samband med skattereformen var att all arbetsersättning och all inkomst av näringsverksamhet skulle beläggas med någon typ av socialavgifter eller motsvarande skatt. För inkomster som ger rätt till förmåner från socialförsäkringen som bl.a. sjukpenning och inkomstgrundad ålderspension tas fulla arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter ut. För inkomster som inte är förmånsgrundande infördes därför bestämmelser om att särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ska betalas. Från 2008 ska SLF inte längre betalas för lön eller annan ersättning till arbetstagare som är 65 år eller äldre. Lagreglerna finns i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och förarbetena i prop. 1989/90:110.

Läs mer om SLF på sidan Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

Allmän pensionsavgift

Allmän pensionsavgift är den avgift till pensionssystemet som den enskilde själv ska betala. Avgiften används till finansiering av inkomstpension och tilläggspension enligt socialförsäkringsbalken. Lagbestämmelserna finns i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift (APL) och förarbetena i prop. 1994/95:41. Den allmänna pensionsavgiften uppgår till 7 % av inkomsten. Avgiften beslutas av Skatteverket i samband med beslutet om inkomstbeskattning. Den skattskyldige får skattereduktion med hela avgiften vilket i praktiken innebär att den enskilde inte betalar avgiften. Läs mer på sidan Allmän pensionsavgift.

Statlig ålderspensionsavgift

För att finansiera ålderspensionssystemet ska avgifter betalas för i princip varje ersättning eller belopp för vilken det tillgodoräknas pensionsrätt. Då flera av ersättningarna från de sociala trygghetssystemen också ger pensionsrätt, t.ex. sjukpenning och A-kassa, ska även de statliga myndigheter som administrerar de olika försäkringarna betala ålderspensionsavgift. Reglerna finns i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och förarbetena i prop. 1997/98:151. Du kan läsa mer på sidan Statlig ålderspensionsavgift.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Lag (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster [1]
  • Lag (1994:1744) om allmän pensionsavgift [1] [2]
  • Lag (1994:1920) om allmän löneavgift [1]
  • Lag (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift [1] [2]
  • Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter [1]
  • Lag (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]
  • Socialavgiftsförordning (2011:1263) [1]
  • Socialavgiftslag (2000:980) [1] [2] [3] [4]

Propositioner

  • Proposition 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m. del 2 [1]
  • Proposition 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets [1]
  • Proposition 2000/01:8 Ny socialavgiftslag [1]
  • Proposition 2001/02:45 Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter, m.m. [1]

Övrigt

  • proposition 1989/90:110 [1]
  • proposition 1994/95:122 [1]
  • proposition 1994/95:41 [1]
  • socialförsäkringsbalken [1]
  • § socialförsäkringsbalken (sfb) [1]
Till toppen